Folkungar troligen urspr namn på en grupp stormän som vid olika tillfällen under 1200-talet slöt sig samman i opposition mot de styrande. En av ledarna var Folke jarl (d 1210). Johannes Messenius menade däremot att det var ett gemensamt namn på en medeltida svensk stormanna- och kungaätt, Folkungaätten (Bjälboätten).
Enligt denna tradition var Folke Filbyter ättens stamfar. Jarlarna Birger Brosa, Folke jarl, Birger Brosas bror Karl den döve och dennes son Ulv Fase samt Birger Brosas och Karl den döves bror Magnus Minnesköld tillhörde ätten. Bland den sistnämndes söner märks Birger jarl, vars son Valdemar år 1250 blev svensk kung. Ätten regerade i Sverige till 1365, i Norge 1319-87 och i Danmark 1376-87. Bjälbo i Bjälbo socken (i nuv Mjölby kommun) i Östergötland anges som Magnus Minneskölds sätesgård. De rester av en byggnad från äldre medeltid som finns där var troligen dennes borg. Folkungarnas vapen med ett lejon över tre ginbalkar återfinns i det svenska riksvapnet (jfr Göta lejon). Ur FOCUS 2000 © Norstedts
Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl. Magnus Minnesköld (Månesköld) dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210. Ursprunget till binamnet "Minnesköld" är okänt - en teori är att namnet syftar på ordet "minni" (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att "dricka minni", det vill säga att dricka "minnesskål". Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som "mindre", varvid binamnet får betydelsen "mindre sköld". | |
G e n v ä g a r
