Laurids Tygesen Abildgaard. Född ca.1230 i Ribe, Danmark.
d.1302 (el. kort därefter), marsk. Adelsårbogen regner Laurids for slægtens 3. generation og eneste søn af marsken Tyge Applegaard. Då han själv är riddare 1271 och fyre av hans sönner före 1309 må han tillhöra andra generationen. Släktens anknytning til Ribeegnen bestyrks av att han i april 1271 uppträder som brev vittne i två kungliga privilegier utfärdat i Ribe, placerat mellan drost Uffe och fogden i Ribe. Året efter är han blandd kungens garanter, nämns som nr. 8 av 32, direkt efter Stig Andersen (Hvide) og före drost Uffe. Han deltar förmodligen i danehovet 1282. Slutet på året var han med kungen i Flensborg og förseglade omedelbart efter drost Peder Nielsen (Hoseøl), men själv uten ämbetsstitel. Han nämns inte vid juniforliget i Lund med biskoppen av Reval, eller då kung Erik 1283-09-08 på danehof i Vordingborg gav tillbaka Jakob Nielsen grevskapet Halland. Men senest på detta danehof måste utnämmnelsen til marsk ha blivit av, då han nämns som sådan 19 september i Erik Klippings värnebrev for lubska borgare i Danmark. "Stig Andersens regering" (Erik Arup) hvor Stig övertog marskalk ämbetet kan inte vara tillsatt sept. 1283 men tidigast som följd av danehovet i Nyborg maj 1284 och direkt i forbindelse med förhandlingarna med Hansa städerna nov. 1284. I de fyra kungabreven utställt 29.11. nämns Uffe som drost och Stig som marskalk, och av de tre följer Laurid utan titel direkt efter Stig. Mordet på Erik Klipping 1286 medförde på nytt regeringsändring. Möjligtvis har Laurids. straks vände tillbaka som marskalk tillsamman med Peder Nielsen även om han förekommer med marsktitlen först i mars 1289. Det strider inte mot uppfattningen att Laurids i mellantiden finns bland garanterna för hertig Valdemar Eriksens betalning av sin systers medgift i det drost Peder hade stöttat hertigen och upptagit honom i förmyndarstyret. Laurids förekommer flera gånger på framträdande plats inom de närmsta tio åren, och fortfarande 1302 finns han som brevvittne med titeln marskalk men bör vara död kort tid därefter. Hans position har säkert medverkat tilt att före hans söner fram i karriären, men den inrikes politiske utvecklingen efter 1305 förde dom från de kungs trogna över på upprors sidan.
Laurid hade fem söner
Tyge, Niels og Laurids i kunglig och hertig tjänst, men upphörde med att bruka släktnamn, således kan de efterföljande släktleden endast följas genom deras bruk av släktvapen. En annan son Timme Lauridsen Abildgaard till Margård är stamfader till den äldre linjen av släkten. | |
G e n v ä g a r
