Rasmus Romell Pedersen Bruhn (1520-1570) 1520--1570 (man)
Frälseman till Brunstorp, Vä och Folkestorp. Blev högst 50 år
Brun, även Bruun, (av Skåne) var en östdansk adelsätt känd i från 1540 genom Romell (Rasmus) Pedersen Brun (Bruun) till Brunsgård (Brunstorp), belägen i Vä socken, och gift med Bodil Clausdotter Gagge (känd 1540–1606) till Folkestrup.[3] Det har antagits att släkten härstammar från den jylländska ätten Brun af Kongerslev, tidigare benämnt Kongstedlund.
Vapen
Blasonering: En kluven sköld med i dexter en halv örn och i sinister två bjälkar, samt på hjälmen två horn, eller en halv örn, med okänd tinktur.
Romell (Rasmus) Pedersen Brun fick sonen Claus Brun (död 1584) som bosatte sig med sina systrar i Marstrand.[4] och döttrarna Sidsel Brun, Birgitta Brun, samt Anne Brun till Brunstrup. Knut Bildt till Morlanda och Lungegården var gift med nämnda Sidsel Brun.[5]
Flera av ätten Bruns medlemmar, som Anders Helgesen, Björn Helgesen och Claus Eriksen, kallade sig Bruhn (även stavat Bruun, eller Brun) när de år 1625 och 1626 avlade ed som präster. Samtliga var de barn till Sidsel Clausdatter, respektive Margareta Clausdatter. Släkten kom redan under 1600-talet att inneha betydande jordegendomar i Bohus län.
Brunsläkten Bruhn skall i huvudsak under 1600-talet och början av 1700-talet fört en vapensköld med i silver en lilja i ginstammen och i stammen en ros på en sköld i guld.[6] Ett exempel härpå är Margareta Torgersdotter Bruhns vapensköld med årtalet 1650 snidade på en kyrkbänk i Norums kyrka. | |
|