Åbo, riksdagsman, rusthållare, nämndeman.
Född 1630 Kylestorps gård, Äspinge.
Gift omkring 1660.
Död 1690-05-03 på Östergård, Harphult 2.
Begravd 1690-05-04 i "vid Kyrkoporten" i Svensköps gamla kyrka.
Enligt "Ored Spelemans minne" (1914) av Lengertz där han hänvisar till ett släktregister gjort av Ored Spelemans broder Nils Andersson: "att Harphults Östregård ungefär 1675 beboddes av riksdagsmannen Anders Bengtsson, som var ovanligt munvig, men icke valde sina ord så, att de passade de styrande, varför han efter att hava bevistat ett par riksdagar måste ersättas med en annan".
Uppgifter från:
Kurt Mårtensson
http://hem.spray.se/johanerika.wallin/index.html
http://www.fajersson.nu/anor/170.htm
Anders Bengtsson satt som riksdagsman 1675-1681. 1675 års riksmöte hölls i Uppsala, nästkommande var i Halmstad. Samtidigt var Skåneadeln representerad av bland annat Ramel, De la Gardie och Ullfeldt, den sistnämnde ägare till Hulta gård, ett hemman i vardera byarna Elmhult, Kilhult och Harphult. Anders Begtsson lämnade riksdagen i samband med omfördelning av mandaten. Han representerade Frosta och Färs härader, som tillsammans med Gärds härad bildade en trehäradspunkt på Östergård. Här finns enligt uppgifter ett mycket stort träd "Kronoboken", där ledande män från de tre häradena samlades till rådplägning. Denna plats är märkt med en minnessten. Anders var ingen vän av adeln, ej heller av prästerskapet, det bevisar de gamla kyrkoböckerna från 1600-talet. Det var på den tiden obligatoriskt att socknens mest tongivande man, skulle utses till kyrkovärd. Men den hedersutnämningen eller annat kyrkligt uppdrag fick aldrig Anders Bengtsson.
Det fanns ett boställe i Harphult som tillhörde en kapten i Malmö under Majorens Compani. Detta boställe friköptes på 1670-talet av Anders Bengtsson. Under Karl den XI:s tid ändrade indelningsverket karaktär. Rusthållet svarade för kavalleriet genom att en bonde, rusthållaren, mot skattefrihet, samt befrielse för honom och hans söner att deltaga i krig, och på så sätt spara sitt liv och blod. Ofta hade han tillägg i form av räntor från flera hemman. Han förband sig att svara för utrustning och underhåll av en ryttare med häst. I fredstid deltog ryttaren i produktivt arbete, och spelade en stor roll för nyodlingen, genom de många torpen, som tillkom på byarnas utmarker. Detta system avvecklades på 1800-talets slut och var helt avskaffat 1901. Det kan tilläggas att på 1660-talet blev rusthållarna den nya överklassen, som bestod av socknens förmögnaste bönder.
I Fajerssons släktforskning (se http://www.fajersson.nu/anor/170.htm) uppges felaktigt att man 1988 hittat Anders Bengtssons gravsten vid Svensköps kyrkoruin. Man har sedan lyckats tyda inskriptionen och det visade sig vara gravstenen över Påhl Svensson och hans hustru Svenborg Torkelsson. För mer info se Påhl Svensson respektive Svenborg Torkelsson. | |