Pell DANIEL Ersson (1755-1833)
1755-03-30--1833-09-03 (man)
MALUNG SOCKEN (KORT)
FRIHETSTIDEN - GUSTAVIANSKA TIDEN - UNION OCH NY KONSTITUTION
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
++++++++++++++++++++
Pell DANIEL Ersson f. 1755-03/07-30, änkling 1812-07-11, d. 1833-09-03 (Gärdås) Malung sn, av ålderdomsbräcklighet, 78 år, 1 mån, 3 dygn, levt xtligt och beskedligt.
BOSATT
(Gärdås) Malung sn
ARBETE
Bonde
+++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se - 2020)
+++
GIFTE
Pell DANIEL Ersson 23 år, gifter sig 1778-04-24 med ANNA Persdotter 22 år, f. 1755-11-30 (Grönland) Malung sn, d. 1812-07-11 (Gärdås) Malung sn.
Anna Persdotter d. 1812-07-11
(6 barn, 3 söner, 3 döttrar, 3 efterlever)
Pell Daniel Ersson d. 1833-09-03
(6 barn, 3 söner och 3 döttrar av vilka allenast 1? son och 1 dotter i sorgen efterleva).
BARN
1) Eric f. 1779-01-22 (Gärdås) Malung sn. Gift 1801-12-27 med Marit Larsdotter, barn: Anna 1802-11-15, Daniel 1805-01-25, Lars 1810-02-22, Ingeborg 1818-10-20 d. 1820-12-01
2) ANNA Danielsdotter f. 1781-07-30 [Min Ana]
3) Brita f. 1787-02-20 d. 1787-05-14?
4) Brita f. 1788-12-11
5) Pehr f. 1795-07-25
6) Son
++++++++++++++++++
MALUNG SOCKEN - DALARNA
Orterna Yttermalung, Malungsfors och Öje samt tätorten och kyrkbyn Malung med sockenkyrkan Malungs kyrka ligger i socknen. Malungs socken ligger kring Västerdalälven och Öjesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med flera fäbodar och höjder som i norr når 668 meter över havet.
GÄRDÅS
Gärdås är en ort vid Västerdalälvens västra strand, i Malungs socken. Västerdalälven är en älv i västra Dalarna som uppstår genom sammanflödet av Görälven och Fuluälven och flyter sedan samman med Österdalälven vid det så kallade Älvmötet i Djurås och bildar sedan Dalälven.
++++++
TIDSPERIODER
(1) Frihetstiden (1719–1772)
(2) Gustavianska tiden (1772–1809)
(3) Union och ny konstitution (1809–1866)
++++++
(1) FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
(2) GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
(3) UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1778
1803-1814 (Gärdås)
1815-1824
1825- (Gärdås)
DÖD 1833
Pell Daniel Ersson
++++++
KÄLLOR
FÖ Malung 1775-1809 C:1
--Bild 31 RA/sid 54 nr 9 (Eric 1779-01-22 Gärdås Far Daniel Ersson Mor/Hustru Anna Persdotter 20-25 år)
--Bild 58 RA/sid 108 nr 65 (Anna 1781-07-30 Gärdås Far Daniel Ersson Mor/Hustru Anna Persdotter 25-30 år)
--Bild 95 RA/sid 182 nr 14 (BRITA f. 1787-02-20 d. 1787-05-14?)
--Bild 106 RA/sid 204 nr 100 (BRITA f. 1788-12-11)
--Bild 151 RA/sid 294 nr 74 (PEHR f. 1795-07-25)
DÖ Malung 1830-1846 F:3a
--Bild 47 RA/sid 44 nr 36 (Änklingen Daniel Ersson f. 1755-07-30 d. 1833-09-03)
DÖ Malung 1855-1861
--Bild 128 RA nr 67 (Änkan Anna Danielsdotter död 1861-08-25 i Gärdås)
HF Malung 1803-1814 AI:1a västra sidan Gärdås
--Bild 36 RA/sid 32 nr 17 rad 21-24
HF Malung 1815-1824 AI:2a
--Bild 64 RA/sid 63
HF Malung .....AI:3a
--Bild 67 Gärdås Päll nr 19 eller 22 rad 10 (Fader Daniel Ersson f. 1755-07-30, nära blind, d. 1833-09-03).
Bouppteckning ej hittat jan 2020 | |
|
G e n v ä g a r
