BÖRTA (-1705)
--1705-11-30 (kvinna)
VÅTHULT SOCKEN
++++++++++++++++++++
BÖRTA f. ca 1631 d. 1705-11-30
BOSATT
(Askebo) Våthult sn
ARBETE
Bondhustru
Sexmanshustu
Kyrkvrdshustru
GIFTE
NILS Andersson f. ca 1620 d. 1717-05-26 gifter sig 1656 med BÖRTA f. ca 1631 d. 1705-11-30
BARN (sex barn)
1) Gunnel Nilsdotter, jordegumma
2) PETER/PER Nilsson/Ackerman, f. ca 1658 i (Askebo) Våthults sn, d. 1732, begravd 1732-01-16 Våthults sn. [Min Ana].
3) Ingeborg Nilsdotter
4) Nils Nilsson, bonde (Askebo)
5) Ingrid Nilsdotter (stammoder för länsmansgrenen)
++++++++++++++++++++
VÅTHULT SOCKEN - SMÅLAND
Våthults socken i Småland ingick i Västbo härad i Finnveden, uppgick 1952 i Gislaveds köping och området ingår sedan 1971 i Gislaveds kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Våthults distrikt.
Kyrkbyn Våthult med sockenkyrkan Våthults kyrka ligger i socknen.
Våthults socken genomkorsas av Högåsen som når 280 meter över havet. Socknen är en småkuperad mossrik skogsbygd. Största insjö är Majsjön som delas med Bosebo socken.
NAMNET VÅTHULT
Namnet (1375 Wathulta), taget från kyrkbyn, har förledet Våt, troligen syftande på omgivande kärrmarken och efterledet hult, liten skog.
ASKEBO
Askebo ligger sydväst om kyrkbyn Våthult, i närheten passerar vandringsleden Gislavedsleden utefter Majsjön.
++++++
TIDSPERIODER
Stormaktstiden (1611–1721)
++++++
STORMAKTSTIDEN 1611-1721
Perioden inleds 1611 med att Gustav II Adolf bestiger den svenska tronen. Efter det Stora nordiska krigets slut, genom freden i Nystad år 1721, avslutas den svenska stormaktsepoken formellt.
Det var under stormaktstiden som Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland blev en del av Sverige. Stormaktstiden innebar inte endast en territoriell expansion, utan även en långvarig period av ekonomisk expansion. Från år 1600 till år 1700 nästan fördubblades levnadsstandarden mätt i BNP per capita. Stormaktstiden följdes av en längre period med krympande ekonomi. Det dröjde till 1870-talet innan Sverige uppnådde samma BNP per capita som år 1700.
Den svenska stormaktsställningen var alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender. När Ryssland moderniserades under Peter den store avslutades Sveriges period som stormakt. Efter att Karl XII stupat 1718 delades krigskassan ut och den stora armén upplöstes, därefter följde en kort men intensiv kamp om makten i Sverige mellan olika fraktioner och strax efter detta slöts freder i rask takt med de olika fiendenationerna.
Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av finansiellt och militärt stöd av andra europeiska länder. Under det trettioåriga kriget erhöll Sverige betydande subsidier från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska furstesläkten Habsburg försvagad. Vidare ville handelsnationerna Nederländerna och England inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland. Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.
++++++
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
...
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE
...
DÖD 1705
Börta
++++++
KÄLLOR | |
|
G e n v ä g a r
