Bonde Klövsjö Kyrkvärd
Varifrån Göran Unesson, stamfader för en vitt utgrenad släkt, den
största i Klövsjö, härstammar, har icke kunnat konstateras. Att
han icke är född i Klövsjö, är troligt såväl namnen Göran som Une
äro före honom okända.
Samma hjältemodiga ståndaktighet mot fienden, som den nyss
citerade jordeboken med sina knapphändiga ordalag skildrade hos
den närmast föregående bonden i Norgården, har även den genom
århundraden bevarade traditionen att förtälja om efterföljaren
Göran Unesson.
Fienden hade en gång gjort ett infall i våra trakter och gjorde
genom sina strövtåg bygden osäker. I Klövsjö hade man därför
tagit med sig sina ägodelar, utrymt byn och flytt till fäbodarna i
skogen. Efter en tid skulle Göran hem för att se efter, om
fienderna varit i byn eller icke. Men just i samma stund som han
kom hem till gården kom en fientlig strövkår, varför Göran
skyndsamt tog upp en syll i golvet i kornladan och kröp ned och
gömde sig där. En av strövkårens hundar vädrade dock upp honom
(enligt en annan uppgift skall Görans egen hund förrått honom
genom sitt gnällande) Göran blev tillfångatagen och hårt ansatt av
fienderna att yppa, var den övriga befolkningen hade gömt sig.
Men Göran vägrade ståndaktigt att omtala detta. Han tvangs då
att följa fienden, bands vid en hästsvans, och släpades på detta
grymma sätt till döds in på Vemdalens område, där han nermyllades
och ett kors sedan restes till hans minne.
Enligt en annan version av samma sägen skall han hava undkommit, i
det han, ännu vid liv efter den vådliga färden, inkastades i en
lada vid Utanbergsvallarna, vilken påtändes. I sista ögonblicket
räddades han av ett par tillskyndande butöser.
Så lyder sägnen om Göran i Norgården.
Det är intet, som hindrar oss att antaga, att här verkligen
föreligger en historisk händelse. Åren 1657-58 gjorde norrmannen
under Jörgen Bjelkes anförarskap ett fientligt anfall i Jämtland,
vilket kännetecknades av en myckenhet sådana spejarfärder och
strövtåg, som ovan skildrade berättelse förutsätter. Det kan
mycket väl tänkas, att det var under ett av dessa Göran Unesson
fick sin grymma men hjältemodiga död. Därmed överensstämmer också
det faktum, att hans namn efter den tiden försvinner. Göran
Unesson är lagrettisman eller nämndeman från och med år 1656.
sista året han bekläder denna befattning är 1656. Av dem bland
hans barn, vilkas födelseår äro kända, föddes det sista, dottern
Lisbeta, år 1654.
Åren 1633-1645 var Göran Unesson kyrkvärd. | |
G e n v ä g a r
