Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Christian I Morian (1550-1610)
Lägg till moder...
Christian II Morian (1590-1652)
Lägg till moder...
Eberhard Morian (1620-)
Lägg till moder...
Christian Eberhard Morian (1658-1735)
1658-04-08--1735 (man)

Christian Eberhard föddes den 8 april 1658 i Reval.

Hovrättsassessor

Gift med Johan Ludig von Phasians dotter
Paret fick barnen:
-
-
- Johan Christopher f.1694-03-30

Han var år 1677 elev vid Revals gymnasium och publicerade skriften »Vicit Leo, vicit Jo! Leontomachiam Sueo-Cimbrica, quae IV-o Dec. anni superioris 1676 contigit: Emmetrois verbis in honorem S. R. Maj. victricis, solennissima panegyri etc. proposita et decantata».
Efter att ha erhållit magistervärdighet inträdde han år 1682 i Gnospels ställe i gymnasiets tjänst såsom poesie professor och blev år 1709 den förste bland de numera varje år ombytta rektorerna vid Revals gymnasium.
Dessförinnan hade han förvärvat sig godset Neuwartz i Wierländska distriktet i Estland (numera Werdes i Maholms församling), vilket gods han inköpte år 1704. Han uppgav enligt i Sarvlaks-arkivet befintliga handlingar, att detta gods hade 140 kor, 56 hästar och 12 honom tillhöriga hus.

I en till rådet i Reval den 31 mars 1726 riktad skrivelse säger sig Christian Eberhard Morian ha lämnat Reval med rådets tillåtelse den 23 juni 1710 och för tvenne månader begivit sig till Stockholm i anledning av en revisionsangelägenhet vid därvarande domstol, varvid tvenne barn och hans hustru strax före julen samma år följt efter. Han säger sig i samma skrivelse ha avböjt att bliva assessor i Åbo hovrätt och även att mottaga en professur i Uppsala, enär han ansett sig vara bunden till det väntade fredslutet. Då han sålunda icke kunnat återvända till Reval före 1721, begärde han nu av rådet lönen för elva år såsom professor vid Revals gymnasium. I ovannämnda verk om Revals gymnasium säges han ha lämnat Reval på grund av ängslan för pesten.

I Stockholm trädde han i beröring med medlemmar av därvarande tyska församlingen, vilket framgår av valet av faddrar vid yngsta barnets dop, som är antecknat i församlingens dopregister. Kort efter sin ankomst till Stockholm förlorade han sin äldste son, som blev nedstucken under ett slagsmål eller en duell. I den svenska huvudstaden begynte han i likhet med andra baltiska flyktingar att lida nöd eller att åtminstone komma i ekonomiskt trångmål och vände sig flerfaldiga gånger i ännu bevarade skrivelser till regeringen med begäran om hjälp.

Flera av honom underskrivna kvitton bevaras i »Flyktingskommissionens» handlingar i Riksarkivet i Stockholm och äro daterade den 20 okt. 1712, den 1 juli 1713, den 19 jan. 1714 och den 10 sept. 1716. För sistnämnda datum återgives här hans namnteckning på ett kvitto, för uppburet understöd för honom själv och för magister Ludowy barn. I intet fall uppnådde de utbetalade understödsbeloppen 100 riksdaler. Hans skrivelser till regeringen synas ha pågått från år 1712 till 1719, och i en av dem erinrar han om att han varit professor i trettiotre års tid. Tydligen fick han tillfälle till någon mindre arbetsförtjänst i Stockholm, ty enligt de i Sarvlaks-arkivet bevarade handlingarna begärde han den 16 sept. 1723 lagmans- och fick hovrättsassessors avsked. Han synes ha vistats i Stockholm i tretton år, ty vi återfinna honom i Estland först år 1723, då han fann sitt gods Neuwartz skövlat och all sin egendom förstörd jämte sitt bibliotek i Reval skingrat.

Han förklarar i en senare skrivelse, att hans tyska adelsdiplom skulle ha befunnit sig bland den sålunda förstörda lösegendomen. Då han icke inom den vid fredsslutet i Nystad 1721 utsatta tiden av åtta månader lyckats sälja sina gods i Östersjöprovinserna, vilka under tiden avträtts till Ryssland, var han nödsakad att kvarstanna där. Efter sin återkomst till Estland vistades han i huvudsak på sitt förut omnämnda gods Neuwartz, som var beläget 150 kilometer öster om Reval. Här omnämnes han i »Landrolle» år 1726 såsom ägare till godset, vilket åtta år efter hans död befann sig i släkten von Tiesenhausens ägo. År 1732 inlämnade Christian Eberhard Morian enligt i Sarvlaks-arkivet bevarade handlingar till Ryska senaten en teckning av det sköldemärke, varav han tidigare skulle ha betjänat sig, och som liknade det förut skildrade vapnet i SIEBMACHERs heraldiska samlingar, vilka publicerats i den s. k. Nürnbergska vapenboken, samt anhöll därvid om nytt adelsdiplom. Senaten hemställde den 31 dec. 1732 denna begäran till kejsarinnan Annas bifall, och kejsarinnan biföll även härtill den 11 jan. 1733, och sålunda förvärvade sig Christian Eberhard Morian nämnda år adelsdiplom och blev den på de nordiska riddarhusen introducerade ätten von Morians stamfader.

Enligt ovannämnda bok om gymnasiet i Reval författade han en skrift i anledning av drottning Ulrika Eleonora d.ä:s död och ett program för rektor Mich. Sigismund och synes ha i likhet med sin högt begåvade dotter Anna Sidonia Morian ha varit särskilt hemmastadd i latinsk poesi.

Enligt kyrkoboken i Maholm omkom Christian Eberhard Morian den 8 juli 1736 (icke 1735, såsom tryckta ättartavlor uppgiva) under en vådeld i rian på Neuwartz.

Christian Eberhard Morian hade den 1 mars 1688 ingått äktenskap med Anna Clara (Catharina) Phasian, även kallad »Juliana von Phasian», död den 25 dec. 1738 på Neuwartz, dotter till notarien och sekreteraren vid överlanträtten i Jerwen och Wierland och hos adeln i Estland Johann Ludwig Phasian, adlad den 12 jan. 1691 med tre gyllene fasaner i blå sköld, av hessisk extraktion samt herre till Möckemois. Ej introducerad.

---------------------------
Reval-professorn Christian Eberhard Morian föddes blott några dagar före sin faders brådstörtade död.
Johan Christopher von Morian (1694-1766)
Johan Christopher von Morian (1752-1811)
Catharina Elisabeth von Morian (1793-1835)
Johan August von Born (1815-1878)
Hanna Maria von Born (1861-1959)
Gunnar Palme (1886-1934)
Claes Palme (1917-2006)
Katarina Palme (1920-2002)
Sven Olof Joachim Palme (1927-1986)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn Historia som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.