Peder Nilsson-Skanke (1330-1420)
1330--1420 (man)
Född före 1330 i Mjälle, Frösön
Död omkr 1420 i Hov, Hackås fs
Född före 1330 i Mjälle, Frösön
Död i Hov, Hackås fs
Noteringar
700-talet flyttade Kjettil Anundsson (Jamte) till länet från Norge
1111 blev Jämtland ansluten till Norge
1178 tillhör Jämtland formellt Norge
1308 Sverige
1310 Norge (250 norskar tog Jämtland)
1380 kom Norge under danskt styre till 1814
1402 Sverige
1445 fick den danska drottningen Dorotea Jämtland i morgongåva
1563 svor Jämtland trohetsed till svenske kungen Erik XIV (sep)
1563 svor Jämtland trohetsed till norske kungen Fredrik II (nov.)
1564 tillhörde länet Sverige (jan.)
1564 tillhörde länet Norge (feb.)
1564 tillhörde länet Sverige (mars)
1569 tillhörde länet Norge
1611 tillhörde länet Sverige
1613 tillhörde länet Norge
1644 blev Jämtland svenskt den 20 mars men redan den 10 aug. blev det åter norskt
1645 vid freden i Brömsebro blev Jämtland åter svenskt.
enl web.telia.com/~u67002730/p08fb7c5a5.html
Peder Nilsson Skancke, född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåret uppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka tog släktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar i Hackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talar eventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man 1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångne man. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vid Peder Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, Önd Pedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter. (Källa: Kjell Høyer, Norge
Önd Persson (ca 1360-1397), lagman och fogde över Jämtland 1393-1397.
Hans sätesgård var Västerhus på Frösön. Hans gravsten finns ännu bevarad i Frösö kyrka. Vapen: enligt gravhällen en sköld med en bepansrad skank med sporre. Sonen 'Sten i Västerhus' (ca 1380-1423), var fogde och syssloman i Jämtland 1413-1423. (Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin)
Johan Persson (ca 1344-1406), bonde i Sanne, Hackås, Z, 'Johan i Sanne'.
enl harmkraka.se/slaktforskning/fm/p4f02b79e.html
PEDER (PER) Nilsson Skanke
född cirka år 1325 i Sverige,
död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåret uppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka tog släktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar i Hackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talar eventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens
historia, Isle of Man 1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångne man. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vid Peder Nilsson som son till Nils
Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, Önd Pedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter.
(Källa:
Kjell Høyer, Norge
Önd Persson (ca 1360-1397), lagman och fogde över Jämtland 1393-1397. Hans sätesgård var Västerhus på Frösön. Hans gravsten finns ännu bevarad i Frösö kyrka. Vapen: enligt gravhällen en sköld med en bepansrad skank med sporre. Sonen 'Sten i Västerhus' (ca
1380-1423), var fogde och syssloman i Jämtland 1413-1423.
(Källa:
Skanke ätten, Roger de Robelin)
Johan Persson (ca 1344-1406), bonde i Sanne, Hackås, Z, 'Johan i Sanne'. Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man, England. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i denna forskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redan på 1300-talet förde lika skanckevapen. Från om- kring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsom- ständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget att fullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd 1303-1324, nämnd syssloman i Jämtland från 1326.Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen. Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Mans kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar - trebensvapnet - förenade i trepass och ordnade motsols. Vapnet hade han sannolikt upptagit efter sin mor. Gift före 1400 med Sigrid Håkonsdotter. Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en syster Cecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf. Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.
Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke i själva verket är en gren av Isle of Mans kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade från Isle of Man och bosatte sig i Norge.
Min fundering: Ordnade kung Magnus VI Håkansson det så att Hallsten fick Jämtland som "tröst" för att Magnus överlät Isle of Man och Hebriderna till Skottland 1266 ?
Ur Bra Böcker om Isle of Man: Brittisk ö i Irländska sjön, 48 km utanför Englands västkust, drygt 65000 invånare. Till stor del är ön bergig med högsta punkten Snaefell. 620 m ö.h. Huvudort är Douglas - 20000 inv. - som liksom Ramsey och Castletown ligger på östsidan, medan Peel är enda orten på västkusten. De viktigaste näringsgrenarna är jordbruk och turism. Framför allt det milda klimatet gör att ön årligen besöks av en halv miljon turister. Isle of Man erövrades på 800-talet av vikingar och lydde under Norge fram till 1266, då det såldes till Skottland. Från 1377 var öns kungar från England och sedan 1765 var ön under engelska kronan. Man har viss självstyrelse, egen regering, Court of Tynwald, och eget lagstiftande parlament, the House of Keys. Lagar som beslutas av brittiska parlamentet gäller inte för Man om så inte särskilt bestäms. Ön är också berömd för ett stort pumphjul som användes vid tennbrytning samt en svanslös kattart mankatten (manxkatten). | |
|
G e n v ä g a r
