Född i Gonäs i södra Dalarna. Byn ligger, från Ludvika räknat, rakt västerut. Det vill säga på motsatt sida av sjön Väsman. Avståndet fågelvägen är c:a 4 km. När Gustaf växte upp fanns ca 250 personer i byn:
Det fanns 10 Bergsmän (hyttdelägare, boende i Gonäs) och 19 hemmansägare i byn. Övriga yrkesverksamma personer var 36, t.ex. skomakare, skräddare, konstvakt, arrendator, skollärare, torpare, kolare, (hytt)arbetare. Ensamma änkor med eget hushåll var 6 st. Övriga familjemedlemmar i hushållen bestod av hustrur, hemmavarande barn, gamla föråldrar, drängar, pigor, inhysta fattighjon. (Tips ; Ragnar Eriksson har skrivit ett häfte med
titel "Historik över Gonäs by i wästerbergslagen dess uppkomst och utveckling fram till 1900-talets början" )
Hur kom det sig att Gustaf Jansson hamnade i Västerbotten? Redan från 1700-talet fanns en tradition att söka lyckan längre norrut. Om man granskar nybyggarnas geografiska ursprung så kan man konstatera att, förutom de samiska nybyggarna, kom många från socknar längs Ångermanälven. Från Anundsjö, Åsele och Själevads socknar kom många fattiga pigor och drängar som närde drömmar om att kunna skapa sig ett eget hem i lappmarken. Även från Västerbottens kusttrakter, från Dalarna och Norrbotten kom människor hitflyttande. I enstaka fall kunde det vara före detta soldater eller mera välutbildade personer som såg lockelsen i att söka sig ett hem i den norrländska vildmarken. Med tanke på de krig som Sverige var involverade i under 1700-talet och som skördade många liv, kan man nog anta att flera av de obesuttna drängarna och bondsönerna som upptog nybyggen härigenom även såg en möjlighet att inte behöva sluta sina dagar ute på något slagfält. Källa: http://www.vilhelmina.se/~abm/nybyggarna.html.
Gustaf Jansson söker sig bort från Dalarna.Han hamnar i brytningstiden Västernorrland, där skogen och industrialiseringen drar mer än själva nybyggartanken med odling osv. Det livet har många yngre sett som slitsamt nog för tidigare generationer och fattigdomen var många gånger svår. Att tjäna pengar vid sågverk blir för många den nya drömmen om ett bättre liv.
Gift 13 aug 1871 i med Elisabeth Margreta Larsdotter i Kubikenborg. Bruden var född 31 aug 1844 i Wilhelmina, Västerbotten. De hade redan ett barn före äktenskapet, Elisabet Gustafva Karolina född den 25 december 1870 i Helgum.
Utbyggnad av kommunikationer och senare vattenkraft medförde att en del män kunde få utkomst till sina familjer, utan att man hade åkerbruk.
Möjligheten till en mer regelbunden lön kom att utgöra inledningen av utflyttning till andra orter där man genom den växande industrialiseringen kunde få arbete. Flyttningsvågen från det Norrländska inlandet blev enorm. (http://www.iska.nu/lasvart_db.asp?kat=art)
Sågverksindustrin expanderade explosionsartat i Norrland och befolkningen fördubblades på 50 år. 1910 uppgick den till nära en miljon invånare. Den stora del av befolkningsöverskottet som inte kunde livnära sig på jordbruk sökte sig till de stora sågverkscentra i Ådalen och Sundsvall.( källa http://www.ylb.se/authors/ostman2.html)
Gustaf Jansson sägs vid folkräkningen 1880 vara arbetare i Kubikenborg. |  |
G e n v ä g a r
