Adils var gift med Rolf Krakes mor Yrsa, berättar Snorre i sin Edda. När sveakungen hade strider med en kung i Norge som hette Ale sände han bud på sin styvson i Lejre och bad honom om en hjälphär mot att han skulle få välja tre dyrgripar i Svitjod. Nu kunde inte Rolf fara eftersom han hade ofred på annat håll, men skickade i stället Adils sina tolv bärsärkar. Med hjälp av dem segrade sveakungen, men när de ville ha sin lön och dessutom krävde att få välja dyrgripar till sin kung vägrade Adils.
(Källa: Svitjod, sid 52, Mats G. Larsson)
En av de uppsalakungar som man velat knyta till Uppsala högar, Ottars son Adils, överglänser i namnkunnighet såväl sina föregångare som sina efterträdare under flera sekler framåt. Liksom sin far och andra folkvandringstida gestalter omtalas han förutom i Ynglingatal och andra isländska kungalängder även i den fornengelska dikten Beowulf. (Källa: Svitjod, sid 49, Mats G. Larsson)
Adils hette kung Ottars son, som tog kungadömet efter honom. Han hade stora tvister med en norsk kung som hette Åle den opländske . De höll slag på Vänerns is och där föll konung Åle och konung Adils fick segern. Kung Rolf Krake i Danmark kom senare till Adils för att hämta det guld som skulle betalas av svearna. Adils betalade motvilligt, men när Rolf Krake var på väg därifrån såg de att de var förföljda. Rolf Krake lät då kasta ifrån sig guldet och därmed kom de undan, ty förföljarna steg genast av sina hästar för att leta upp guldet.
(Källa: Utbildningsradion, Skaraborg)
Adils 'den mäktige' Ottarsson av Uppsala. Kung i Uppsala. Han dog genom fall från hästen vid en blotfest omkring 575 och därefter höglades han i Uppsala; son till Ottar 'Vendelkråka' Egilsson; barn: Östen Adilsson av Uppsala. | |
G e n v ä g a r
