Knut Andersson (1614-1670) 1614--1670 (man)
Född i Bölen, Fjällsjö.
Även känd som "Gam-Knut"
Bonden och nämndeman Knut Andersson tog över sin fars hemman kring 1630 och erhöll 1655 fastebrev på hemmanet om 12 selan i Böle, som han löst från sina syskon. Enligt boskapslängd från 1635 hade Knut 1 sto, 9 kor, 8 får och 1 get. Han brukade även ett hemman om 4 * seland i Orrnäs, troligen ett arv från modern.
Omkring 1645 blev Knut nämndeman. Han tycks ha varit mycket av en bråkmakare. Han figurerar första gången i domböckerna 1644, då han anklagar Måns Pedersson för att ha bitit honom i tummen och ett finger.
Tillsammans med grannen Eric Pehrsson klagade han 1649 att finnen Per Larsson i Rörström "utan lov och lag" använt deras båt och förstört den. Vid tinget 1666 åtalades Knut för att ha skällt ut sin svåger, Mårten Olofsson i Sil, för en tjuv. Han hade dessförinnan fått plikta 3 marker för att han utan laga förfall uteblivit från tinget 1665.
Knut Andersson var uppenbarligen en färgstark person, och i traditionen har han bevarats ända in i våra dagar under namnet "gam-Knut".
På 1860-talet revs den s.k. D'önsarn i Böle, en mycket gammal sval-stuga. Då det grova golvet borttagits, fann man under det ett hårt tilltrampat jordgolv med rester av stensättning, eldstaden i stugans mitt. När innertaket avlägnats visade det sig att yttertakets undersida var svart av sot. I takets mitt hade tidigare funnits ett rökhål, vilket sedan igensatts. Yttertaket var täckt av näver och jord. När stugan revs fanns i ena hörnet en av gråsten murad spis med kåpa. Ett litet fönster, ungefär 1 fot i fyrkant och med blyinfattade rutor, fanns på ena väggen.
Stockarna var bilade endast invändigt och hade täljts av en mycket smal yxa. Stugan, kallad "Knuts-stugan" efter Knut Andersson, torde ha gått i arv inom släkten sedan medeltiden. Redan på 1540-talet omtalas Pehr Gelvesson i Böle. | |
|