ANNA Eriksdotter Sabel (-1636)
--1636 (kvinna)
LOFTA SOCKEN (KORT) -
STORMAKTSTIDEN (LÅNG)
++++++++++++++++++++
ANNA Eriksdotter/Sabel/Sabelstierna f..d. år 1636 mellan påsk och pingst, (Gursten) Lofta sn (ingick i Tjust härad) Västerviks kommun, Kalmar län (H) Småland, begraven i Lofta kyrka 1636-09-04, Lofta sn.
BOSATT
...
ARBETE 1606-1636
Ståthållarhustru m.m
Maken i Slottsloven på Kalmar slott 1609-06-13
Maken Hovmästare hos hertig Carl Filip år 1611.
Maken Fältproviantmästare år 1611
Maken Ståthållare på Nöteborgs fästning och över dess län år 1614, avsked 1618-01-31.
Maken Ståthållare på Kalmar slott 1621-07-19.
Maken i Slottsloven på Borgholms slott 1622-10-02.
Maken Ståthållare på Kalmar slott år 1623.u
GIFTE
IVAR Christersson/Ulfsparre f..d..gifter sig före år 1606 med ANNA Eriksdotter/Sabel, d. 1636 mellan påsk och pingst, (Gursten) begraven 1636-09-04 i Lofta kyrka, Lofta sn.
BARN
1) Christer Ivarsson/Ulfsparre, död före fadern.
2) INGEBORG Ivarsdotter/Ulfsparre, till (Norrgarn) Bladåkers sn, som hon erhöll i testamente efter sin fars styvsyster, fru Beata Olofsdotter d. 1666-12-18. Gift med Arent Carlsson/Månesköld (af Seglinge, nr 62), i hans 2:a gifte. [Min Ana]
3) Christina Ivarsdotter/Ulfsparre, till Gursten och Torsjö, d. 1671-01-07 och begraven i Lofta kyrka, Lofta sn. Gift (1) med slottshauptmannen och kommendanten på Nöteborg, översten Johan Kinnimond f/d år 1638, till Ennenberg och Torsjö, d. 1638 på (Nöteborgs slott) Ingermanland och begraven i Lofta kyrka, Lofta sn, där hans gravsten finns, inga barn, bror till Patrik och Tomas Kinninmond, natural. Kinnemond. Gift (2) med majoren Alexander Irving, från vilken hon skilde sig från år 1665, d. 1665.
4) Anna Ivarsdotter/Ulfsparre, d. 1635-05-30. Gift 1630-11-07 med kaptenen Lennart Kagg f. 1592 d. 1657. N:o 68, till Svanseryd, Stockeryd och Fors, i hans 1:a gifte.
5) Cecilia Ivarsdotter/Ulfsparre, till Hjortö. Begraven 1655-06-24 i Lofta kyrka, Lofta sn. Gift 1638-11-25 på Gursten med David Dudinstein, d. omkr. 1654.
+++++++++++++++++++++
LOFTA SOCKEN - SMÅLAND
Kyrkbyn Lofta med sockenkyrkan Lofta kyrka ligger i socknen. Lofta socken ligger nordost om Gamleby innanför Gudingefjärden och med sydöstra halvön Norrlandet söder om denna och norr om Gamlebyviken. Socknen är ett kustlandskap där bördiga slättområden omväxlar med bergiga skogspartier och med en innerskärgård med några öar. De största insjöarna är Ryven som delas med Överums socken, Borgsjön som delas med Västra Eds socken och Dynestadsjön som delas med Gamleby socken. Det har funnits hela sex sätesgårdar i socknen: Åkerholms säteri, Överums bruk, Nygårds säteri, Vinö säteri, Ottinge säteri och Hasselby säteri. Gästgiverier fanns i Vida och Fästad. Socknen genomkorsas av europaväg 22, från vilken länsväg 213 leder österut från Björnsholm mot Loftahammar. Riksväg 35 leder från Björnsholm mot nordväst Bland de större öarna inom socknen återfinns Stora Rätö, Lilla Rätö, Förö och Långö
LOFTA KYRKA
...
GURSTEN
...
++++++
TIDSPERIODER
...
(1) Äldre Vasatiden 1521-1611
(2) Stormaktstiden 1611–1721
++++++
(1) ÄLDRE VASATIDEN 1521-1611
Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter. Perioden inleds med att Gustav Vasa väljs tills svensk riksföreståndare 1521, och befrielsekriget bryter ut. Den avslutas med att dennes son Karl IX avlider år 1611, och efterträds av sin son Gustav II Adolf. Perioden präglas av reformationen i Sverige, flera krig och uppror, och centralisering av statsmakten genom reduktioner.
+++
(2) STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna. Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE (före år 1606)
...
DÖD 1636
Anna Eriksdotter/Sabel/Sabelstierna
++++++
KÄLLOR | |
|
G e n v ä g a r
