Jöns Erengislesson Hjärne (1320-1379) 1320--1379 (man)
Jöns Erengislesson Hjärne
Also Known As: "Hjerne"
Birthdate: cirka 1320
Birthplace: Sverige
Death: Died 1379 in Sverige.
Adlad 1689-01-03, introd. s. å.
Den stamtavla, som uppställts för att visa ätten Hjärnes samband med den gamla svensk-norska frälsesläkten Hjärne, är en konstruktion av äldre tiders genealoger. Den såsom ättens stamfader uppgivne riddaren Jon (Jöns) Erengisleson Hjärne, som i vapnet förde en båt med en lilja mitt över båten, namnes första gången 1348-05-08, var riksråd än i Sverige, än i Norge 1360–1379 samt ägde gods i Småland, där han synes hava bott, då han vistades i Sverige. Gift med Kristina Niklasdotter (Oxpanna) – helt visst från Norge, där hon ägde Nesheim i Gravenes socken, vilket hon sålde 1400– hade han förutom döttrar sonen Jon (Jöns) Hjärne till Blidensholm i Almundsryds socken, Kronobergs län, väpnare 1386 och riddare 1389, vilken levde ännu 1442. Denne, som i likhet med sina nedannämnda ättlingar förde en båt utan lilja i vapnet, hade sönerna Henrik Hjärne till Blidensholm, vilket han försålde 1457, död ogift före 1472, och Jöns Hjärne till Manvik i Tönsbergs amt i Norge, norskt riksråd 1420–1425, död före 1448. Sistnämnde Jöns Hjärne var gift med Katarina Jonsdotter, död 1475 eller 1476 och änka 1412 efter norska riksrådet och riddaren Alf Haraldsson (Bolt), samt hade med henne sonen Eilit Hjerne, bosatt i Norge, sannolikt ättens siste man och död barnlös efter modern, då Hjärneättens gods ärvdes av hans syskonbarn Pernilla Nilsdotter (två sparrar). – Att Jon Erengisleson Hjärne, såsom uppgives, även haft en son Sune Jonsson till Hellekis, som levat 1390 och från vilken nedanstående ätt skolat härstamma, kan med full säkerhet bestridas. Den äldste med visshet kände stamfadern är Erlandus Jonæ Hiærne, vid inskrivningen vid universitetet i Uppsala kallad Erlandus Jonæ Vermlandus. En broder till honom, Torsten Jonæ, kallade sig Eliander och den såsom deras fader uppgivne Joen Ericsson Hjärne till Fröbol i Älgå socken i Värmland, som förmodats hava tillhört en frälsesläkt, antages vid en vapensyn under konung Johan III:s tid för fattigdom hava blivit fråndömd sitt frälse, men detta är ej bevisligt. – En medlem av ätten, Gustaf Adolf (tab 27), upphöjdes i friherrligt och grevligt stånd, men tog för ingendera värdigheten introduktion. Ätten immatrikulerades på riddarhuset i Finland 1818 under nr 87 bland adelsmän. En gren upphöjdes därst. i friherrligt stånd 1841, men denna gren är numera utgången. Namnet skrevs under 1600-talet Hiärne. | |
|