Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Fredrik VI av Baden-Durlach (1617-1677)
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken-Kleeberg (1589-1652)
Krister (Cristiern) Nilsson VASA (1365-1442)
Margareta Eriksdotter KRUMMEDIGE (-1451)
Johan Kristersson VASA (1426-1477)
Gustaf Anundsson STURE (1410-1444)
Birgitta Stensdotter BIELKE (-1461)
Birgitta Gustavsdotter STURE (1440-1472)
Erik Johansson VASA (1470-1520)
Cecilia Magnusdotter EKA (1475-1522)
Gustav I Eriksson VASA (1496-1560)
Margareta Eriksdotter LEIJONHUFVUD (1516-1551)
Karl IX Gustavsson VASA (1550-1611)
Maria Kristina av Pfalz (1561-1589)
Katarina Karlsdotter VASA (1584-1638)
Kristina Magdalena av Pfalz (1616-1660)
Fredrik VII Magnus av Baden (1647-1709)
Lägg till moder...
Fader
Lägg till moder...
Fader
Lägg till moder...
Fader
Lägg till moder...
Karl Leopold Friedrich av Baden (1790-1852)
Sofia Vilhelmina av Holstein-Gottorp (1801-1865)
Friedrich I Wilhelm Ludwig av Baden (1826-1907)
Luise Maria Elisabeth av Preussen (1838-1923)
Victoria Sofia Maria av Baden (1862-1930)
1862-08-07--1930-04-04 (kvinna)

Drottning Victoria Victoria av Baden 1862-1930, dotter till Fredrik I av Baden. Hennes morfar var Tysklands kejsare Wilhelm I och hennes farmors far var den avsatte svenske kungen Gustaf IV Adolf.
Victoria hade sedan sin födelse uppfostrats till att bli drottning. Hon hade en gedigen utbildning och var mycket begåvad. Hon ägnande sig också åt att skulptera och spela piano.
Redan vid fem års ålder skrev hon brev på franska till sin morfar, kejsaren. När hon fyllde åtta år talade hon engelska, hon var duktig i naturvetenskapliga ämnen, kunde många av Schillers ballader utantill och tvingades redan i barndomen att lära sig konsten att konversera.

Victoria vigdes den 20 september 1881 i hemstaden Karlsruhe vid Sveriges kronprins Gustaf. Tillsammans med Gustaf gjorde hon sitt intåg i Stockholm i slutet av månaden. Hon fick ett otroligt mottagande av det svenska folket. Hon hyllades inte bara som landets kronprinsessa utan också som en som vände hemåt.

Den 11 november 1882 föds parets förste son, arvprins Gustaf Adolf. På sommaren 1884 föds son nummer två, Wilhelm och i april 1889 föds ytterligare en son, Erik. Men Erik är inte frisk. Man antar att han som foster skadats av de starka mediciner som Victoria ordinerats under graviditeten.

Victoria blir allt oftare sjuk. Hon får svårt att andas och åker på ständigt upprepade hälsoresor söderut. 1890 reser hon tillsammans med Gustaf till Egypten. Hennes läkare hade rått henne att åka till den torra och varma luften för att försöka bota sina angripna luftrör. Victoria livslust väcktes bland alla fornminnen och upplevelser i Nildalen och hon sågs visa alltför stort intresse för den medföljande adjutanten Gustaf Blixen-Finecke, vars mor var född prinsessa av Hessen-Kassel och syster till dåvarande danska drottningen.

I Egypten får hon tillfälle att ägna sig åt sin stora hobby, fotografering och adjutanten hjälpte henne att bära utrustningen och framkalla plåtarna. Kronprinsen blev självfallet svartsjuk och kränkt och tvingades till allvarliga samtal med makan. Året efter 1891 reser Victoria utan maken till Egypten igen, men Gustaf Blixen-Finecke beordrades den gången till annan tjänstgöring.

Efter hemkomsten ger hon ut en bok, "Vom Nil", där hon berättar om sina upplevelser. Boken är rikligt illustrerad med de bilder som hon själv tog under resan. Victoria återvänder inte genast till Sverige efter resan utan stannar några månader i Italien. Hon hinner knappt mer än komma hem till Sverige och Tullgarn innan hon åter börjar frysa.

Sommaren 1891 blev kall och regnig och till hösten var hennes hälsa åter så dålig att hon åter ordineras en resa till Egypten av sina läkare. Victoria kommer att vistas utomlands under i stort sett hela sin tid som kronprinsessa.

Den 8 december 1907 blir så Victoria drottning av Sverige. Victoria ändrar nu helt sina levnadsvanor och med en vilja av järn och stor pliktkänsla deltar hon med sin make i alla evenemang som fosterlandet kräver. Hon engagerar sig i politiska frågor och får en mycket viktig politisk roll då hennes starka vilja ofta påverkar Gustafs åsikter och beslut.

Victoria var dessutom den påtryckande faktorn inför Gustafs borggårdstal den 6 juni 1914. Victoria renskrev talet som Sven Hedin skrivit. Kronprins Gustaf Adolf och hans bröder försökte förgäves få delar av talet omformulerat men Victoria var fast besluten att det tal som var skrivet, det skulle Gustaf hålla.

Så bröt första världskriget ut sommaren 1914. Victoria som alltid känt väldigt starkt för sitt hemland arbetade envist med att få Sverige att gå med i kriget på Tysklands sida. Under kriget reste hon fyra gånger från det neutrala Sverige till Tyskland. På två av resorna tog hon dessutom med sig sitt barnbarn Lennart. Hon fick stark kritik för dessa resor. "I vida kretsar i vårt land har det väckt en icke ringa förvåning att drottningen gjort ånyo en resa till Tyskland och nu tycks tills vidare stanna där. Det förefaller som om Sverige skulle äga möjligheter att under dessa tider härbärgera landets drottning, som ju icke har någon ansträngande politisk funktion att fylla, utan som kan helt ägna sig åt de sina i Sverige och åt de människovänliga värv som bör ligga högst densamma om hjärtat". (Uppsala Nya Tidning, 1915)

Victoria reste åter till Tyskland under hösten 1918. Men besöket får ett abrupt slut den 11november. Efter Tysklands sammanbrott och kejsardömets fall tidigare under hösten kom den dagen revolutionsoroligheterna till Karlsruhe. I skydd av mörkret tvingas drottning Victoria att, tillsammans med sin tyska familj, ta sig ut genom ett fönster på slottets baksida, samtidigt som kulsprutor ger eld mot fönstren på slottets framsida. De undsätts av Victorias kammarherre greve Robert Douglas som för dem till sitt slott i Langenstein där de sen blir kvar i ett halvt år. Efter att många andra lösningar fått avslag på grund av säkerhetsskäl flyttar familjen under våren 1919 till det egna slottet Mainau. Det dröjer sen ända tills slutet av juli innan alla formaliteter kring Victorias hemresa är avklarade.

Hemma i Sverige möttes Victoria nu av kyla från vissa håll. Hon ogillar Gustafs V strävan att följa med utvecklingen och håller envist fast vid det rätta med "ett kungadöme av guds nåde".

Hennes hem i ett par decennier blev Casa Caprile på Capri, där hon hade sin läkare Axel Munthe på San Michele i närheten. Under slutet av 1920-talet försämras hennes hälsa åter och hon tvingas bosätta sig permanent i Italien. Victorias hus i Rom, Villa Svezia låg med en vacker utsikt över Tibern, inte långt från Villa Borghese; gatuadressen var Via del Tre Horologi. Villan hade tillhört det grekiska kungahuset, innan den svenska kungafamiljen köpte den - Axel Munthe arrangerade köpet av villan.

Axel Munthes förhållande till drottning Victoria har givit upphov till spekulationer: var Victoria älskarinna till Axel Munthe? Nyligen lyckades Muntheforskaren Bengt Jangfeldt spåra ett brev, eller rättare konceptet till ett brev, som kommit på avvägar. Det var från Munthe till Victoria och dess innehåll klargjorde tveklöst att livläkaren och hans patient hade ett kärleksförhållande.

Sin sista resa hem till Sverige gör hon på Gustafs V:s 70-årsdag 1928. Den 4 april 1930 avlider Victoria i sitt hem Villa Svezia i Rom till följd av de lungemfysem som plågat henne i många år - den direkta dödsorsaken var en hjärtattack. Närvarande var kung Gustaf och sonen Wilhelm, men också livläkaren Axel Munthe.
Gustaf VI Adolf Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Bernadotte (1882-1973)
Gustaf Adolf Oscar Fredrik Artur Edmund Bernadotte (1906-1947)
Barn
Barn
Barn
Barn
Barn
Sigvard Oscar Fredrik Bernadotte (1907-2002)
Ingrid Victoria Sofia Margarethe Louise Bernadotte (1910-2000)
Bertil Gustaf Oscar Carl Eugen Bernadotte (1912-1997)
Barn
Wilhelm Carl Ludwig Bernadotte (1884-1965)
Gustaf Lennart Nicolaus Paul Bernadotte (1909-2004)
Eric Gustav Ludvig Albert Bernadotte (1889-1918)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn karaokekungen_swe...m som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.