Kung i England Vilhelm I Erövraren of Normandie (1028-1087)
1028--1087-09-07 (man)
Vilhelm I Erövraren of Normandie
Kung i England 1042-1087. Blev högst 59 år.
Far:
Robert the magnificent of Normandie (1008 - 1035)
Mor:
Herleva of Falaise (1012 - 1101)
Född:
1028 Falaise, Normandie, Frankrike
Död:
1087-09-07 Rouen, Normandie, Frankrike
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Matilda of Flandern (1031 - 1083)
Barn:
Henry I Beauclerc of England (1068 - 1135)
--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Vilhelm I the Conqueror of Normandie
Kung i England 1042-1087.
Far:
Robert the Magnificent of Normandie (1008 - 1035)
Mor:
Herleva of Falaise (1012 - 1101)
Född:
1028-07-09 Frankrike, Normandie, Falaise 1)
Död:
1087-09-07 Frankrike, Normandie, Rouen 2)
Bar
Familj med: Matilda of Flandern (1031 - 1083)
Vigsel:
1053 Frankrike, Normandie, Notredam 2)
Barn:
1. Robert II Curthose of Normandie (1054 - 1134), hertig i Normandiet, Frankrike 1087-1106.
2. Richard of Normandie (1055 - e 1080), hertig i Bernay, Frankrike.
3. Vilhelm II Rufus of Normandie (1056 - 1100), Vilhelm II den Röde, kung i England.
4. Cecilia of Holy Trinity (1056 - e 1080), abbedissa of Caen.
5. Matilda of Normandie (1060 - )
6. Adeliza of Normandie (1060 - e 1080), nunna.
7. Agatha of Normandie (1064 - )
8. Constance of Normandie (1066 - )
9. Adela of Normandie (1067 - e 1085), grevinna i Blois, Frankrike.
10. Henry I Beauclerc of England (1068 - 1135)
Bar
Noteringar
Noteringar
Son till hertig Robert I av Normandie, som han efterträdde 1035 som hertig. Från 1072 vistades han mest i Normandie. Blev den som 1066 vid slaget vid Hastings gjorde att normanderna erövrade England. Två jämbördiga styrkor, 6000-7000 man på respektive sidan, och efter en dags hårda strider var den anglosaxiska hären besegrad och Harold Godwinsson död. Vilhelm hade vunnit sin tron och kröntes till kung i Westminster på juldagen samma år. Detta innebar bl.a att feodalsystemet infördes i England och att landet kom i personalunion med en del franska provinser. Bild finns i Bra Böcker av den så kallade Bayeuxtapeten, vilken skildrar invasionen i England 1066. Kallas också för Guillaume. (Bra Böcker och Populär Historia)
I september 1066 gjorde Vilhelm Erövraren sin länge väntade invasion och landade vid Pevensey Bay nära Hastings, England. Han visste vad som fordrades för att lyckas och hade noggrant förberett sin flotta för invasionen. Dessa förberedelser finns tydligt avbildade på Bayeuxtapeten, som också visar själva landningen; hästar förs i land från de låga, grundgående skeppen av vikingatyp. Engelske kungen Harald II Godwinsson var med största säkerhet i York, när han fick höra talas om invasionen. Han företog då en dramatisk marsch mot söder och tillryggalade 400 km på tretton dagar. Detta var så mycket mer anmärkningsvärt som han en kort tid före hade gjort en liknande marsch mot norr. Han insåg klart att snabbhet var av nöden, men hans förmodligen största misstag var för stor självtillit. För den fick kung Harald betala med livet i slaget vid Hastings den 14 oktober 1066. (Vikingen, Nordbok 1975)
Vilhelm Erövraren hotades av nordiska invasioner. Knut den helige av Danmark planerade det allvarligast menade anfallet år 1085, och en samtida engelsk krönikeskrivare beskriver hur Vilhelm sedan han blivit underrättad - tog sig från Frankrike till England med en större styrka beridna män och fotfolk än som någonsin kommit in i detta land, så att folket undrade hur hans land kunde upprätthålla en sådan här. Och kungen lät fördela hela sin här över hela landet mellan sina vasaller, och dessa uppdelade var och en sin här över sitt land. (Vikingen, Nordbok 1975)
Bar
Källor
1)
Bra Böckers Lexikon
2)
Royal Genealogical Data, Hull, England
Bild
Vilhelm Erövraren.
<< Startsida
Bar
© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14 | |
|
G e n v ä g a r
