Karl Charlemagne den store av Frankerna (742-814)
742-04-02--814-01-28 (man)
Sin största makt och utbredning fick det frankiska riket, som hade sitt centrum i norra Frankrike och det tyska Rhenlandet, under Karl den stores regering. Från början av sin bana förde Karl en realistisk och slagkraftig politik. Sitt första krigståg riktade han mot langobarderna, vars kung, Desiderius, råkat i strid med påven. Karl erövrade huvudstaden Pavia och utplånade langobardernas rike, de försvann ur historien och Karl lät år 774 i Pavia kröna sig med den langobardiska järnkronan till 'frankernas och langobardernas' kung. Karl 'den store' kom även att framstå som en kulturell ledare, han anknöt sig till den gamla romerska kulturen och verkade för en andlig renässans i sitt rike och kejsarens residensort Aachen blev ett intellektuellt centrum.
Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon
Karl 'den store' kröntes till romersk kejsare av påven Leo III på juldagen år 800. Kröningen ägde rum i Peterskyrkan i Rom och innebar en bekräftelse på att det västromerska riket hade återuppstått, om också i annan skepnad och med sin tyngdpunkt i Nordvästeuropa snarare än i Rom - sitt residens förlade ju Karl 'den store' till Aachen. Denna stad finns fortfarande kvar och ligger i våra dagar väster om Köln i Västtyskland.
Källa: Bra Böcker | |
|
G e n v ä g a r
