Peter (Petrus) Estenberg
Födelseort: Stockholm 3 juni 1686
Yrke: Präst och professor i grekiska
Tjänstgörande prorektor för Lunds universitet 1726.
Gift: 1722-02-06 med Regina Westersköld och fick med henne nio barn.
Peter blev student i Uppsala 1699, överflyttade 1710 till Lund och blev september 1716 filosofie adjunkt vid Lunds universitet. Han utsågs juni 1717 till guvernör för pfalz-grevinnan Katarinas son greve Carl Adolf Gyllenstierna, med vilken han reste utrikes. Intresserad också för svensk historia gjorde Peter arkivstudier under resan i Holland, Frankrike och Tyskland. Han utnämndes 30 oktober 1718 till sekreterare hos konung Stanislaw Leszcynski, som då vistades i Zweibrücken, och sändes av denne i mars 1719 hem för att lyckönska drottning Ulrika Eleonora till tronbestigningen, ehuru det blev Fredrik I, som han fick framföra lyckönskningen.
I oktober 1719 utnämndes Peter till professor i grekiska vid Lunds universitet. Hans imponerande bokförteckning (bifogad bouppteckningen i Göta hovrätts arkiv) vittnar om hans stora lärdom och omfattade i synnerhet en betydande samling av grekiska klassiker; delar av detta bibliotek voro ännu 1920 kvar hos släkten Estenbergs dalagren (se Herlenius i Personhist. tidskrifter 1920, s. 155). Peter beslöt sig emellertid av ekonomiska skäl att överge akademien (ett steg som ogillades av fadern och brodern Olof) samt sökte och erhöll Jämshögs pastorat 1727, prästvigdes våren 1728, flyttade dit och blev senare även prost.
År 1772 hade han äktat Regina Westersköld, men vilken han fick nio barn, av vilka de fem yngsta föddes i Jämshög. För socknen blev professorsparets ditflyttande en stor händelse med följder till nutiden. Socknen var fattig, och Peter lät, delvis på egen bekostnad, utvidga och försköna dess kyrka, så att, som det skrevs 1741, det icke fanns en "mera lysande och mindre kostsam lantkyrka" i hela Blekinge. Han befordrade socknens både andliga och materiella väl, var en nitisk förkämpe för hyfsning och goda seder, allvar och gudsfruktan.
Mot de såsom ett "hårdsint folk" kända blekingarna i Jämshög visade han klokhet och kraft. Hans själavård och kyrkotukt fingo tydliga resultat. Att han i särskild grad blev ihågkommen i socknen berodde på speciella förhållanden. Det blev nämligen stor uppståndelse i familjen, då äldsta dottern Elisabeth (Elsa) Sara blev förälskad i en "bonddräng" i Jämshög, Jöns Persson, senare rusthållare i Vånga. Professorn och hans föräldrar voro då döda, men professorskan gjorde henne arvlös 6 oktober 1748 (Estenbergsarkivet vol 5). Elsa Sara, som äktade Jöns Persson, gör i ett senare brev (24 oktober 1757), där hon talar om sina barn, ett sympatiskt intryck. Även en annan av systrarna, Sara Regina, följde exemplet och gifte sig 1756 med hemmansbrukaren Bengt Jeppsson å nr 2, Jämshög. Följden blev att från Peter Estenberg härstammar på mödernet en icke ringa del av Jämshögs sockens allmogebefolkning. Sådana ättlingar finns även i Kyrkhults, Vånga och Näsums församlingar och alla dessa så kallade Estenbergare äro väl medvetna om sin börd. När därför Jämshögs socken 13 juni 1947 fick av K. M:t fastställt vapen, insattes däri såsom tillmötesgående mot kommunens egna önskningar de tre liljorna ur Estenbergska vapnets ginstam, varvid tinkturerna genom heraldisk brisyr byttes, så att socknen i ginstammen har tre röda liljor i silver.
Av professorns övriga barn uppges Gabriel Estenberg som var fältkamrerare i Pommern och avled ogift i Stralsund, ha efterlämnat en ofantlig förmögenhet (14 miljoner kronor i dåtidens pengavärde, vilket stiger mot 1 miljard kronor i dagens penningvärde), som skall ha omhändertagits av brodern Carl. Ättlingarna i Blekinge hade ännu så sent som 1912 ett möte hos sadelmakaren C. P. Vahlgren i Jämshög för att undersöka, om möjligheterna funnes att få del i det förmodade rika arvet. Papper rörande Gabriel finns i Estenbergsarkivet, vol 9 och 10. Liksom sin bror Carl var han frimurare.
Vidare läsning "Svenskt biografiskt lexikon" från 1953. Utgivet av Bonnier.
Målningen till höger tillskrivs Fr. Brander. Garberg. |  |
G e n v ä g a r
