Född i Glava (Vrm, S).
Död i Hedemora (Dal, W). 73 år.
Begravd i Hedemora.
Elavus Skragges änka satte upp ett epitafium över maken, som var 7 meter högt, skuret i trä, målat i vit och gråsvart marmor, i Hedemora kyrka.
Student i Uppsala på 1640-talet.
Prästvigd 1653.
Kyrkoherde i Mora 1665.
Prost över Österdalarna 1667-1691.
"Häxprosten".
Elavus Skragge var inblandad i häxprocesserna runt om i Dalarna.
Sköld: En kalk. Hjälmprydnad: En uppstigande bock.
Mag. Elavus Andreæ Skragge. Född i Grafwa socken i Wermland 21 Sept. 1617. Fadr. Anders Larsson Skragge, en fattig men rask Underofficer i K. Gustaf Adolfs krig. Sonen hade i ungdomen fata duriora. Blef skrifwen till utskottssoldat, rymde, gaf sig att studera och stadnade slutligen såsom Informator hos Stallmästaren Reuterkrantz på Strömsholm. Student i Upsala på 1640-talet, och under det han sökte Magistergraden blef han pwgd i Westerås 5 Oct. (25 Jan.?) 1653, kallad af RiksAmiralen Grefwe Gabriel Oxenstierna, att predika i dess hof. Promov. Magister 1655. Kongl. Hofpredikant 16 Dec. 1661 och uppwaktade Enkedrottningen Hedvig Eleonora. Då Cons. 1663 hade föreslagit Lector Jon. Holstenius till Mora pastorat, och han äfwen af Regeringen dertill blef utnämnd, klagade Herredags-männen i Stockholm, att mannen icke hördes i deras kyrka. Straxt erbjöds dem Hofpred. Skragge, som antogs och fick sin fullmagt 7 Sept. 1664. Tilltr. 1665 och blef Prost öfwer Österdalarne 1667. Med beröm omtalad öfwer hela Dallaget blef han enhälligt kallad hit 1669 och af Regeringen med collationsbref försedd 19 Sept. s. å. Ankom 1671. I prestmötet 1674 præsiderade han tillika med Prosten Moæeus i Munktorp för Biskop R. Rudbeckii Disput. de Panoplia militis Christiani. War ock här ContractsProst. Wisade sig i Mora en nitisk ledamot af den Commission, som ransakade och dömde öfwer det namnkunniga trollwäsendet, och uppsatte deröfwer en relation, som han ock i kyrkoboken införde. Ådagalade derwid lika så liten upplysning och moderation som de andra, men må ursäktas, då han följde sin öfwertygelse. Äfwen i Hedemora war han uppmärksam emot widskepelser, och brukade flitigt bönerna deremot i gudstjensten. För öfrigt också i allt annat samwetsgrann. Illa beswärad af en egensinnig Capellan, som han sjelf befordrat, men högeligen hugnad af en ledare för sina söner, som 15 år war i dess hus och bemöttes med faderlig kärlek, neml. O. Kalsenius, Biskopens fader, som han för sin del recommenderade till Söderberke. Död 23 Aug. 1691.
Gift 1. 1655 med Catharina Walenius, f. 1626, död 6 Maj 1675. 2. 1676 med Elisabeth Neuman, enka efter Kronofogden Th. Jedeur och förmodligen dotter af Kronofogden J. Nyman. Hon efterlefde på sin egendom nära staden, men hade den olyckan att gården förstördes af wådeld. Barn med den förra: Gabriel, Superintendent i Liffland; Samuel, Archiater, adlad Skraggenstierna, hade warit Kon. Carl XII:s Lifmedicus och med honom i Bender, död i Hamburg 1718; Andreas, Pastor i Ljungby i Skåne; Elof, Tullinspektor i Fahlun; Anna Christina, g. m. den följande; hade ock en dotter Ingeborg, men okänd. (*).
Gift 1:o 1655 med Catharina Wallenia, född 1626 i Östervåla (Upl, C); död 1675-05-07 i Hedemora (Dal, W). 49 år.
Gift 2:o med Margareta Elisabet Neuman, änka efter kronofogden Th. Jedeur.
................................................................................................
* Skrifter:
Oratio Magnificæ et præclaræ illius Philosophiæ encomium. Ups. 1649. 4:o.
Likpredikan öfwer Häradshöfdingen Eric Erlandsson Norenius 1679. Stockh. 1681. 4:o. | |
G e n v ä g a r
