Niels Lauritzen Wallensis Gardeus (1584-1661)
1584--1661-01-08 (man)
Niels Vallensis Gardeus
Ur Lemkes bok Visby Stifts Herdaminne 1868
Niels Lauritzen Wallensis eller Gardeus född i Wall 1584 fader Lauritz Jensen som var pastor i Wall.
Hade 21 barn med 2 hustrur
Gift 1608 med Anna Påfvelsdotter som dog 1630, mor till 9 barn
Niels Lauritzen Wallensis eller Gardeus, född i Vall 1584, der fadren Lauritz Jensen var Pastor. Han kallade sig därföre äfven Wallensis, och under conventions-stadgan af d. 20 Sept. 1648 har han skrifvit sitt namn: Niels Lauritzen Val. Proep. T. Austr. Ordinerades 1608 till Adjunkt här (Garda). Pastor här 1621. Prost öfver S. Tredingen 1627. Riksdagsman 1647 och 1650. Hade år 1652 besök af Kon. Carl X, som samma år kom hit på Gotland för att jaga. Och berättas det, att Gardeus tog emot fursten på det ovanliga sätt, att han uppställt 5 sina barn på hvar sida om vägen vid prinsens inträde i prestgården (han hade med sina 2 hustrur 21 barn). Gardeus följde sedan den höge jägaren i hans egen vagn till När på "svört-jagt, då han fick furstligt löfte och ytterligare stadsfästelse på skattefrihet för sig och sina efterkommande på slägthemmanet Hägulls i Garda, som var honom tillförene (genom donationsbref, dat. Stockholm d. 31 Oct. 1650) gifven af drottning Christina. Efter Strelows död 1656 blef Gardeus d. 7 Mars s. å. af stiftets presterskap, äfvensom af Borgmästare och Råd i Visby, vald till Superintendent, hvarom de ville supplicera hos Kongl. Mjt till stadfästelse, men svenska regeringen utnämnde dock d. 31 Jan 1657 Brodinus. Emellertid lät Gardeus kalla sig vice Superintendent, praesiderade i Capitlet och utöfvade jura Episcopalia, i det han d. 10 Dec. 1656 i Visby ordinerade till prest sin måg, hr Casten Arndt, och äfven derpå, emot Generalguvernören Herman Flemings förbud, installerade honom till Pastor i Öja, för sin dotters, enkans conservations skull. För allt detta blef Gardeus 1657 d. 26 Maj af Brodinus tilltalad, och resolverades i Domcapitlet d. 27 Maj, att hr Castens ordination skulle förklaras ogiltig och Praepositi förseelse och tilltag hänskjutas till höga öfverheten. Gardeus afled, 77 år gammal, d. 8 Jan. 1661, efter att hafva varit tjenstgörande prest i Garda i 53 och Prost öfver S. Tredingen i 35 år.
Enligt http://ninaz.com/visainfo.asp?id=249:
Präst i Garda och Etelhem på Gotland (I)
Var även riksdagsman.
Nils och Anna Povelsdotters barn:
1) Appolonia 1610, gift med Hans Oxwnwaldt präst i Sanda
2) Maren Maria 1612
3) Elisabeth 1614 gift med Holger Christensen präst i Dalhem
4) ett barn 1616
5) Margaretha 1618-1694 gift med Christen Christensson präst i Öja
6) Lars Neogard Gardeus Nicolai 1620-1673 var präst i Östergarn
7) ett barn….
8) Bodilla 1626 gift med Betel Norby präst i Klinte
9) Anne 1628-1708 gift med N Judichaerus präst i Vamlingbo
Niels och Elisabeth Jönsdotters barn:
10) ett barn född ca 1631
11) Jöns Gardeus Nilsson 1633-1681
12) Magdalena Gardeus Nilsdotter född ca 1635
13) Ingrid född 1639-1696
14) Per född ca 1641-1657
15) ….Gardea Nilsdotter född 1643-
16) Judith 1644-1694
17) ….Gardeus Nilsson 1646-
18) Christina 1647-1723
19) Paul ca 1648-
Niels var präst från 1621 till 1661. Prost för Sudertredingen 1627. Superintendent i mars 1656
Prosten Nils var en synnerligen betrodd man som även hade sinne för ekonomiska realiteter. Han genomdrev skattefrihet för sig och sina efterkommande för några skattegårdar i Garde direkt från konung Carl X Gustaf som han i sin vagn skjutsade från Garde till När under ett konungabesök på Gotland.
Enligt traditionen skulle det ha varit under denna resa som skattefriheten skulle ha blivit beviljad.
Han lyckades även genom användande av sin auktoritet och sitt goda namnplacera sina söner och mågar på attraktiva pastorat runt om på ön.
Han blev utsedd till prost för sudertredingen 1627 och valdes till superintendent i mars 1656.
Denna post fick han dock endast behålla ett år. Han blev avsatt eller avgick möjligen frivilligt efter ett bråk angående tillsättande av kyrkoherdetjänsten i Öja där han placerat en av sina mågar.
Han var riksdagsman 1647 och 1650.
Tillsammans med sina två hustrur hade han 21 barn av vilka 14 nådde vuxen ålder. Dessa kallades sig Gardeus och Neogard.
Genom sina efterkommande kom prosten Gardeus att dominera den gotländska medelklassen under slutet av 1600-talet, 1700-talet och början av 1800-talet.
Hans ättlingar kom att gifta in sig i flertalet av de stora prästsläkterna och även i de stora kalkdynastierna på Gotland.
I Garde pastorat satt hans efterkommande som präster eller prästfruar i oavbruten följd ända fram till 1806.
I kyrkan finns ett stort epitafium där prosten själv, hans båda fruar och hans 21 barn är avbildade. | |
|
G e n v ä g a r
