Nils Jonsson
Född: 1627 i Norrmesunda 4:1, Anundsjö (Y)
Död: 1718-07-13 i Västerfanbyn 3:1, Anundsjö (Y)
Nämnd 1658-1696
Som ogift dräng fick Nils barn med en norska vilket kom upp på
tinget i Bredbyn 1656: "En landslöperska, som sigh Brijtha
Larsdotter Nampngifwer och säger sigh widh Snassan uthj Norrigie
barnfödder wara af ächta Sängh, kom för Rätten och ahngaf dedh
Nilss Joensson i Miösunda een Ogifft drängh hafwer medh henne i
fiohl S: Jacobj tijdh barn Aflat, hwilket barn hoon sedan Uthj
Jämptelandh födt hafwer och wällärdhe Hr Anders uthj Owijken till
opfostringh till sigh annammat, och schal hafwa lofwat dedh
lijkasom en fadher förestå effter som Predikantens opå Frösö
Skants Petri Saltovj Skrijfwelse af den 2 Junij och innewarandhe
åhr förmäler."
I originaldomboken ligger som ett löst blad denna Predikantens
skrivelse som Brijta nu hade visat upp inför rätten. I denna
berättar Predikanten "att denna sedelwiserska hafr haft lägersmåhl
medh Nilss Jönsson i Mesunda i Anunsiöö sochen, och nu will hon
komma til sines barns fadher att han motte henne rätt giöra för
sin Wålsswerka som han alt för plössligen medh henne giordt.
Barnet ähr opsatt hoos Herr Anders i Owijken, then ther loffwar
sig dett som en fadher att före stådh. Men intet ähr hon intagen i
Kyrkian. barness Nampn ärh Brijta Larsdr. Om att thetta må så sant
wara Wittnar med mitt egit Nampn Frösöö Skantz den 2 junij Anno
1656."
Rättegången fortsatte: "Sedhan bleef honom Nils Joensson till
sport, medh förmahningh sanningen bekenna, om han medh bete
Brijtha lägersmål hafft hafwer, hwilken icke giärna bekenna wille
sigh barnafadren wara: Men omsider kunde han icke undfly, uthan
tilstod och bekände medh henne lägersmål haft på samma tijd som
förmält ståår här uthj Anundsiöö Sochn widh sin fadhers gårdh."
Rtio. Förepth. Nils Joensson, bleef Sackfelt effter 3. Cap: af
Gifftermåla Balckn att bötha 40 dlr scriph. Hwad Konan Brijta
Larsdotter widkommer, bordhe henne 20 dlr bötha: Men effter såsom
hon ett fattigt allmose hion och een landzlöpersha ähr, ähr henne
opå lagdt någon tijdh uthj Sochnenes fängelsse Kista Plichta, och
sedhan sigh uthan någon drögsmål här af Sochnen och landet fort
schynda och begifwa så snart som hon Kyrckioplicht Uthståndit
hafwer."
Nils var uppe i tinget flera gånger. År 1667 hade Nils Jonsson och
två sockenbor till "Påfördt Landstingsmannen Peder Christophersson
i Östby Oqwädingsord, som dhe inte kunde undfalla." De fick böta 3
daler var.
På hemmanet nr 2 i samma by bodde kyrkoherden Olof Anzenius, som
tydligen lät sin bror Zackris Anzenius, regementspastor vid
Västerbottens regemente, bruka en del av jorden. Nils hade 1674
flyttat råstakarna mellan sina åkertegar och grannens, vilket kom
upp vid tinget den 12 augusti: "Predikanten ... anklagade sin
granne Nils Joensson i Wästerfanbyn, ... han hafwer sigh
tillstakat uthaf han skorn tragh 4 marcklandh Jordh, desslijkes
uthaf hans Slått eller gräswall 1 1/2 målstångh i Längden och
halffempte stång i bredden, Och der uthaf sigh tillbärgat, som
Sochneskrifwaren Gulle Christophersson i Söhrböhle wittnadhe, och
Nils Joensson inte kundhe neeka före så obetänkt hafwa giordt,
thet han nu helt ångrade." Rätten ansåg att eftersom Nils ångrade
sig och var fattig kunde de komma överens. Nils "gaf alltså i
förlijkning 2 lass höö" till Zacharias.
Året därpå gick det sämre. "Pastor Loci ... H: Olof Anzenius
anklagade en sin granne Nils Joensson i Westerfannbyen, för thet
han förledhne Skiärtorsdagsnatten skall hafwa bort stulit 7 skylar
och några bandh Korn uthur hans ladu i hängden ..." Nils kunde
inte neka ty "hästen hafwer blödt i snön alt in till Nilses gård."
Rätten kunde inte nu "befrija honom ifrån Tiufnadhen uthan dömbdhe
honom ... 16 öre Smt för hwar skyhl Korn, plicktar 3 gånger så
mycket Nembl 10 daler 16 öre Smt och gifwa måhlzägaren sit igen."
Nils krävde 1690 resterande bördsrätt i fädernehemmanet i
Norrmesunda 4 daler av brorsonen Nils Persson. Han och hans båda
grannar hade 1699 en liten strömqwarn som var belägen vid byn "och
kunna egarna der på mala till nödtorften." Vid vårtinget 1709 som
hölls i Gästgivargården i Västerfanbyn visade sonen Nils en skrift
vari fadern överlät hemmanet i Västerfanbyn till honom på det att
Nils lovade sörja för honom och sköta honom intill döden. (Bengt
Sjöberg
--------------------
Nills Joensson föddes 162(7) på Norrmesunda 4:1 som son till Jonn Nilsson och dennes hustru Anna *Pedersdotter.
Som ogift dräng fick Nills barn med en norska vilket kom upp på tinget i Bredbyn 1656.
"En landslöperska, som sigh Brijtha Larsdotter Nampngifwer och säger sigh widh Snassan uthj Norrigie barnfödder wara af ächta Sängh, kom för Rätten och ahngaf dedh Nilss Joensson i Miösunda een Ogifft drängh hafwer medh henne i fiohl S: Jacobj tijdh barn Aflat, hwilket barn hoon sedan Uthj Jämptelandh födt hafwer och wällärdhe Hr Anders uthj Owijken till opfostringh till sigh annammat, och schal hafwa lofwat ded lijkasom en fadher förestå effter somk Predikantens opå Frösö Skants Petri Saltovj Skrijfwelse af den - 2. Junij och innewarandhe åhr förmäler". Sankt Jacobi tid var den 25 juli, än idag Jakobsdagen.
I orginal domboken ligger som ett löst blad denna Predikantens skrivelse som Brijta nu hade visat upp inför rätten. I denna berättar Predikanten "att denna sedelwiserska hafr haft lägersmåhl med Nilss Jönsson i Mesunda i Anunsiöö sochen, och nu will hon komma til sines barns fadher att han motte henne rätt giöra för sin Wålsswerka som han alt för plössligen medh henne giordt. Barnet ähr opsatt hoos Herr Anders i Owijken, then ther loffwar sig dett som en fadher att före stådh. Men intet ähr hon intagen i Kyrkian. Barness Nampn ähr Brijta Larsdr. Om att thetta må så sant wara Wittnar med mitt egit Nampn. Frösöö Skantz den 2 Junij Anno 1656.
Rättegången fortsatte: "Sedhan bleef honom Nils Joensson till sport, medh förmahningh sanningen bekenna, om han medh Brijtha lägersmål hafft hafwer, hwilken icke giärna bekenna wille sigh barnafadren wara: Men Omsider kunde han icke undfly, uthan tilstod och bekände medh henne lägersmål haft på samma tijd som förmält ståår här uthj Anundsiöö Sochn widh sin fadhers gårdh."
Om nu Brijta hade hyst några förhoppningar när hon kom till sitt barns fader och till tinget i Anundsjö, blev hon säkert djupt besviken. Enligt tidens åsikter hade hon syndat och det var hon som syndat mest.
Rtio. Förepth. Nils Joensson, bleef Sackfelt effter 3. Cap: af Gifftermåla Balckn att bötha - 40. dlr. scriph
Hwad Konan Brijta Larsdotter widkommer, bordhe henne - 20. dlr. bötha: Men effter såsom hon ett fattigt allmose hion och een landzlöperska ähr, ähr henne opå lagdt någon tijdh uthj Sochnenes fängelsse Kista Plichta, och sedhan sigh uthan någon drögsmål här af Sochnen och landet fort schynda och begifwa så snart som hon och Kyrckioplicht Uthståndit hafwer."
I saköreslängden sammanfattas straffen:
"Nils Joensson i Midsunda, Mökränkning - 40. dlr Konan plichta i fängelset". Hur länge förmäles inte. I protokollet står "någon tijdh". Därtill Kyrckioplicht!
Nils gifte sig troligen samma år med Ingeborg Salmonsdotter på Wästerfannbyn 3:1 och övertog 1658 hemmanet efter svärmodern Märit Nilsdotter.
Nils var uppe i tinget flera gånger. År 1667 hade Nils Jonsson och två sockenborg till "Påfördt Landstingsmannen Peder Christophersson i Östby Oqwädingsord, som dhe inte kunde undfalla". De fick böta 3 daler var.
Nils hade det troligen fattigt. På hemmanet 2:1 i samma by bodde kyrkoherden Olof Anzenius, som tydligen lät sin bror Zacharias Anzenius, regementspastor vid Västerbottens regemente bruka en del av jorden. Nils hade 1674 flyttat råstakarna mellan sina åkertegar och grannens, vilket kom upp vid tinget den 12 augusti: "Predikanten ... anklagade sin granne Nils Joensson i Wästerfanbyn, ... han hafwer sigh tillstakat uthaf hans korn tragh 4. marcklandh Jordh, desslijkes uthaf hans Slått eller gräswall 1 1/2 måhlstångh i Längden och halffempte stång i bredden, Och der uthaf grääset sigh tillbrägat, som Sockneskrifwaren Gulle Christophersson i Söhrböhle wittnadhe, och Nils Joensson inte kundhe neeka före så obetänkt hafwa giordt, thet han nu helt ångrade."
Rätten ansåg att eftersom Nils ångrade sig och var fattig kunde de komma överens. Nils "gaf alltså i förlijkning 2 lass höö" till Zacharias.
Året därpå gick det sämre. "Pastor Loci ... H: Olof Anzenius anklagade en sin granne Nils Joensson i Westerfannbyen, för thet han förledhne Skiärtorsdagsnatten skall hafwa bort stulit 7 skylar och några bandh Korn uthur hans ladu i hängden ... "
Nils kunde inte neka ty "hästen hafwer blödt i snön alt in till Nilses gård." Rätten kunde inte nu "befrija honom ifrån Tiufnadhen uthan dömbdhe honom ... 16 öre Smt för hwar skyhl Korn, plicktar 3 gånger så mycket Nembl 10 daler 16 öre Smt och gifwa måhlzägaren sit igen." Totalt blev det 42 dlr Smt i böter. Och två år senare var Nils en av dem som tog emot Korn och drässa som legofolket hade stulit från pastorn.
Nils krävde 1690 resterande bördsrätt i fädernehemmanet i Norrmesunda. Han och hans båda grannar hade 1699 en liten strömqwarn som var belägen vid byn "och kunna egarna der på mala till nödtorften." Vid vårtinget 1709 som hölls i Gästgivargården i Wästerfanbyn visade sonen Nils en skrift vari fadern överlät hemmanet i Wästerfanbyn till honom på det att Nils lovade sörja för honom och sköta honom intill döden. Nils den äldre dog 1718 och begrovs "d 13 julii Nils Jonsson i Westerfanbyn öst om wägen 91 åhr."
Källa: Rötter i Anundsjö - en bygd nolaskogs av Bengt Sjöberg s.323-325 | |
G e n v ä g a r
