Västergötland
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16629
Edman, släkt, härstammar från en oxhandlare Erik, vars son Sven Eriksson i Bäck var född västgöte och fader till befallningsmannen över grevskapet Visingsborg Erik Svensson Edman (d. 1662), som upptog sitt släktnamn efter hemmanet Ed på Visingsö. Hans yngre son assessorn i Göta hovrätt Johan E. (d. 1698) hade sonen Gillis E., som blev ryttmästare vid Smålands kavalleriregemente och 1727 adlades med namnet Edenhielm (f. 1694, d. 1748), troligen på grund av sitt adliga gifte med en dotter till lagmannen, sedermera landshövding Erland Broman. Denne Gillis Edenhielm slöt emellertid själv sin ättegren. Hans farbror häradshövdingen i Tveta, Vista och Mo härader i Småland Gustaf E. (f. 1647, d. 1714), var fader till bl. a. kaptenen vid Älvsborgs regemente Johan E. (f. 1699, d. 1770), vars son Erik E. adlades och adopterades 1777 på sin faders kusins namn och nummer. Denne, såsom adelsman Erik Edenhielm (f. 1736, d. 1808), blev överste för Älvsborgs regemente 1800 och fick generalmajors avsked 1805. Han hade som ung deltagit i Pommerska kriget och därvid utmärkt sig 13 dec. 1761, när han, då blott fänrik, (tillbakaslog ett preussiskt anfall mot redutten Meyenkrebs nära Demmin. Han deltog även i Gustav III:s finska krig. Om Erik Edenhielms son, generalmajoren och landshövdingen Gillis Edenhielm, se denne. Han slöt den adliga ättegrenen.
Den ofrälse släkten E. fortplantades av häradshövding Gustaf E:s (se ovan) äldste son och kapten Johan E:s bror, landssekreteraren i Västmanlands län Erik E. (f. 1688, d. 1733). Om dennes sonson expeditionssekreteraren och v. landshövdingen Johan Eric E. se nedan. Hans släktgren fortlever liksom en från hans bror salpetersjuderistyresmannen i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Carl Theodor E. (f. 1771, d. 1820) stammande gren.
Källor och litteratur
Källor: K. K:son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1901–06); Svenska släktkalendern, 1919, utg. av G. Elgenstierna; T. Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757–1762 (1915). | |
G e n v ä g a r
