Axel Emil Jonsson, född den 20 augusti 1872 i Torpet Oxhagen, Rumskulla (H), avled den 3 mars 1948 i Sköns församling (Y). Axel var son till 2. Jonas Petter Johansson Skarberg och dennes hustru 3. Maria Charlotta Johansdotter. Den 2 december år 1898 vigdes Axel Emil Jonsson med Anna Charlotta Sehlin från Timrå socken (Y), hon var född den 18 september 1879 i Timrå (Y), och dog den 28 maj 1960 i Sköns församling (Y). Anna Charlotta var dotter till arbetskarlen vid Fagerviks sågverk Olof Persson Sehlin och dennes hustru Katharina Daniels- dotter Hoff. (beträffande Anna Charlotta Sehlins förfäder se sid. 65.)
Axel Emil kom till Sundsvall som yngling från Rumskulla socken i Småland, beläget inte långt från Vimmerby, där han föddes den 20 augusti 1872. Föräldrarna var torparen och arbetaren Jonas Petter Johansson Skarberg och dennes hustru Maria Charlotta (Maja Lotta ) Johansdotter. En av anledningarna för flytten till Medelpad var kanske för att undgå värnplikten, samtidigt som han lockades av de möjligheter till arbete som fanns i träbaronernas rike. De första åren, efter sin ankomst från de småländska skogarna, bodde Axel Emil hos sin äldre broder Johan August och dennes familj, som hade anlänt till Sundsvallstrakten några år tidigare.
Väl kommen till norrland valde Axel Emil Jonsson Skarberg av någon anledning nu bort, till skillnad från vissa av syskonen, namnet Skarberg. Varför namnet försvann vet man inte, var det självmant eller begicks något fel av prästen, svaret lär vi aldrig få veta. I övrigt när det gäller namnet Skarberg är härkomsten oviss, dock finns en hel del olika teorier, vilken av dessa som är rätt eller fel går dock inte att klart påvisa..
Vad som dock framkommit och vad som är klart påvisbart är, att namnet finns omnämnt i släktens historia redan vid mitten av 1700-talet, dock kan och torde namnet vara äldre än så. Det kan vara så att namnet skulle kunna härstamma från ortsnamnet Skarberget, som är beläget i Dalarna, strax intill gänsen mot Norge. Om detta skulle vara fallet, så är det också med största sannolikhet troligt, att det finns en koppling till den Skarprättare Daniel Skarberg, som var verksam i Göteborg under början av 1600-talet.
Denne vars släkt delvis hade flyttat till Vetlandatrakten, där Axel Emils ffff ( farfarsfarsfar ) Sven Johansson föddes år 1734, hade sina rötter i Skarberget. Det talas också om att namnet Skarberg skulle vara kommet av den geografiska beteckningen Skureberget, d.v.s. berget med skrevan. Enligt mantalslängderna för Ökna socken fanns dessutom ett torp med namnet Skureberg.
Väl kommen till Sundsvall 1892, fick Axel Emil arbete vid sågverket på Heffners, vilket var beläget endast några kilometer norr om Sundsvall. Han började liksom många andra unga hade fått göra när dom började arbeta på sågverket, som mätpojke, vilket var en av de enklaste sysslorna vid sågverket. Det dröjde nu inte länge förrän han träffade sin blivande hustru, Anna Charlotta Sehlin från Vivstavarv i Timrå socken, som han gifte sig med den 2 december 1898 och med vilken han skulle få inte mindre än 11 barn.
Axel och Anna bosatte sig på ”Knyxen”, den del av Heffners där många av de som arbetade vid sågverket bodde och vilket hade fått sitt namn efter hur området såg ut, ett område där alla gator knixade sig mellan husen.
Axel blev också tidigt engagerad i Heffners IF som han varit med och grundat. Här hjälpte han och hustrun Anna till så mycket som det fanns både tid och ork till. Flertalet av sönerna skulle också bli delaktiga som aktiva spelare, i såväl bandylaget som i fotbolls- och ishockeylagetAxel och Annas hem blev också samlingspunkten för spelarna i Heffners IF. Flera gånger i veckan bakades det, då hjälpte även döttrarna till, så det skulle finnas kaffebröd när sönerna kom hem med sina lagkamrater efter träningar och hemmamatcher. Ofta gick diskussionerna höga i det lilla köket hos ”Jonsson på Knyxen”. Det var inte bara idrotten som samlade mycket folk i hemmet utan även högtiderna och kalasen. Julen var en av dessa speciella högtider där Anna och Axel samlade inte bara barnen med sina respektive, utan även barnbarn med respektive och barnbarns- barn. Hur fick man plats? Alla dessa människor i ett rum och kök med en liten sovalkov.
Julafton inleddes vid lunchtid med ätandet vilket sedan fortsatte långt inpå kvällen, med några få korta uppehåll, någon ”Kalle´s Jul” fanns inte på den tiden. När det vanliga julbordet hade avnjutits så inleddes den stora julklappsutdelningen. Julklapparna hämtades en efter en ifrån den lilla sovalkoven där var och en hade lagt sina paket vid ankomsten. Barnen tyckte nog att det tog en förfärlig tid när dom satt där, väntande på att de gamla skulle bli färdiga. Varje paket skulle nogrant öppnas i tur och ordning samt uppvisas för de öv- riga närvarande innan nästa paket fick överlämnas och öppnas.
Sent om sider blev det dags för lut- fisken och julgröten vilket blev kvällens avslutning. Nu hjälptes kvinnorna åt att ta hand om disken och se till att det åter blev ordning i huset, emedan herrarna i vanlig ordning diskuterade idrott och po- litik. Sedan gick var och en hem till sitt.... Heffners bandylag omkr. 1920
. | |
G e n v ä g a r
