Överlärare, organist och klockare på Öckerö.
Tidningsartikel från 1924
Öckerö överlärare 60 år.
[bild]
E. W. Dahlgren.
60 år fyller på söndag en av skärgårdens mera bemärkte män, överläraren E. W. Dahlgren, Öckerö.
Han är född på Hönö och utexaminerades 1885 från Folkskoleseminariet. Samma år blev han organist och klockare på Öckerö samt tillträdde folkskollärarebefattningen efter sin fader. De första nio åren hade han ambulerande folkskola på Hönö och Öckerö samt 1895-1901 å Grötö och Öckerö. Sedan sistnämnda år har han fast skola å Öckerö och blev 1918 överlärare. Han har hållit icke mindre än 57 avgångsexamina och haft att göra med fem folkskoleinspektörer.
Sitt livliga intresse för skolan till trots har jubilaren hunnit att flitigt deltaga i det kommunala
arbetet och alltid varit beredd att offra tid och krafter för det allmänna. Han besitter fortfarande
en arbetsförmåga av mindre vanliga mått, och hans samvetsgrannhet är allmänt känd och erkänd. Många äro också de uppdrag, som under årens lopp blivit honom anförtrodda. Bl. a. har han varit revisor i Öckerö sockens enskilda assuransförening 1894-1917 och sedan dess sekreterareordförande i Hisings brandstodsbolags sockenutskott 1895-1921, Riksförsäkringsanstaltens ombud alltsedan denna institutions början 1908, kommunalnämndens ordförande 1914-23, fattigvårdsstyrelsens sedan 1914, pensionsnämndens
1914-21 och kommunalfullmäktige sedan dess tillkomst 1918. Han är även kommunalstämmans odrförande, ombud för flera Göteborgsbanker samt mångårig ledamot av kyrko- och skolråd. Dessutom har han varit ledamot i vägstyrelsen och haft ett flertal kommittéuppdrag. Sedan 1901 är han god man för tillsyn över förmynderskap och har därjämte innehaft eller innehar en mängd andra förtroendeuppdrag. På och även i Öckerö har han under årtionden varit den "klockarfar, som allt ska bestyra".
Inom kommunen, vilken han ägnat hela sin livsgärning, först och främst i skolan och sedan i det kommunala, är han högt skattad och aktad i alla läger. Hans energi och uppslagsrikedom, omutliga rättskänsla och hänsynsfulla väsen göra honom till ett mönster för såväl skol- som kommunalman.
Fastän av gamla stammen följer han allt med sin tid, det må nu gälla skolundervisning eller kommunalförvaltning. I partipolitiken har han dock ej tagit någon verksammare del. Hans humoristiska läggning, gladlynthet och godmodighet göra honom till en trevlig sällskapsmänniska, och även såsom sådan är han mycket uppburen i vida kretsar. Han hör till den sortens människor, som ha många vänner, men knappast fiender. | |