Död cirka 1247.
Sune Folkesson var en storman i Sverige, son till Folke jarl och möjlig sonson till Birger Brosa från Folkungaätten. Han gifte sig också med kungadottern Helena.
I början av 1200-talet pågick en strid om kungamakten mellan erikskarna och sverkerskarna, en kamp mellan Västergötland och Östergötland, mellan Erik Knutsson och Sverker Karlsson vid nedanstående händelse. På Erik Knutssons sida stod ”folkungarna”. I kungakrönikan (se nedan) menas förmodligen Folke jarl och hans anhängare. I slaget vid Lena den 31.1 1208 förlorade Sverker kampen och tvingades fly till Danmark.
I den västgötska kungakrönikan B59 står det fritt översatt: Sextonde var kung Sverker, en klok man och dristig krigsman, som styrde sitt rike väl. Men folkungarna tog livet av honom, hans egen måg gjorde honom det i Gestilren. Och i Alvastra ligger han begraven. Och han lever i kärt minne. Utifrån denna text har det tolkats att det var Sune Folkesson som dödade Sverker Karlsson, men det finns också andra förklaringar.
Stig Lundberg skriver i sin uppsats: Enligt krönikan var det folkungarna som lät döda Sverker, ja man är ännu något mer specifik och konstaterar att det var Sverkers ”sialfs maghær”, hans egen måg, som gjorde det. Vem kan då ha avsetts med denna beteckning? Det finns två huvudkandidater; Folke själv, eller hans son Sune. Folke jarl var inte måg/ svärson till Sverker, däremot hade Sverker varit gift med Ingegerd som var syster till Folke. Sverker och Birger var alltså svågrar. Är det denna släktskap som kungakrönikan menar med beteckningen måg? Det kan naturligtvis vara så, och då menar kungakrönikan att Folke Birgersson dödat Sverker Karlsson innan han själv stupade.
Intressant nog känner vi till vem som var Sverkers måg i modern mening, det var Folkes son Sune som var gift med Sverkers dotter Helena. . I en artikel av Sture Bolin har denne framkastat möjligheten av att det kan vara denne Sune Folkesson som åsyftas med Sverkers ”egen måg”. Sunes och Helenas båda kända döttrar gifte sig först vid 1240-talets mitt. Detta talar för att Sunes och Helenas äktenskap ingicks först på 1220-talets mitt.” Därmed skulle inte Sune vara Sverkers måg 1210. Som jag har visat ovan är inte denna argumentation invändningsfri, men låt oss för en kort stund godta att Sune skulle ha gift sig med Sverkers dotter först på 1220-talet. Han är då inte måg till Sverker 1210, men den västgötska kungakrönikan skrivs inte 1210, den författas först drygt 30 år senare. Om det nu var så att man då, på 1240-talet, kände till att folkungen Sune dödat Sverker 1210 och att man också kände till att han var gift med Sverkers dotter Helena, så kan det ju ha varit fullt rimligt att beteckna honom som Sverkers måg. Man kanske inte kände till när de gifte sig, eller också så viste man det, men angav ”mågskapet” postumt så att säga. Men varför skrev man då inte ut hans namn? Ja möjligen kan det ännu på 1240-talet ha varit en känslig historia. Sune Folkesson (gift med Sverkers dotter) dog först 1247 och då var hans dotter Katarina (dotterdotter till Sverker) ännu i livet och gift med den dåvarande svenske kungen Erik Eriksson).
I slutet av vårt försök att närmare identifiera den som dödade Sverker vid slaget vid Gestilren måste vi påpeka en viktig aspekt. Det är endast i den västgötska kungakrönikan som ”kungens måg” utpekas, det finns ingen annan samtida och oberoende källa som kan bekräfta krönikans påstående. Kungakrönikan är ingen ovedersäglig sanningskälla. I Sturlungasagan anges däremot att Sverker fälldes av Erik Knutsson, men detta kan vara en språklig formulering för att ange att kung Erik besegrat sin motståndare.
Tilläggas bör att även Sunes far Folke jarl dog vid slaget vid Gestilren den 17 juli 1210.
Gift senast 1220-talet. I folkvisan om Vreta kloster sägs Helena ha rövats ur klostret av Sune Folkesson efter kung Sverkers död. Visan har emellertid diktats tidigast vid mitten av 1300-talet, och de äldsta handskrifterna av den härrör från 1500-talets slut. Händelsen är inte känd från annalerna.
____________________________
- Svenskt biografiskt lexikon, band 18, sidan 556, Hans Gillingstam.
- Uppsatsen ”Lena och Gestilren”. En inventering av källmaterial av slagen om Lena och Gestilren, samt några kommentarer om källornas tillförlitlighet”, av Stig Lundberg, www.stiglundberg.org/lena-och-gestilren/ | |
G e n v ä g a r
