Kerstin Ingemansdotter
* Hustru,Änka
* Född den 10 juni 1817 - Rönåsa, Jämshög (K)
* Död den 22 april 1898 - Hjärsås (L)
* Livslängd: 80 år
Äktenskap och barn
Född: 1817-06-10 i Jämshög, Rönåsa. Flyttade med familjen till Fröatorp,Örkened.
vigd 1844-07-03 med Per Persson,Gylsboda
Barn
----
1837-09-21 - Ola Persson,Gylsboda, Örkened
-------
1843-06-07 - Bengta Persdotter,Åbohustru,Änka.Gift den 14 november 1866, Örkened, med Bengt Svensson, född den 16 juli 1845, Gylsboda, Örkened, död den 20 mars 1893, Kopparröd, Knislinge, begravd - Knislinge i en ålder av 47 år, Torpare,Åbo.Gift den 14 juli 1894, Knislinge, med Per (Kopparröds-Per) Svensson Romberg, född den 17 mars 1845, Oppmanna, Torpare.
------
1843-06-07 - *Elna Persdotter(döptes den 11/6 i Gylsboda, Örkened.Enligt Björn Johnssons svar på en efterlysning, 20060409)
------
1845-02-24 - Sven Persson
-------
1848-11-02 - Walborg Persdotter,Dopvittnen
E. Kerstin Jöns d-r i Fröatorp b., T. Olof Olss. i Lönsboda, Dr. Jöns Månss. i Ubbeboda, H. Gunild Pers d. i Lönsboda v. f.
Övrigt d. af Commin-r Danielsson
------
1851-08-15 - Jöns Persson,Hunshult, Örkened
---------
1855-05-23 - Per Persson,(Bliss-Pellen),Hunshult, Örkened, död den 17 februari 1928, Ekeshult, Örkened (livslängd: 72 år), Torpare.Gift med Bengta Nilsdotter, född den 3 januari 1866, Grimsboda, Örkened, död den 13 augusti 1937, Ekeshult, Örkened,(livslängd: 71 år),Piga.
-----------
Jimmy Freij skriver i ett mail 20060409:
Så här står det om Kerstin Ingemansdotter f.10/6 1817:
Efter Pers död 1858 gick det inte så bra för Kerstin.
1861-04-09 fann man ett dött flickebarn hos änkan Kerstin Ingemansdotter i Hunshult.(Funnet dödt i modrens hem, Modern Enka. [ Barnets namn ej angivet ])(enligt ddss.nu)
Kersti Ingemansdotter blev häktad för barnamord och dömd 1861 för lönskaläge och fosterfördrivning till två års fästning. Under tiden som modern satt på fästning, var hennes son Per utaktionerad. Familjen flyttade till Björkhult efter hennes frigivning. Fadern, en av storbönderna i Hunshult, gick fri för allt ansvar. Han hade tio barn i sitt äktenskap.(enligt Jimmy Freij)
(Den man som Kerstins svåger Bliss-Haugen skjuter på och blir dömd 1869 till 1 1/2 år fängelse vid tinget i Broby för att han avlossat ett skott mot åbon Nils Jönsson i Strönhult, denna man har har tio levande barn födda mellan 1854-1876!!)
Troligen var det hennes syster Elna som fått ta hand om barnen och sedan även henne.(enligt Jimmy Freij)(både Elna och Elnas dotter döper sina döttrar till Kerstin)
(Genom den nya strafflagen 1864 avskaffades lönskaläge som brott och därefter är det enbart om kvinnan stämde mannen för att få faderskapet erkänt som saken kunde drivas vid tinget.Mellan åren 1861-1890 döms 2000 kvinnor för barnamord)('Förlust av medborgerligt förtroende'var ett vanligt delstraff förr. Personen har alltså förlorat sin frejd enligt följande:
Medborgerligt förtroende = I äldre språkbruk lika med god frejd = den medborgerliga aktning och trovärdighet som tillkommer en oförvitlig medborgare. Frejd är en term som förekommit i svensk rätt från medeltiden fram till 1918. En persons frejd var i äldre tid av största betydelse. I Magnus Erikssons landslag från 1350-talet och Kristoffers landslag från 1442 föreskrevs i Konungabalken att man skulle undersöka den bondes frejd som önskade bli upptagen i frälsemännens skara. Det framgår också av 1734 års lag att en främmande och okänd person inte fick vittna inför rätta förrän man fått kännedom om hans frejd. En ärelös man fick nämligen inte vittna. Av samma lag framgår det att domstolen skulle underrätta landshövdingen i vederbörandes hemortslän om någon blivit dömd från äran, så att hans vanfrejd blev känd. Detta rapportsystem skärptes 1811, då man föreskrev att kronolänsmännen, fjärdingsmännen och landsfiskalerna efter varje tings slut skulle meddela prästerskapet vilka som blivit dömda för brottsliga gärningar. Det-ta skulle antecknas i kyrkoböckerna av prästerna för att de skulle ha kunskapen därom när de utfärdade frejdebetyg. Ända fram till 1918 utfärdade prästerskapet frejdebetyg för dem som sökte tjänster av skilda slag. En okänd person utan frejdebetyg hade svårt att få någon anställning. God frejd var också enligt 1858 års förordning ett villkor för den som önskade bli upptagen till svensk medborgare. Fr.o.m. 1894 användes formulär där det bl.a. meddelades födelsedata och om vederbörande åtnjöt medborgerligt förtroende. Uppgift om frejd fanns även i äldre tiders flyttningsbetyg.(enligt
Sven-Åke Sjövall på Rötters anbytarforum))
Änkan Kersti Ingemansdotter, Björkhult som bor inhyses avlider 1898-04-22 i Hjärsås församling.Attest om dödsfall och begravning från pastorsämbetet i Hjärsås ankom 1898-05-12. | |
G e n v ä g a r
