Född: Rogsta, Tuna, Hälsingland
Död: Tibble, Leksand, Dalarna
Prestationer:
1550 - Vice pastor i Umeå landsförsamling.
1561 - Kyrkoherde i Nederluleå församling.
1562 - Pastor och prost i Leksand.
1577 - Undertecknade beslutet från Uppsala möte och liturgin.
Övrigt: Kyrkoherde och Hovpredikant hos Gustav Vasa.
Följande står att läsa om Ingelbertus på Wikipedia:
Ingelbertus Olai Helsingus (Engelbert Olofsson), född i Rogsta, Tuna socken omkring 1520, död i Tibble, Leksands socken 1602, var en svensk präst, stamfader till släkten Terserus.
Ingelbertus Olai var enligt uppgift son till en bonde i Rogsta, och genomgick skolan i Gävle innan han började studera till präst. Han var hovpredikant hos Gustav Vasa. 1550 tillträdde han tjänsten som kappellan och pastor i Umeå landsförsamling. Där hade han rykte om sig att vara sträng och det sägs att han blev med våld tvingad därifrån, men det finns också ett brev bevarat som ger vid handen att efterträdaren Petrus Matthiæs intriger var det egentliga skälet att han slutade i Umeå. 1561 blev han istället kyrkoherde i Nederluleå församling, men blev redan året därefter kyrkoherde och prost i Leksand, där det sägs att han "lärde dalkarlarna krypa till kreutz så det brakade i ryggen på dem". Samma år han kom till Leksand fick han donation på ett hemman i Tibble i Leksand av kungen.
Ingelbertus hade blivit utnämnd till posten i Leksand av Erik XIV, men lierade sig trots detta med hertig Johan, och undertecknade liturgin 1577, och kom sedan denne blivit kung att stå i gunst hos honom. Han var sitt stifts representant vid ståndsriksdagen 1594, samt undertecknade beslutet från Uppsala möte. Deklaration för Älvsborgs lösen visar att han var en av de rikaste i stiftet.
Under en predikan juldagen 1597 fick Ingelbertus ett slaganfall och refereras därefter som blind, förlamad och ”är nu en dumbe”. Han dog 16 augusti 1602 hos sin son Elaus Ingelberti Terserus.
Ingelbertus sondotter, Margareta Danielsdotter Tersera, gifte sig med majoren på Sollerön, Daniel Jonsson. |  |
G e n v ä g a r
