Johan föddes 1638 på Trångfors bruk
Mästersmed
Gift den 24 augusti 1662 med Elisabet Hansdotter Hoppe i Grangärde församling
Johan o Elisabet fick barnen:
- Johan f.1663-08-02 på Ludvika bruk
- Maria f.1674 i Ramnäs
- Elisabet f.1678
- Sara f.1683-02-18 i Bäckhammar
Ur protokoll från bergsting 9 februari 1666 hållet i Skinnskatteberg:
Christer Christersson uppå sin brodhers Hr Måns Christerssons wägn med skriftelig fulmakt af datto Ramnäs den 7 februari innewarande åhr, klagar på en hans hammarsmed Johan Skiönbergh som smidt åt honom vid Boockhammar förmedelst sin Br.
Anno 1665 d. 9 Xber hafwer Måns Christiersson kommitt til Bockhammar att bese hur med wärket tilstod och sedan han hälsat på de andra sina smeder Anders och såhl. deras järn beseet är han ifrån dem til Skiönbergh gången, hälsandes på honom med handräckning och der hos frågandes huru det går och smida.
Kom så åter ifrån järnposten til då han säger til smeden, I säger att I står nu och suggar och smijder bort både järn och kohl män när vattnet är så gå i och slänta.
Måns: Jag talar sanningh och ljuger intet. där til Skönbergh sammaledes nekat, och sagdt ändå att han lugit, hafwer altså till sine ords mera bekräftande refererat sig in på Skiönbergs egna drängar, som näst förleedne sommar viste om hans försummelse att referera. Varför smijder icke Skiönbergh heller feelar det på vatten, eller är något annat som hindrar.
Svar från drängiarna: det är intet förste gången som han det brukat hafwer, feelar intet, hwilkas ord, han til Skönbergh sadhe.
Sw. Skönbergh att bådhe han och hans drängiar lugitt, och til öfwerflöd sade han att Måns lögh, det drängiarna icke så för honom hade sagdt som han nu säger, där till hafwer Måns svarat att han sagdt sant, emedan han sjelf Fanteboodammen beseedt att vattnet var nogh, så att drängiarna ej behövde liuga.
Män efter han så otijdigt och sin husbonde jämpt och sampt läcktade, steg in åt honom och till obstinatheth hafwandes på sig hatten, nödgades altså gifwa honom en slängh över r˙ggen med käppen så att han gick sönder, då han Skiönbergh strax in furio med stora järnspettet som han spetsade in ströck honom i bringan så att han måste til golvet, därpå han cito följde efter och fick honom i håret, och så myckit han fick uthi tog han med sig;
Och där hans broder Christier icke så närvarit hade honom skammeligen tracterat, och til äventyrs kanske livet afhändt aldenstund han brutit ut med dessa orden, att det är bättre dö än skamligen leva. Till att besanna denne sijn framstälte och andragne klagomåhl, inlade han uti Rätten Skönbergs mästersvens Carel Larss. attestatum som slagsmålet bewistat daterat Bockhammar den 25 jan, vilket av godesmän som hans bekiännelse hört underskrifwitt och nu inför rätta af dhen beswärit är, sist och ytterst til att bevisa att på vatnet intet mangel warit, ja att smeden Skönbergh flere uthräckningar hafwer om dagen kunnat göra änsom af honom giorde äro, där han eliest weelat flitig varit, inlade han en wittnesskrift gifwin af Skiönbergs mästersven Hans Kyhle daterat Bockhammar den 4 feb. 1666, hwilken iämwähl af gode män som hans bekiännelse afhört underskrifwin är och nu inför Rätta besworin.
Item gafs och wijdh handen een attest, daterat Killinge hammar 30 jan. af Bruksförwaltaren Frans Bruun som sin hammar nedanför Bockhammar belägin hafw. vilken drifwes med alt ett vatten som ifrån eller undan berörde hamrar kommer den sålundha lijdher, att honom intet vatten förledit år 1665 manglat oftare än det vid Bockhammar är förhållit, och synnerlige 14 dag. för Oloffsmesse, vilken förhållningh skall sig vid öffre hammaren der Skönbergh smidt förordsakatt.
Oppå förskrefne smedens husbondes andragne klagomåhl tilfrågades smeden Skönberg hwad han svara wille.
Skiönbergh: Jag bekiänner af husbonden med handräckningh wara hälsatt och tilfrågatt huru det går, hwarpå är aff migh swarat, Gud weet iag står här och steeker mitt kohl och järn som jag skall swara före går åth, därmed gick husbonden ifrån migh som han säger, til järnposten, emedlertijdh står hans Br. Christieren och talar med migh, kommer så åter husbonden til mig igen säjandes, I säger att I står och suggar och smijder bort kohl och järn.
Sköngbergh: Gud weet husbonde jag achtar på wattnet nogh, jag går hwar afton och slår igän wattnet, och achtar dädh bästa iag kan, därpå swarar husbonden, edra egna drängiar säga nu att på wattn ähr intet fel, hwarsom i icke wore försummeligh att smijdha, dertill jag swarar om mijne drängiar thet sagdt så ähr det löngn, då säger husbonden til mig igän, må jag intet wara så trowärdigh som du, jag hafwer sagdt sant för mången ehrlig man, och skall säija för dig, Jag hafwer sjelv varit och beseedt dammen, vad det är på wattn, därpå fölgde att Skönbergh bleff slagen med kiäppen öfwer ryggen att han gick sönder, Skönbergh består att han slagitt med järnspettet igän, rijfwitt hår af husbonden sijn.
Förb:te smed Skönbergh inlade sin mestersvens Carel Larssons witnesskrift daterat Bockhammar 1665 hwar med han bewijsa wille att slagsmåhlet något annorlunda sigh tildargit och affluppitt, än angifwit, män såsom af denne attest han sin mäster gifwitt såwähl som dhen andre Måns Christiersson bekommitt och sedermehra besworen klarligen sig see låter, att mästerswennen Carel warit twetalig. Ty kunde Rätten honom intet approbera , uthan ehrkiendes falsk wara äfwen och på lijka sätt den han af Hans Kyhle bekommitt daterat Wästerfleena 1665, vilken om mangel på wattn är twertemot den han gifwitt Christiersson och nu sedermehra inför Rätta besworen.
Resolut: Uthaff inlefwererade skiähl som finnas in actis, aff Gode män beseedt och därpå föliande noga ransakningh, profwar Rätten skäligt att Johan Skiönbergh som sin husbonde slagitt hafwer blifwa fäld till edsöresbrått aff 40 R Smt att plichta, orkar han eij bothen, löpe efter strafordningen gattulopp.
Carel Larsson och Hans Kyhle som uthgifwit til begge parterne sina witnesskrifter, den eene emot den andra borde billigt bötha hwarsin 40 RSr Smt: män för Rättens förböhn skontes med 4 dyngens häkte vardera.
Johan avled i april 1706 i Ramnäs och begravdes den 29 april.
-----------------------------------
Ramnäs bruk G1:6 (1694-1700) sid 199b
En bok om Ramnäs; E Alfred Jansson (1951) | |