Ericus Jonæ Fluur Emporagrius. Kyrkoherde i Skellefteå (AC). Född 1617-03-17 i Torsåker (X) (Bygden: Härnosands stifts herdaminne del IV, Uppsala 1928). Student 1631 upptog han namnet Emporagrius efter ett par morbröder. Vid 18 års ålder höll han i Uppsala en latinsk oration. Prästvigd 1838, promoverad till fil.mag 1646. Åtföljde som utnämnd legationspredikant samma år en ambassad till Ryssland. Efter åtkomsten erhöll han Njurunda pastorat 1650. Nämnes prost. I skrivelse 1657 rekommenderar Härnosands domkapitel mäster Erik Fluur till kyrkoherde i Skellefteå (AC) av de skäl: Att han är en skickelig och wälkänd man, som med goda prof uti synodis haver sig bevisat. Han erhöll konung Carl X Gustafs fullmakt å Skellefteå (AC) pastorat 1658 och tillträdde året därpå. Kom med sin företrädares änka i en träta, som t.o.m drogs inför Consistorium regni vid riksdagen den 14 november 1660. "Henne vart lofvad av sin mans successore vid dess trädande till geldet, att hon på eet åhr skulle få sig tillgodo niuta uppbörden av 100 bönder i församlingen.." Av olika skäl befann sig Fluur i trångmål och kunde ej fullfölja löftet. Härtill kom att prästgården brann ner 1 maj 1681. Konung Carl XI tog sitt nattkvarter hos prosten under sin Torneåresa 1694. Fluurs porträtt, målat 5 nov 1691, sitter i kyrkans sakristia. Sterbhuset skänkte en stor ljuskrona till kyrkan. Död 1695-11-30 i Skellefteå (AC)
Noteringar Erik Emporagrius Fluur var kusin med den Erik Emporagrius
som blev biskop i Strängnäs och var drottning Kristinas biktfader.
"Vår" Erik fick, antagligen på rekommandation av kusinen, följa med
drottning Kristinas 150 man stora ambassad på en resa till Moskva
våren 1647. Han utnämndes till legationspredikant. Delegationen
återvände till Stockholm i början på 1648. (Legaterna var framme den
20 januari och de övriga den 26 januari.) Omständigheterna tyder på
att Erik hade en hustru som väntade på honom där. Den förstfödda
dottern Anna kom till världen redan den 10 november 1648. Då det
rimligen bör ha tagit lång tid att avveckla en så stor ambassad, torde
inte Erik Fluur ha haft någon möjlighet att resa hem till en hustru på
annan ort.
Ericus Fluur ägde Hedensbyn 6 1675-95 och var gift för första gången med Kristina Bjugg f.1625 d.1664 från Gästrikland och andra gången med Magdalena Stecksenia (1650-1735) som var en dotter till kyrkoherden Petrus Stecksenius i Lövånger. Hon dog i Sköns socken i Medelpad.
Barn
Anna f.1648-11-10 d.1737 som var gift med majoren och kommendanten på Älvsborgs fästning Isak Loffman,
Jonas d.1686 som var präst och adjutant till fadern samt bataljonspredikant,
Erik f.1651 som var fänrik och dog i Stockholm,
Lars som dog i Njurunda 1657,
Hans f.1654 d.1708 som var komminister i Skellefteå och kyrkoherde i Burträsk,
Lars f.1658 som dog i Skellefteå 1693,
Petrus d.1710 som var krigspräst vid Västerbottens regemente och tillfångatagen vid Poltava 1709 och död 1710 i Sibirien på väg hem,
Magdalena f.1662 som var gift med kyrkoherden Erik Huss i Njurunda,
Gabriel d.1706 som var kapten vid Västerbottens regemente och stupade 1706 vid Fraustadt,
Barbro som var gift med rektor Daniel Stecksenius i Piteå stad, sedan med kyrkoherden Petrus Gran i Skön och tredje gången med kyrkoherden M Klockhoff i Skön,
Elisabet som var gift första gången med löjtnanten Zakarias Felthusen på Böle 12, Skellefteå andra gången med konrektor Hans Rockman d.1713-08-10 i Piteå stad, tredje gången 1714-10-07 med apologisten Per Hoffberg i Piteå stad och fjärde gången 1717-12-03 i Piteå stad med komministern i Burträsk Anders Gertzonius. | |
G e n v ä g a r
