Född: Olsta, Irsta, Västmanland
Död: Mora, Dalarna
Yrke: Kyrkoherde i Dingtuna, Tuhundra (1543-1544) och Mora (1545-)
Prestationer:
Riksdagsman år 1544
Övrigt: Född med namnet Birger Johansson.
Följande står skrivet i Västerås Stift Herdaminne:
Herr Birger, bördig från Olsta i Irsta, sattes av Konungen av politiska skäl hit från Dingtuna. Konungen tillskriver 19 mars 1545 Biskop Henrik att "den handeln med Mora" må "gå för sig", så att den Herr Börie nu med det första dit opp draga må, när honom så lägligt är, på vilket Mora prästgäll vi honom vår kollation nu givit hava", troligen kommer han hit först till Mikaeli, eftersom Kaplanen 1 aug tydligen är ensam.
Prästbordets rättigheter måste han 10 dec 1551 bevaka inför tinget. Sven Henriksson hade satt en kvarn i bäcken, som "löper åt drååsenn" och "drivit fisken från sjön om fiskelektid". I denna sjö hade emellertid Kyrkoherden fiskerätt. Rätten beslöt till båda parternas fromma, att Sven skulle "intet hinder göra med dämningen, när fisken leker, och behålla kvarnen under sitt hemman". Samma dag stämde Herr Birger Gunnar från Utmeland om ett notvarp invid hans "verke", som Gunnar plägade "göra åkomma uppå". Rätten rannsakade "med gamle mäns vittne" och funno, att "fordom hade de 24, som för socknen stodd, lagt det verkelaget men notvarpet under prästbordet, och så skall det än vara och inget stads mer skall prästen bygga i älven".
Trots att Konungen medverkat vid Herr Birgers förflyttning hit, synes förhållandet till denne icke ha blivit det bästa. År 1548 kom man på spåren en skatt, troligen från 1525-27, som skulle vara gömd under högaltaret i kyrkan, Konungen beordrade 21 april Knekthövitsmannen Harald Lake att begiva sig hit med "några gode män" och uppgräva skatten samt till Konungen insända rapport, denne tillägger: "så förnimma vi ock, att den Herr Biriell i Mora vill mycket rycka och rappa till sig i så motto vad där är gömt och nedergrävt, som det skulle vara med någon skatt, som utiett hans fähus skulle vara nedergravit, så hava vi nu skrivit honom till, att han intet befattar sig därmed efter vi äro ju närmast därtill och icke han. Där rätte dig efter".
Under 1555 skärptes förhållandet till Danmark. Konungen misstänkte överfall från Norge. I skrivelse 6 juli uppmanade han Herr Birger att "skriftligen giva K. M:t tillkänna, om det i sanning är, att de Norska skola begynna röja väg till Dalarna. Den 19 i samma månad uppmanade han honom hjälpa Knekthövitsmannen Anders Torbjörnsson "få de knektar uti Mora socken, där äro igen, synnerliga de som dugliga och ogifta karlar äro" och att få anställda i Konungens tjänst" så många unga dugliga karlar, som han kan där mest uppbringa" samt att ständigt hava "sitt vissa bud och kunskapare in i Norge".
Allt detta låter ju gott, men på senhösten syntes herr Birger ha lagt sig ut för några av Konungen för förräderi misstänkta Mora karlar, varför denne 29 oktober skrev svar "om den ondskyllan han gör för de bönder i Mora socken om de Daleförrädare". Skrivelsen finnes icke i behåll, men registraturets formulering tyder på kungligt misshag.
Den årliga taxan utgjordes i Mora 45 mk, den näst St. Tuna högsta i stiftet jämte Leksand. Redan första året av hans närvaro börja de extra skatterna med levererandet av en häst. Kostgärden 1555 betyde för hans del 10 1/2 tnr bröd, 11 tnr öl, 7 lpd smör,8 lpd kött och 3 lpd fläsk. Påföljande års kostgärd blev 6 lpd kött, 1 pd råg, 1 pd malt, 1/2 tna smör vägande 6 lpd 6 mkr samt 1 1/2 1 pd humle.
Till silverhjälpen 1560 fick "herr Mickel" (Birger) giva 20 mk. Brudskatten 1563 utgick efter årsinkomsten, som 1562 utgjort 2 ltr 7 pd 7 spn säd, 282 lpd smör, 2 lpd humle, 26 lpd lin, 38 mk 6 öre offer, 7 1/2 öre brudpenningar och 2 mk 6 öre kyrkogångspenningar tillsammans värt 1.070 mk 6 öre 16 pgr. Till Konungen måste herr Birger 26 april 1552 inleverera kyrksilver på sammanlagt 10 lmk 6 ld, samma dag erhöll emellertid Mora kyrka för sitt byggnadsbehov ett öppet brev på 50 mk örtugar av årets tiondepenningar.
Herr Birger nämnes sista gången i samband med brudskatten 1563, enär efterträdaren kommer 1564, har Börel dött senast detta år, om änkan erhållit nådår, dog han redan 1563. | |
G e n v ä g a r
