Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
COLAS Grenier (1600-1664)
NICOLAS Dubois (1590-1672)
Lägg till moder...
MARIA Grenier (f. Dubois) (1615-1705)
HYBERT Garnie Garneij (1636-1717)
JOHAN Touront (1610-1651)
JACQUES Bayard (1590-)
Lägg till moder...
KATARINA Touront (f. Bayard) (1610-1662)
ANNA Garneij (f. Touront) (1638-1723)
CLAES Garneij (1664-1711)
STAPHAN Lang (1595-1688)
ANNA Lang (f. Britz)
HANS Lang (1623-1719)
JOAKIM von Holtz (1590-1669)
Lägg till moder...
JOAKIM von Holtz (1610-1676)
ANNA von Holtz (f. Möller) (-1676)
ANNA von Holtz (1629-1719)
ANNA Garneij (f. Hansdotter Lang) (1667-1729)
HUBERT Claes Garneij (1708-1782)
AGNETA Garneij (f. Printz) (1719-1760)
Johan KARL Garney (1740-1808)
1740--1808 (man)

Född: Öns bruk, Älvkarleby, Gävle
Död: Kristinehamn, Värmland

Övrigt: Övermasmästare och Metallurg

Karl tillhörde en vallonsk smedsläkt, invandrad i början av 1600-talet, som i flera generationer ägnat sig åt bergshantering. Han var framförallt en praktiskt skicklig ingenjör, som behärskade alla detaljer i malmsmältning och tackjärnsframställning under denna epok, då det svenska järnet, före det engelska stenkolsjärnets genombrottstid, ännu hade kvar sitt internationella rykte som det bästa i världen. Karl konstruerade nya typer av masugnar för tackjärnsframställning, vilka stod högt i tekniskt avseende och utmärkte sig för god bränsleekonomi. Han var också expert, då det gällde underhåll och reparationer av äldre masugnar. År 1791 utnämndes Karl till direktör för tackjärnsblåsningen i riket och tog 1800 avsked från sin övermasmästaresyssla.

Redan på 1760-talet började Karl sina bergshistoriska forskningar om tackjärnet i Sverige, vilka han senare sammanfattade i sitt klassiska arbete »Handledning uti svenska masmästeriet» (1791, utgiven av Jernkontoret), en av de märkligaste böckerna inom hela vår bergslitteratur (C Sahlin), som värdigt står vid sidan av Sven Rinmans senare arbeten inom detta område (Boëthius). Detta klassiska arbete innehåller bl.a. en särdeles värdefull historik om den svenska järnhanteringen till omkring 1750, utförliga kapitel om uppförandet av masugnar (stegresarekonsten), malmsmältningen, blåsverken (blasten) etc. Av stort värde är Karls beskrivning av tidigare masugnstyper: mulltimmershyttorna, de förbättrade »tyska» masugnarna på 1600-talet, vallonernas »franska» masugnar etc. Hans arbete användes ända fram till 1800-talets mitt vid bergselevernas, masmästarnas och ingenjörernas undervisning.

Meriter:
Inskriven vid Uppsala Universitet 1749-10-20
Intyg om kunskap i bergsvetenskaperna 1761-05-26
Auskultant i Bergskollegiet 1761-05-19
Ämnessven (gesäll) i Bergskollegiet 1762-01-19
Övermasmästare i Nora distrikt 1769-11-27
Övermasmästare i Värmland 1779-11-13 t.o.m. 1800-04-01
Direktör för tackjärnsblåsningen i riket 1791-12-01

LPS 1790
LVA 1798

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn Finnpers som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.