Född år 1698 på gården Frostkåge 7, Skellefteå lfs.
Han var soldat på roten 85 Fältskär åren 1716-1725.
I roten ingick hemmanen Ersmark 2, 7 och 12.
Sedan var han soldat på roten 125 Sund åren 1725-1741.
I roten ingick hemmanen Avan 1 och 2, samt Gagsmark 2.
Anders Tomasson var ägare till gården Kattisträsk 7 under
åren 1720-1726. Han tog upp hemmanet från öde år 1720.
Gifte sig med Malin Olofsdotter. Hon var också från Frostkåge.
Anders och Malin fick fyra barn:
* Jonas Andersson, f. och döpt 1720, död som spädbarn.
* Malin Andersdotter, f. 1723-07-30, döpt 1723-08-04, död som spädbarn.
* Brita Andersdotter, f. 1726, d. 1771, gifte sig tydligen inte, arbetade som piga och var bosatt på Kyrkbordet vid sin död 1771.
I husförhörslängden år 1771 står det "Gamla pigan Brita Andersdotter Fältskiär".
* Eva Andersdotter, f. 1727, d. 1768, gifte sig år 1749 med soldaten Jon Samuelsson (1728-1755) på roten 125 Sund, gifte sig en andra gång 1757 med korpral Anders Jakobsson på roten 95 Utter.
Anders Tomasson stupade i slaget vid Villmanstrand i Finland
den 23 augusti 1741.
Detta var under Hattarnas krig åren 1741-1743.
År 1739 skeppas 5 kompanier under befäl av överstelöjtnant Durietz till Finland där de blev liggande i Björneborgs län till augusti 1741. De tilldelas då gm Wrangels avdelning som samlades vid Martila (Davidstad) och deltog den 23 augusti 1741 i slaget vid Villmanstrand, där Anders Tomasson stupade.
Den svenska infanterilinjen bestod av 7 bataljoner och Västerbottens regemente stod som nr 3 från vänster. Redan i stridens inledning flydde bataljonerna till vänster om västerbottningarna och strax därefter även den till höger. Västerbottningarna behöll länge sin plats och försvarade sig tappert, men måste till slut retirera närmare staden som nu var omringad av ryssarna. Bataljonen förlorade alla officerare i striden men lyckades med hjälp av en trumslagares befäl slå sig igenom.
Regementets andra bataljon under befäl av major Frisell samlades i början av 1742 i Martila men beordrades sedermera till lägret vid Kymmene gård. Den 20 juni intog de ställning vid Mendolax för att förstärka denna försvarsställning. Styrkorna drog sig dock tillbaka den 24 juni utan att invänta ryssarnas anfall och bataljonen delade den svenska arméns öden ända fram till kapitulationen i Helsingfors den 24 augusti 1742. Därefter skeppades regementet hem på galäreskadern.
Källor:
Demografiska databasen vid Umeå universitet.
Boken Skellefteå socken 1650-1790.
Svenska krig 1521-1814, Ulf Sundberg, 1998. | |
G e n v ä g a r
