Då Sigrid Storråda gift om sig med Sven Tveskägg fick de åtminstone tre barn tillsammans. Den förste sonen hette Harald, född ca 994, medan den yngste fick namnet Knud och föddes ca år 997. Harald
efterträdde sin far som kung i Danmark den 3 februari 1014.
Det finns Sigtunamynt från ca 1030 där Knud den Store uppges vara kung över alla svear, CNUT REX SW, och i ett brev från Knud den Store, ställt till hans engelska underlydande, kallar han sig Konung över en del av svearna.
Knut stred ju mot Anund vid Helge å i Blekinge 1026, och det kan möjligen förhålla sig så att han för en kort tid lyckades erövra delar av Svea rike, vilka delar är dock osäkert.
Första gången Knud dyker upp i källorna är då han deltar i sin far Svens fälttåg mot England. Han var då sexton år gammal, vid den tiden en ålder då man ansågs vara vuxen. Han hade redan då fått lära sig hur man ledde en här i strid, och kanske ledde han en del av sin fars här under detta hans första fälttåg.
Fadern Sven Tveskägg hade länge funderat på att erövra hela England. Han hade angripit London redan 994 och visste att där fanns mycket silver och guld att hämta, att han sedan tidigare hade ett horn i sidan till kung Ethelred sporrade honom ytterligare - hämnden är alltid ljuv! Ethelred var den som låg bakom en mängd lönnmord på danskar 1002 - ett av offren var Svens syster Gunnhild.
Svens jarl, Torkel den höge, hade varit den som skött hanteringen av plundringstågen mot England, men Torkel hade övergått i kung Ethelreds sold.
Sven Tveskägg var dock inte sämre än att han år 1013 kunde genomföra anfallet själv, hjäpt av bl.a. ett antal långskepp som Knuds halvbroder Olof Skötkonung skickat till assistans. Allt gick som smort, och snart tvingades Ethelred att lämna landet. Det blev dock inte någon längre segerfest, Sven tveskägg dog i februari 1014. | |
G e n v ä g a r
