Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Johann Balthasar Knieriem (1700-1764)
Christine Meyer (1717-1798)
Johann Melchior von Knieriem (1758-1817)
Anna Sophie Bärnhoff (1766-1843)
Johan August von Knieriem (1803-1874)
Olga Elisabet von Dahl (1814-1859)
Johan Carl Woldemar von Knieriem (1849-1935)
1849-08-01--1935-01-14 (man)

Johann Carl Woldemar föddes den 1 augusti 1849 i Muremoise

Professor

Gift med Martha Alexandra Kupffer.
Paret fick
- Elisabetf Sophie f.1890 i Skangal, Lettland

Woldemar blev 85 år och avled den 14 januari 1935 i Riga.

-----------------
nyapolitiken.biz/sve_politik/olof-palmes.slakt....pdf

Palmes gods i Skangale skänktes av Gustav II Adolf till Axel Oxenstierna, men drogs in till kronan under Karl XI. Efter freden i Nystad 1721 avträdde Sverige bland annat Estland och Livland till Ryssland. Katarina II skänkte Skangale till en tysk-baltisk familj, arvingarna efter baronen och generalen Möller-Sakolenski. 1843 kom godset i släkten von Knieriems ägo, då Johan August von Knieriem far till Woldemar köpte det.

En gång i slutet på 1930-talet var Skangale gods i norra Lettland ett mönsterjordbruk, en idyll. Här tillbringade Olof Palme som pojke många lyckliga somrar. Godset ägdes av hans morfar, den balttyske agronomiprofessorn Woldemar von Knieren. Så kom kriget, Röda armén och de 50 sovjetiska ockupationsåren. I dag återstår av de gamla, vackra byggnaderna mest väggar och förfall.

Men redan om några år ska Skangale gods med byggnader från 1700-talet vara återuppbyggt och kompletterat med nya hus. Här ska Frälsningsarmén i Lettland och Sverige ha sin officersskola, ett hem för gatupojkar som hämtas direkt från ungdomsfängelset i Riga, en mödravårdscentral och ett minimuseum till minne av Olof Palme samt en representationsvåning i huvudbyggnaden som alltid står öppen för släkten Palme.

En het julidag inspekterar vi det gamla godset tillsammans med Volts Adamovics, som är förvaltare för nya Skangale, vaktmästaren Vilnis Heks, som redan bor på godset och bibliotekarien Valda Ermane, som har samlat material om både Skangale gods och släkten von Knieren-Palme.

Skangale ligger drygt tio mil norr om Riga, nära Valmiera, inte långt från den estniska gränsen. Att vandra under de gamla ekarna är som att uppleva ett stycke nutidshistoria.

Hit kom Olof Palme tillsammans med sina syskon Claes och Cathrin på sommarlov. Först åkte man med båt till Riga. Efter övernattning i morfars våning i Riga bar det nästa dag i väg med tåg mot Liepa och slutligen vidare med häst och vagn till godset.

I motsats till baltbaronerna i allmänhet, som levde gott och lät de fattiga bönderna slita ont, var Palmes morfar tolerant, en vetenskapsman som drev ett mönsterjordbruk, kunde tala med sina anställda på lettiska och var lojal mot Lettland. Han dog före kriget och är begravd i Riga.

I dag kan man bara ana hur det såg ut här på Skangale för mer än ett halvsekel sedan. Mangårdsbyggnaden är i ett förfärligt tillstånd. Röda armén tog med sig eller slog sönder alla dörrar och fönster. Lokalbefolkningen gjorde resten, rev upp alla golv och stal virket.

När kriget kom flydde Olof Palmes mormor till Sverige. Först blev Skangale gods en del av en kolchos. Sedan byggde Röda armén ett krigsflygfält i närheten och flygarna bodde i mangårdsbyggnaden. Under de sista ockupationsåren användes godset som ett reservkrigssjukhus.

Vi kryper ner i den gamla iskällaren som ligger nergrävd under en jordvall. Här förvarades under Olof Palmes morfars tid is täckt med såg-spån. Den räckte hela sommaren för att hålla mjölken kyld.

Av iskällaren ska vi bygga ett kapell, berättar Volts Adamovics. På godsets ägor finns 13 byggnader. Ytterligare två nya hus ska byggas. Det blir pojkhem, mödravårdscentral, skolbyggnader, föreläsningssalar och personalbostäder. Både lettiska och svenska fackföreningar ska kunna hålla seminarier här.

En gång under baltbaronernas storhetstid hörde över 400 hektar jord till godset. När Lettland 1919 efter sitt frihetskrig blev självständigt förstatligades en stor del av jorden och gavs som belöning till officerare och soldater som hade deltagit i frihetskriget. Kvar blev 52 hektar.

Denna åkermark är nu utarrenderad till en jordbruksskola i närheten.

- Jag satt där i full uniform. Vi pratade med varandra om varför vi åkte till Lettland. Claes Palme, Olofs äldre bror, berättade om att han var över för att få tillbaka det gamla familjegodset i Skangale.

När Bertil Rodin hörde av sig berättade Claes Palme att han redan hade talat med övriga släkten Palme och att de ville skänka godset till Frälsningsarmén.

Först fick Palmes tillbaka godset. Men sedan krävdes en lagändring i lettiska parlamentet för att man skulle kunna donera godset vidare till en utländsk organisation.

Ute på godset letar vi upp 80-åriga Austra Grinfeldes, som ligger sjuk i sängen. Hon är en av de få ännu i livet som minns barnen Palme. Hennes mor arbetade som barnskötare på godset.

Valda Ermane plockar ur sina Palme-mappar fram den förtjusande historien om när lille Olof fick blindtarmsinflammation en sommar på Skangale. Man var rädd för att blindtarmen skulle spricka.

Fyra mulliga damer på godset kommenderades att sätta sig i vagnen. Lille Olof fick ligga tvärs över deras feta lår som bildade en guppande vagga och färden gick till Liepa och därifrån i ambulans till Riga.

- Det är en helt sann historia. Olof Palme har själv berättat den i en engelsk tidning, säger Valda.

Redan när Olof var fyra år talade han tre språk: tyska med sin mor, svenska med syskonen och franska med en barnsköterska. Här i Skangale lärde han sig dessutom att förstå lite lettiska.

mf

Kopplingar till andra personer:
  • gift med Martha Alexandra Kupffer (1864-1947)

  • Elisabeth Sophie von Knieriem (1890-1972)
    Claes Palme (1917-2006)
    Katarina Palme (1920-2002)
    Sven Olof Joachim Palme (1927-1986)

    Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

    Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn Historia som gjort släktträdet.

    Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.