1779-09-11 föddes Per
Äktenskaplig börd
inom äktenskapet
Hans faders namn var
Jöns Persson, Blijstorp
Moderns ålder 33 år
Dopvittnen
Test: Lars Pers. hustr: på Röan, Per Pers. i Sonarp. Per Jönson i Blijstorp
--------------
Per (Bliss-Pellen) Jönsson 1779-1854
Gift med Pernilla Wolmersdotter, f. 1777 i Gumlösa, men kom från Nybygden, d. 1860.
Barnen
* Per (Bliss-Pellen) Persson 1809-1858 var gift och bosatt i Hunshult.
Jöns (Bliss-Jössen) Persson 1813-1898 var gift och bosatt på torpet.Bössesmed och hade sju söner och en dotter.
Håkan (Bliss-Haugen) Persson 1816-1899. Gift två gånger. Sist bosatt i Björkhult.
Lars Persson 1820-1855 dog ung. Ogift. Bosatt på torp i Gylsboda intill. Torpare. Född den 9 april 1820 i Blissingastugan,Gylsboda, Örkened (L). Död den 24 april 1855 i Edema, Örkened (L). Livslängd: 35 år
Ola Persson Född den 1 maj 1827 i Blissingastugan,Gylsboda, Örkened (L)
----------------
Per (Bliss-Pellen) Jönsson som flyttade från Blistorp i Näsums församling till ett torp i Gylsboda, som fick namnet 'Blissingens torp'.Släkten var inflyttad från Blisstorp i Bromölla kommun; därav namnet på bössorna och släkten.Per Jönsson kom till Gylsboda 1802, som dräng på gården. Efter tjänsten på gården fick han kontrakt 1808 på ett nytt torp vid Fåknasjön. Enligt kontraktet fick han gå till dem som odlade säd i Gylsboda för att få en näve eller handfull säd på vart ställe. Det använde han sedan som utsäde. Han var torpare och bössesmed.
------------
Kontraktet lyder :
Som det är icke allenast idoga hemmansåboars skyldighet att berika och hväl häfda de till hemmanets anslagna ägor utan jämväl enligt Kungl. Maj:t nådiga författningar att uppodla och gjöra oländiga sumpiga och stenbundna parker i utmarken fruktbara i grund hvaraf har jag undertecknad hemmansägare en sådan torplägenhet på mina enskilda hemmansägor söder ifrån gården, östan intill den så kallade Forkensiöen ihvar giärdesgården tager sin början i nämnda siö och leder i öster enligt rågången emellan Gyllsboda och Råikeboda öfver igen och nära wägen åt Råikeboda.Sedan södra giärdesgårdenåt nor invid Bärget och något där förbi Kröken. Därifrån åt väster till omnämnda Foriken Siö denna dag har jag härigenom Contrakt till min dräng Pehr Jönsson hvilken genast befattar sig med markens inhägnad och sedan med allvar fortsätter att arbeta med odlingen under följande villkor: Först ska han till mig avverka den stående skogen och ärlägga 16 Riksd. 32 shilling Riksgälld mynt, andra halvdelen för åhr 1809. Å hemmanet giöra 10 dagswerken samt 4 räfvse dagsverken och sedan för åhr 1811 samt årligen framgent skall torparen såsom jordskyld erlägga 2 riksdaler riksmynt banco samt 8 slåtte, 4 skäre och 4 räfsedagsverken och då arbetet förrättas niutter han kost av hemmansägarens förlag och slutligen skall han vara till förbunden att hos åboenframför någon annan mot skälig ersättning arbeta hvarmed han äfven niutter frit mulbete på utmarken för så många chreatur han på torpet om vintern kan föda samt nödig gärslefång och bränne och då torparen åhligen och i rättan tid fullgiör detta Chontrakt samt ställer sig trogen och Beskedlig mot mig och andra försäkras honom och hans tillkommande hustru en fri och orubbad besittning i bägge deras livstid i hvad hemmanet står som stadfästesmed min egen hands namn
Gyllsboda den 26:e september 1808
Pehr Pehrsson
Med förestående Contrakt förklarar jag mig till fullgiörandet och efterlevande nöjd, ut supra.
Pehr Jönsson
Bevittnat av Trylls Jönsson Grafveboda
-----------------------------------
( Enligt Örkeneds Hembygsförenings årskrift 1996)
---------
I Örkeneds Hembygdsförening hade de en "Blissingedag" den 23 juli 2006 då stugan förevisasades och även tjärades. se artikel i Kristianstadsbladet:
http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20060724/OSTRAGOINGE/107240734/1021
(Stuga skyddas med ny tjära
Publicerad: 24. Juli 2006 04:30
Tjäran, som luktade lång väg, var framställd i Lönsboda, Häradsbäck och Hägghult.
– Bränning av tjära var en viktig industri här uppe i skogsbygden förr i tiden, så det ska vara lite känsla, säger Bosse Johansson från hembygdsföreningen.
Blissingestugan byggdes i början på 1800-talet och är mest känd för sin tillverkning av bössor. Det var sålunda inte bara själva tjärningen som lockade besökarna till stugan. Några av Blissingebössorna låg på ett bord framför stugan och det var många nyfikna händer som kände på de specialsnidade kolvarna.
Släktingar finns kvar
Till 1800-talsstugan hade även släktforskare letat sig för att se varifrån de härstammade.
Arbetet med att fräscha upp den 200 år gamla fasaden höll på för fullt hela eftermiddagen. Allt hann man dock inte med utan tjärningen avslutas under nästa helg.) | |
G e n v ä g a r
