Född den 3 januari 1855 - Örnanäs, Örkened (L)
* Död den 16 augusti 1936 - Svenstorp no2, Hjärsås (L)
* Livslängd: 81 år
Gift 1882-04-28 med indelte soldaten Sven Persson Nelin (f.1854-12-12) från Dalshult, Glimåkra.Svens föräldrar var:Per Persson och Karna Trulsdotter i Dalshult.
Bodde i Svenstorp, Hjärsås.
I boken "Skatten i Karaby backar"(Stig Fäldt, 1990, bokförlaget Scania, Lund) finns det en uppteckning av Olus barnbarn om sitt möte med Olu. Där står det så här: En gång i tiden lär mormor ha varit något av en skönhet och hon lär vid något tillfälle ha fått bära tillnamnet "granna Olu på Örnanäs". I bondesamhället var det sed och bruk att bönder och bönders söner uteslutande trädde i gifte med bönders döttrar eller - om brudarna var utsocknes eller från stan- kvinnor som hade både söner och döttrar inom bondesläktena, och om det fanns avsevärda arv att vänta. Föräldrarna var det som valde livsledsagare åt både döttrar och söner inom bondesläktena, och om kärlek fanns med i bilden, så var det en extra lyx som ibland kunde komma "på köpet" eller möjligen växa fram med åren. Det föll sig alltså bara naturligt att bonden på Örnanäs "Swenö´an" och hans gamle far "Nissö´an" skulle ställa höga krav och förväntningar på "granna Olu". Friare saknades ingalunda, men Olu var sparsmakad och fjär. Hon hade en egenvilja, som sannerligen inte gick av för hackor, och det hon inte ville, det ville hon inte, i synnerhet inte då det gällde att göra sina föräldrar till viljes vid val av make.
Men på logdanserna och på ungdomens sammankomster vid korsvägar och bryggor hade hon fått ögonen på en yngling som hon tveklöst fann behag i. Hans namn var Sven och Sven var den som i dansen satte fötterna hårdast i golvet, som var krushårig och aldrig tvekade då det gällde slagsmål eller bataljer. Efter den tidens sätt att se var han en karlakarl, inte bara i Olus ögon. Men ett stort fel vidlådde honom: Han var bara en "knektarevling" fallen från en lång rad av knektar och båtsmän så långt man tillbaka som man mindes att berätta. Inte kunde han med bästa vilja i världen sägas passa som måg på Örnanäs. De strider som utkämpades mellan Olu och föräldrarna var inte för utomstående men folk anade...Men Olu fick sin Sven, ett soldattorp i Kullaskogen och sex barn. Sven blev kopral och dog i lunginflammation medan Olu väntade barn. En av hennes söner,Albin, dog i lungsot. När Sven dog fick den näst yngsta flickan ett hem hos andra, mer avlägsna släktingar då den yngsta föddes och de två äldsta fick ge sig ut i världen och börja tjäna till sitt uppehälle. Olu blev även drabbad av en folkilsken kviga som slutade med att ett av djurens horn råkade fläka upp hennes näsa och eftersom såren fick självläka på den tiden, vanställdes hennes ansikte. Hon hade skarpa blå ögon.Barn till Olu som nämns i boken är Morbror Ludvig och moster Tilda, och även en moster Gerda.
vid mantalsskrivningen 1890 står Sven Persson Nelin (f. 1854 i Glimåkra) som backstugehjon och soldat i Traneboda, Örkened.Sven och Olu har då barnen:
Ida Cecilia f.1882 i Glimåkra.
Georg Ludvig f. 1885 i Glimåkra.
Fredrik Kalling f. 1887 född i Örkened.
Sven Persson Nelin avlider 1897-09-12.
1917 är soldatänkan Olu boende på Svenstorp nr 2 i Hjärsås.Hon fick barnen:
Ida Cecilia (1882-1966)
Georg Ludvig Nelin (1885-)
Fredrik Kalling Nelin (1887-)
Hulda Carolina Nelin (1891-1975)
Sven Albin Nelin (1894-1960)
Gerda Olofina Nelin (1896-1988)
Två av hennes barn dör den 27 november, fast olika år!
---
Äktenskap och barn
* Gift den 17 mars 1882, Örkened (L), med Sven Persson Nelin 1854 , barn
o Ida Cecilia Nelin 1882
o Georg Ludvig* Nelin 1885-1959
o Fredrik Kalling Nelin 1887
o Hulda Karolina Nelin 1891-1975
o Sven Albin Nelin 1894-1960
o Olofina Gerda Nelin 1896-1988
Anor
Sven Olsson
1796-1852
Ingegärd Månsdotter
1805-1871
Deras dotter
Bengta Svensdotter
1826-1910
gift med
Nils Svensson
1822-1897
Barn
Olu Nilsdotter
1855-1936 | |