Kyrkoherde i Krokstad, Bohuslän
Gammal känd släkt från Bohuslän, Nils äldsta kända, stamfader för släkten, hade fem barn.
Kyrkoherde i Krokstad-Hede-Sanne socknar i Bohuslän. Den 7/7 1587 skriver biskop Jens vid visitationen; “Föregangen aar d 7/7 -86 bleff Her Niels Bagge som var sogneprest i Krokstad, ihielslagen aff en leensman hed Jon Hanssön, bodde på Sandager (Långön) der han var hiemme, i forne leensmande gaard oc vore hans giest”. Orsaken till att Bagge blev ihjälslagen, skulle ha varit att han yttrat om länsman att han, enligt gängse rykte, skulle ha ett förhållande med grannens hustru. Mördaren flydde, men blev fa sttagen och rådbråkad vid Hajoms bro.
Mordet på Kyrkoherde Nils Bagge, 1586, avskrift ur Bohus=Läns Beskrifning av Johan Ödman 1746.
Herr Nils Bagge, hvars hustru hette Anna Fredriksdoter, som fölgde sin Man til thet mordiska barnsölet å Långöen, ther han sf en bonde blef dödad med 5 á 7 knifstick, hwaröfwer hans hustru Anna blef så förskräckt, at hon fick Missfall.
Thenne Mördaren, som så jämmerligen mördat sin Präst, kom änteligen then gången undan på Flyckten; Men blef fredlös så wäl här i Bohus-Län, som öfver hela Dal ock Wärmeland, och uppehölt sig i stora Skogar med skiutande af allehanda Wilt, som förkom; Omsider kom han i följe med annan fredlös Man, som hade stulit ett Sille-Nät wid Marstrands stora sillefänge i gambla Tijder ock therföre, effter the tå warande Förordningar, blef fredlös; ock som thenne senares Missgärninga icke höltz wara så grof then förra (Mördaren menar jag) ock altså försålde alt thet wildt han skiöt. Änteligen upptäckte han hemligheten sig weta hwar Präste-Mördaren hade sin Kula uti Skogen, thy thenne brakte til mördaren alt sitt uppehälle, hwarpå honom fösäkrades, at ther han kunde skaffa thenne Präste-Mördareen lefwandes i Menneiskiors händer, skulle han genast komme på frij Fot igen ock aldrig bli tiltaler för Sille-garnet han stulit; I anseende här til samråddes han med 10 st store starcke Karlar, som fölgde honom något lijtet efter effter uti Skogen til Mördare-kulan; ock på thet the thesto bättre skulle kunna råda wägen tijt effter honom, hade han förskaffat sig någre ärter, them han under gångandet lät så småningom rinna ned på Jorden til Rättelse hwart hän the skulle gå ock stanna, ther han hade lagt en hand full ärter; ther effter gick nu han först in i kulan til Mördaren med then förskaffade Provianten til uppehälle, ock the andre effter aftal stodo så länge utan före; Men tå Mördaren, som hade på Bordet liggande 3:ne st. laddeade bössor ock försedde med nutt Fängkrut samt under Bordet 2:ne skarpa yxor, gack afsides i ett annat lite Rum til att tappa Öl åt sin Cammerat, spottade han på Fängkrutet i alla 3 Bösserne ock wid Mördarens återkomst suckade ock sade; Ack huru länge skall thetta wårt usla Lefwerne ock Tilstånd wara? Jag tros bäst wara, at wi godwilligt gå til Prästen ock bekänna för honom ock Dommaren wår Synd hwar för sig, tå Straffet blefwo lindrigare kan hända. Öfwer thetta Talet häpnade Mördaren ock sade; Jag tror, at tu wilt förråda mig ock i thet samma tog til Bössan; Men then andre sade; huru wili jag förråda tig, som är i samme Fördömmelse? Ock tå Mördaren ther på lät up Fängkruts-Pannan, blef han warse Fångkrutet wara wått, lutade altså ned at taga yxen under Bordet, men i thet samme hade then andre yxa wid handen ock slog Mördaren i hufvudet, at han stupade, samt tilika ropade åt sina utestående bestälte karlar, hwilka strax inkomma ock fängslade Mördaren. Mördaren blef rådbråkad vid Haijums Bro (avrättningsplatsen) uti Sörbygden ock Krokstads Sockn.
Orsaken till thetta gufweliga Mordet ock yherpå följande faseliga, dock wälförtienta Straff, han thenna warit; Mördaren, som hade warit en Tijd misstänckt för en annan Mans hustro, kom til olycka på thetta Barns-ölet med Herr Nils Bagge, skiönt han samma dag warit vid Guds-Bord, tå Prästen tog sig tilfälle at tala öfver Bordet til then Bonden, som honom om Afftonen sedan nmördade; I dag ha 2:ne unga drängar, så wäl som I, warit til Herrans Natward, hwilka woro hwar andra så lika, som the hade bägge en Far, nemligen tin son ock tin Grannes; hwilka ord så rörde hans hierta (jag menar bonden) at han, som hade giordt thet ena onda, dubbelt hor, blef strax af Satan ock then misstänckta kvinnan uppäggad at föröfwa slikt Mord på sin egen Präst ock Siälesörjare för Sanningen skuld, hwilken alt Herr Kyrckoherden Giädda i Nafwerstad hördt af sin sal. Far ock jag sen af honom såsom en samfärdig skiönt ynckeliga Tragaedia. | |