PEDER Jönsson/Skrifvare
(man)
ÄVEN HÄRADSHÖVDING PÅ SIDAN
++++++
PEDER Jönsson/Skrifvare f.., levde år 1516, d..
Till Främmandeby (Främby) Falu landsförsamling, i vilket han ärvde del med sin hustru.
BOSATT
(Främmandeby) (Främby) Falu landsförsamling
(Risholn) år 1516
ARBETE
UNDERFOGDE - 1476
Dalarna år 1476
HÄRADSHÖVDING
Dalarna år 1480, på Nils Stures vägnar
ORDINARIE DOMARE - 1484
Dalarna 1484-1501
GIFTE
PEDER Jönsson/Skrivfare f.. levde 1516, d.. gifter sig med Barbro Johansdotter f..d.., som i vapnet förde två Hjorthorn i blått fält, dotter till Johan Hjort och Brita Jönsdotter av gamla Svinhufvudsläkten.
BARN
1) HANS Persson f.. levde..och 1568 d..till (Surarve) Aspeboda sn, Kopparbergs län, Dalarna. Gift med Anna Månsdotter, dotter av fogden på Kopparberget Måns Nilsson på Asbo (Aspeboda) och Margareta Albrektsdotter Björnram. [Min Ana]
++++++
PLATSER
FALU LANDSFÖRSAMLING - DALARNA
...
FRÄMMANDEBY - FRÄMBY - FRÄMDEBY
Sätesgård nära Falu stad i Kopparbergs socken, har ömsom tillhört kronan, ömsom enskilda personer. År 1447 nämnes som ägare en Wilkin Olsson, år 1490 Per Seffresson till Främmandeby, vilken anses som stamfader för adliga ätten Svinhufvud af Qvalsta, och vars hustru, Barbro Johansdotter eller Ingemarsdotter, förde 2 hjorthorn i blått fält. Bergsmannen Ped. Siverdsson innehade gården år 1542; år 1548 ägdes den av Jöns och Daniel Thorkilssöner, men från år 1552 till och med år 1557 under säterifrihet av kon. Gustaf I (Gustav Vasa) som vistades på gården, då han besökte Kopparberget, varför man där hade uppsatt en »herrebyggnad med 7 stuvfor och 39 fönster». Åren 1557 och 1561 förlänades gården åt en Jöran Persson på Risholm, kallad konungens troman, och kom efter honom till flera andra, men blev år 1682 reducerad som kungsgård och anslogs år 1694 åt landshöfdingen i länet på hans lön. År 1735 blev likväl 1/3 av gården återställd åt rådmannen Ol. Persson/Forsslind, och år 1752 utfärdades skattebrev på det övriga, så att gården sedan varit i enskildas händer. Daniel Thorkilsson till Främdeby adlades av konung Erik och hade till vapen ett svinhufvud; det berättas, att han av Carl IX fått Liljan i Aspeboda socken till faddergåfva. En av hans söner var 100 år gammal, då han dog; en annan, Erik Danielsson, var bergsman, den tredje, Jöns Danielsson, var befallningsman i Dalarna, och den fjärde, Daniel, blev Kyrkoherde i Wika. En av Daniels mågar var prosten i Leksand, Elof Terserus. Daniel Thorkilssons änka blev sedan gift med bergsknapen Christopher Olsson, som adlades av Gustaf den Store, men enligt berättelse gifvit till konungen 20 skS koppar för att bli utstruken ur adelsmatrikeln, på det hans gårdar skulle tillfalla hans döttrar med första giftet och icke falla under kronan. (Se Hülphers Dalresa, sid. 337 och 436 i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige..)
...
RISHOLN
...
++++++
FÖRDJUPNING - ORDFÖRKLARING
HÄRADSHÖVDING
Häradshövding var i Sveriges rättsväsen titeln på ordförande i en häradsrätt i ett härad på landsbygden, motsvarande borgmästarens roll i rådhusrätten i en stad. När dessa vid kommunreformen 1971 ersattes med tingsrätter, fick ordförande i stället titeln lagman. Häradshövdingens domkrets kallades för domsaga.
HÄRADSHÖVDING - HISTORISKT
Befattningen häradshövding (fornsvenska: hæraþshöfþingi) har funnits minst sedan medeltiden. Redan i början av 1200-talet finns i latinskspråkiga brev en befattning kallad prolocutor, närmast motsvarande det fornsvenska förskälaman. Under 1500-talet förekom beteckningen birkefogde för häradshövding.
I Magnus Erikssons landslag från omkring 1352 återfinns de första riksgiltiga bestämmelserna.
Tillsättning av ny häradshövding gick till så att lagmannen kallade till ett extraordinarie häradsting. På det fick sedan häradets bönder till uppgift att utse en tolvmannanämnd (jämför tolvman). Tillsammans med lagmannen utsåg nämnden tre kandidater, av vilka sedan kungen skulle välja en. För att vara valbar måste kandidaten vara bosatt inom det aktuella häradet.
Den vanligaste uppgiften för en häradshövding åtminstone fram till 1700-talet var att ombesörja den juridiska delen av fastighetstransaktioner. Dessa skulle enligt Magnus Erikssons landslags Jordabalk stadfästas på häradstinget av en nämnd bestående av tolv fastar. Häradshövdingen utfärdade det fastebrev som styrkte att transaktionen gått lagligt till och närmast motsvaras av vår tids lagfartsbevis. Den tidigaste uppgiften om en häradshövding i Magnus Erikssons landslags mening är från den 18 november 1352, då häradshövdingen i Vedbo härad, Tiohärads lagsaga, Riddaren Jon Knutsson (lejonörn), utfärdade ett fastebrev.
Häradshövdingens övriga uppgifter reglerades i Magnus Erikssons tingmålabalk. Det ålåg häradshövdingen att hålla häradsting på bestämda tider, tre gånger om året: vinterting, sommarting och höstting på häradets ordinarie tingsplats (tingstad el tingsted i äldre språk).
Häradshövdingens uppgift på tinget var begränsad till att uttala dom, det vill säga att meddela vad lagen stadgade i målet samt att utfärda och sigillera dombrev. Målen avgjordes av en häradsnämnd, eventuellt efter hörande av vittnen och edgärdsmän.
HÄRADSHÖVDING - ADEL
Med nya tidens inträde och adelns stärkta privilegier, som innefattade företrädesrätt till befattning som häradhövding, försvann invånarnas förslagsrätt och uppgiften blev mer en typ av förläning från kungen eller riksföreståndaren till dem han ville belöna och befattningen blev i praktiken ett slags prebende för riksråd eller andra högre statstjänstemän. Innehavarna hade då vikarier, så kallade lagläsare eller lagförare. Lagkommissionen 1643 föreslog förgäves att uppliva den allmänna landslagens stadganden om tillsättning, men genom Karl XI:s domstolsreform 1680 föreskrevs, att häradshövdingetjänsterna inte skulle få förenas med andra befattningar och att häradshövdingen skulle bo inom sitt häradshövdingedöme. Genom 1723 års reglering av adliga privilegier upphörde adelns företrädesrätt till dessa tjänster.
Häradshövding var länge en post som enbart män kunde utses till. Detta ändras i början av 1900-talet, men det var först 1962 en kvinna (Anna-Lisa Vinberg) utnämndes till häradshövding.
++++++
TIDSPERIODER
REGENTER
SVENSKA KRIG
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD
Pehr Jönsson/Skrivfare
++++++
KÄLLOR
adelsvapen.com - Svinhufvud - Tab 1
Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige.. runeberg.org | |
Användaren har angivit att denna person är avliden.
|
G e n v ä g a r
