Brukspatron, direktör för byggandet av Trollhätte kanal
Begravd i Bagges gravplats Nygård
BAGGESKA BEGRAVNINGSPLATSEN
Faxekyrkogården Nygård
Född 1743-08-10.
Död 1819-06-13 i Uddevalla. [1]
Levnadsbeskrivning Levde i Trollhättan.
Utnämnd till riddare av Kungl Vasaordern 23 nov. 1801 av Gustaf IV Adolf Studerade under ledning av informatorer bl.a i Lund från 1757 (inskrevs i Göteborgs nation 9/5 1759). Arbetade vid skeppsvarvet Viken 1759 och 1760 samt vid den av pappan arrenderade kungsgården Ös kloster från 1760. Han reste utomlands 1763-64. Handlande och fabrikör. Erhöll burskap i Göteborg 1767. Jordbrukare från 1778 och snart även bruksidkare. Ledamot i den kommitté som hade till uppgift att granska de inkomna förslagen till Trollhätte kanals fullbordan 7/11 1793. Han var en av sex direktörer i bildandet av kanalbolaget 13/12 1793. Medlem i direktionen av Trollhätte kanal- och slussverks bolag 1794-1800. Ledamot av patriotiska sällskapet 1788. Industrimannen Peter Efter ett par års vistelse vid bl.a akademin i Lund studerade Peter under sin resa utomlands i England, Holland, Frankrike och Danmark dessa länders jordbruk, handel och andra näringar. Väl hemma igen försökte han att driva igenom lite av vad han lärt sig utan större resultat. Han kom fram till en ny metod för rökning av sill i stor skala. (Han hade hämtat förebilden från Yarmouth). I Majorna inrättade han en fabrik för exploatering och hade en bra export till länder utanför Skandinavien. Samtidigt genomdrev han genom ett särskild privilegium 1773 åtskilliga expeditioner för infångande av nordkaparevalar. Jordbrukaren Peter Peter anlade 1776 i Marstrand ett skeppsvarv, som senare flyttades till Kusten vid Göteborg. Det var i bruk många år efter Peters död. 13/9, 1776 sålde Peter sin gård på Södra Hamngatan 5 (tomt 5.51) till kanslirådet Alströmer för 4431 Riksdaler Hollandsk Courant. Snart tröttnade han på sin industriella verksamhet och började istället med jordbruk. Han köpte flera gårdar i Västergötland, nämligen Lund 1778, Såtenäs 1784 och Öne (Önafors) 1782 samt Nygård 1790. På alla dessa gårdar förbättrade han jordbruket avsevärt. Vid Önafors anlade han allehanda industriella inrättningar, t.ex 1785 ett järnmanufakturverk. Trollhätte kanal Peters bestående insats är hans arbete för Trollhätte kanals fullbordan. Under 1700-talet hade man gjort försök att öppna en förbindelse mellan Vänern och Kattegatt. Vid 1700-talets slut var segelfarten fri från Vänern till den s.k Kaveldammen och från Göteborg till nedersta fallet vid Trollhättan. Vid 1790-talets början lades olika förslag fram för hur man skulle få den sista biten segelbar. Peter som bodde i närheten kunde sätta sig in grundligen i kanalförhållandet och lämnade anonymt in sitt förslag i Göteborgs Allehanda 23/7 1793. Det nya och mest utmärkande i detta var att arbetets slutförande skulle drivas privat och sambandet mellan staten och kanalen skulle upphöra. Ett bolag borde bildas och de redan färdigbyggda slussarna och all annan inköpt egendom skulle överlåtas till bolaget. Förslaget mottogs med största intresse och det blev en livlig diskussion i pressen både för och emot. För att kunna granska och jämföra alla förslag tillsatte kungen en kommitté på 9 personer där bl.a Peter och direktören för ostindiska kompaniet, William Chalmers, inkallades. Peter var den drivande kraften och tack vare hans energi så kunde ett beslut tas i början av december. I stort sett antogs Peters förslag men med vissa justeringar vad gällde reglerna för statens egendom. Peter hade också tagit fram regler för slussavgifter, bolagsregler, aktiekapitalets inbetalning och förvaltning, m.m. Kungen fastslog det slutliga förslaget den 13/12 1793. Peter blev också sedan utsedd som en av 6 direktörer i kanalbolaget. Bagge utnämndes också som en av de två verkställande direktörerna för själva byggandet av kanalen. Med samma energi som tidigare som påbörjade han projektet. Revisionsberättelserna bekräftar hans flit, kunskaper och outtröttliga bemödande för kanalens drift och fortgång. När kanalen 1800 öppnats för trafik, utträdde han ur styrelsen. Följande år gav Gustav IV Adolf vid ett besök i Trollhättan hans namn åt en av de i bergen insprängda slussarna.
Gifte 1: 1768 med Magdalena Beijer. Född 1734.
Döpt 1734-10-29 i Göteborgs Kristine (O).
Död 1803-09-21 i Gärdhem (P).
Gifte 2: 1808 med Ulrica (Ulla) Sophia Grentzelius. Född 1785-12-18.
Död 1861-11-07 i Trollhättan (P).
Begravd i Bagges gravplats Nygård
Anna Christina Bagge. Född 1769.
Död 1844-12-22.
Carolina Bagge. Född 1772.
Död 1798.
Samuel Bagge. Major, övermekaniker vid Göta kanal.
Född 1774-04-05 i Göteborg.
Död 1814-06-30 i Vättern (Druknade efter en orkan).
Gustava Bagge.
Patrik Bagge. Godsägare, kamrer vid Nya Trollhätte kanalverk.
Född 1810-03-26.
Döpt 1810-04-02.
Död 1888-09-15.
Begravd vid Nygård 1888 i Bagges gravplats Nygård.
Robert Bagge. Född 1811-11-10. [2]
Döpt 1811-11-12. [3]
Död 1816-03-02. [2]
Okänd Bagge. Död i spädåldern.
Robert Conrad Bagge. Disponent vid Lo och Kramfors sågverk.
Född 1815-05-28 i Västra Tunhems kbfd (P).
Döpt 1815-06-01. [3]
Död 1883-10-16 i Sotared, Fänneslunda (P).
Begravd vid Nygård 1883-10-24 i Bagges gravplats Nygård.
Fredrich Bagge. Lantbrukare i Lerum.
Född 1817-07-16.
Döpt 1817-07-24. [3]
Död 1896-08-18.
HISTORIA
TEXT på skylt vid ingång till begravningsplatsen:
Släkten Bagges begravningsplats.
Peter Bagge fick år 1810 tillstånd att anlägga en egen begravningsplats på sitt säteri Nygård. Han vilar nu invid platsens största minnessten, rest över honom och hans två fruar Magdalena Beijer och Ulrica S. Grentzelius.
Det var Peter Bagges far P. S. Bagge som köpte Nygård på 1770-talet.
Trollhätte kanals slussbyggen krävde byggnadsmaterial, och P. S. Bagge anlade ett kalkbruk vid Nygård. Han drev också ett cement- och klinkerbruk vid Brinkebergskulle i Vänersborg.
Sonen Peter Bagge var inflytelserik medlem av Trollhätte kanaldirektion under åren 1793-1800.
Peter Bagges son Patrik Bagge sålde Nygård på 1840-talet till den kände kanal- och järnvägsbyggaren Nils Ericson.
Efter avstyckningen ägs nu gårdens mark till största delen av Domänverket.
Peter Bagges ättlingar har fortsatt att jorda sina döda på platsen.
Den senaste begravningen ägde rum 1985.
(När skylten är uppsatt står ej !)
Lite historia om grundaren Peter Bagge och Nygård.
Peter Bagge tillhör släkten Bagge som härstammar från Marstrand. (Äldste kände stamfader är kyrkoherden i Krokstad, Göteborgs stift, Nils Bagge (d 1586)).
Peter Bagge föddes den 10 augusti 1743 i Göteborg. Hans far var gross- handlare i Göteborg samt ägde skeppsvarvet Viken i Göteborg.
Efter några års studier i Lund och utbildning vid skeppsvarv och kungsgården Ös kloster, gjorde Bagge en resa till England, Holland, Frankrike och Danmark under åren 1763-1764. Där studerade han ingående jordbruk, handel och andra näringar.
År 1767 erhöll Bagge burskap i Göteborg.
Samtidigt utsände han expeditioner för infångande av nordkapsvalar.
År 1776 anlade han ett skeppsvarv i Marstrand, som senare flyttades till Kusten i Göteborg.
År 1784 införde Bagge konsten att röka sill till vårt land efter engelskt mönster. Detta vidareutvecklade han med stor framgång och exporterade från sitt sillrökeri.
Bagge upptog och drev dykeri och skeppsbärgningskonsten på ett praktiskt och mera förtjänstbringande sätt än förr.
Han fortsatte faderns cementtillverkning, och upptäckte kalkstenens användbarhet till många ändamål.
Bagge upptäckte också konsten att sätta in rörledningar i kakelugnar och därigenom vinna flerdubblad värmeeffekt.
Han slog sig även på jordbruk och köpte flera gårdar i Västergötland,
Lund 1778, Såtenäs 1784, Öne (Önafors) 1782 samt Nygård 1790 (som hans far tidigare ägt 1775-1780).
Nygård behöll han till slut ensamt.
Vid Göta älv anlade han kvarn- och stämverk och manufaktursmedjor.
På 10 år lyckades han skaffa pengar, folk och intresse nog för att utföra Trollhätte kanal och slussar. Så genom Peter Bagges och hans medhjälpare William Chalmers stora energi kom Trollhätte kanal- och slussverks bolag till stånd.Peter Bagge utnämndes till en av två verkställande direktörer som skulle övervaka arbetets utförande.
När kanalen öppnades för trafik år 1800 utträdde han ur styrelsen.
Gustav IV Adolf gav år 1801 en av Trollhättans slussar Peter Bagges namn.
Peter Bagges son Samuel Bagge intog faderns plats i styrelsen 1800-1806.
Gift 1) 1768 med en änka med 4 barn, Magdalena Beijer (1734-1803). Med henne fick han 4 barn, 3 flickor och 1 pojke.
2) 1808 med Ulrika Sofia Grentzelius (1785-1861). De fick 5 barn, 2 dog, 3 pojkar levde.
Peter Bagge fick tillstånd av kungen Carl XIII till den privata begravnings-platsen vid Nygårds säteri år 1810. (Se bilaga.)
År 1800 lät Peter Bagge uppföra en ny mangårdsbyggnad på Nygård, den ursprungliga från slutet av 1600-talet står kvar än idag.
En inskriptionsplatta i sten från denna tid finns på mangårdsbyggnaden idag.
Den lyder:
P. P. Bagge lät bygga detta hus år 1800.
Främling, eho du äst, om du söker överflödighet, prakt och krus
Tag en annan väg
Här äga de ej sin boning
Min vän, hwars besök mig lycken gynnar:
Om du nöjer dig med Frihet, Måttlighet och ett godt Hjärta
War Wälkommen, Detta hus är mig, Dig och Dem invigt.
Den 13 juni 1819 dog Peter Bagge på tillfälligt besök i Uddevalla.
Vid Peter Bagges död förvaltades Nygård av ett sterbhus. Sonen Patrik Bagge tog över 1837.
Nygård såldes till den kände kanal- och järnvägsbyggaren, friherre Nils Ericson 1847. Han lät bygga på en våning på mangårdsbyggnaden 1849 efter egna ritningar.
1879 såldes Nygård till brukspatron Arthur Koch.
1956 tog godsägaren Tottie över.
Sedan 1995 ägs Nygård av Constantin och Maj-Britt Jodlovsky.
Lite historia om kyrkogården.
Nya kulturminneslagen trädde i kraft 1 januari 1989. Den föreskrev att Riksantikvarieämbetet som företrädare för staten skulle utöva tillsyn över och granska alla kyrkogårdar i landet som anlagts före 1940 utifrån deras kulturhistoriska värden.
Om man vill rekonstruera en historisk situation, ex.vis kring sekelskiftet 1800, måste man i princip ta bort all växtlighet utom gräs på kyrkogården.
Vegetationen på dagens kyrkogårdar med kransar, rader och solitära träd, buskage, häckar och andra formationer har i regel en knappt 100-200-årig historia.
Under medeltiden började kyrkobyggnaden att fungera som begravningsplats för personer ur det adliga ståndet. Under senmedeltiden öppnades kyrkan som begravningsplats för hela samhällets övre skikt.
För det stora flertalet människor har kyrkogården varit den enda begravnings-platsen som stått till buds.Kyrkogården fungerade som en allmän plats för alla tänkbara profana sammankomster i socknen, liksom för handel och till och med marknader.
Martin Luther ville förvandla medeltidens kyrkogård från en marknadsplats och allmänning till en plats för kristen andakt och begrundan. Hans ideal förverkligades inte. När de värdsliga herrarna tog över kyrkor och kyrkogårdar försvann gamla bruk och sedvänjor och respekten för graven.
Gustav Vasa skrev ett förmaningsbrev 1554, där stadgas att gravplatserna inte fick förorenas av djur, utan att de ska hållas och bevaras på ett kristligt sätt.
Själva kyrkogården utgjordes i äldre tid av ett gräsbevuxet område med enstaka gravminnen.
Ända fram till 1819 användes kyrkogården som betesmark för klockarens djur. Det ingick i klockarens löneförmåner.
De förnämsta valde sin gravplats inne i kyrkan under golvet eller i ett separat gravkor och hade därför knappast intresse för kyrkogårdens skötsel.
Under slutet av 1700-talet inskränkte man bruket av att begrava inne i kyrkorna, främst av hygieniska skäl och 1783 förbjöds försäljning av nya gravplatser där.
Den nya kyrkogården började samtidigt ta form med gravkvarter, gångar och trädplantering. Allmogens enkla minnesvårdar, ofta av trä fick sällskap av ståndspersonernas rikare utformade gravmonument.
Parklandskapet som ideal har under de senaste decennierna kraftigt förändrat många gamla kyrkogårdar. Stora gräsytor har ersatt grus och sand på gravarna, och järnstaket, häckar och stenmurar har avlägsnats. De nuvarande inhägnaderna runt landsbygdens kyrkogårdar utgörs vanligen av kallmurar av gråsten. Denna enhetlighet går tillbaka på ett cirkulärbrev från Kungl Maj:t 1764, där församlingarna manades att avstå från dyrbart underhåll av de murade bogårdsmurarna och träbalkarna från den påviska tiden.
Den Baggeska begravningsplatsen är omgärdad av en stenmur och indelad i 4 gräsbevuxna kvarter med åtskiljande grusgångar. Innanför muren runt hela platsen har dubbla rader av lövträd planterats, kastanj, alm och bok.De är förmodligen planterade i slutet av 1800-talet.
På den ekonomiska kartan från 1890 finns träd inritade. På en karta från 1862 upptas hela begravningsplatsen i kolumnen för ängsmark under Nygård.
I dagligt tal kallas kyrkogården för Faxekyrkogården efter ett torp som hette Faxetorpet alldeles intill.
I ena hörnet av kyrkogården hittar man grundarens grav, med stående gravsten. Hans båda hustrur har liggande gravstenar, placerade intill och strax bakom hans egen.
Ett 40-tal personer är begravda på platsen
Följande text står på Peter Bagges gravsten:
WÄN AV FÄDERNESLANDET,
FÖRVÄRFADE HAN
SAMTIDAS AKTNING,
MED NYTTIGE YRKEN
FÖR ENSKILT OCH ALLMÄNT GAGN
UTAN FÅFÄNGA
EFTERKOMMANDES MINNE
MED SÄLLSYNT DRIFT,
OCH OUTTRÖTTLIG MÖDA,
SÅSOM
WÄRKSTÄLLANDE DIRICTEUR
FÖR BÖRJAN OCH FULLBORDANDET
AF SEGELLEDEN FÖRBI STRÖMFALLEN
VID TROLLHÄTTAN,
ÖPNAD ÅR 1800.
LÄSARE,
WAR MEDBORGARE SOM HAN. |  |
G e n v ä g a r
