Dräng, gymnasist, överhovpredikant 1684, prost och kyrkoherde i Gävle, Teol Dr, superintendent/ biskop i Göteborg o Härnösand
Född: Docksta, Vibyggerå(Y)
1665: till Uppsala
1676: Magister
1684: Överhovpredikant
1693: Teol Dr
Kallade sig först Dogman, efter sin hemort Dogsta(Docksta). Senare när han började studera vid Universitetet: Wallin (Wallinus?).
I hans armar avled Karl XI den 5/4 1697.
Biktfader åt Karl XI, Karl XII, Hedvig Eleonora, Ulrika Eleonora dä och dy.
Eftersom denne man tog sig namnet Wallin kan det tänkas att hans familj på något sätt varit släkt med övriga Wallenius/ Wallinius/ Wallin-släkter.
* Föräldrarna sände honom som elvaåring till Härnösands skola 1655 han flyttade till gymnasiet 1661 och inskrevs som student i Uppsala 31 okt. 1665 under namnet Dogman, vilket namn senare i studentmatrikeln för Ångermanland utbyttes till Wallinus.
Berättelsen om Wallinus, senare biskop Göran Wallins levnadssaga, som i sin helhet finns att läsa i L Bygdéns ”Härnösands Stifts Herdaminne”, är en spännande historia, till en del ett inslag i rikets historia, om hur det skepp han färdades med till Uppsala förliste på norra upplandskusten och hur han och hans skolvän, Olof Svanberg, fick gående ta sig fram till Uppsala, där han, utblottad som han var, fick fri spisning på kommunitetet.
Efter studierna, som han kunde genomföra med att samtidigt vara informator för förnäma professorssöner, blev han prästvigd i Uppsala år 1676 och huspredikant hos grefve Gustaf Baner på Örbyhus. 1677 blev han huspredikant hos grefve Nils Brahe i Sthlm. Vid en av hans predikningar var kung Karl XI närvarande och blev så intagen av honom att han omedelbart utnämnde honom till drabantpräst och ganska snart till hovpredikant.
Konungen och Drottningen blev så fästade vid honom, att när han blev utnämnd till kyrkoherde i Gävle, utnämnde kungen honom till överhovpredikant och tog honom tillbaka till hovet.
Historien berättar om, ”att skulle man hafva ingång till konungen, skulle man gå över Göran Wallin”, han konfirmerade Karl XII och var närvarande vid konung Karl XI dödsbädd. Han följde med Karl XII, när han började kriget mot danskarna men bad rätt snart att slippa den uppgiften.
Kungen utnämnde då honom till biskop i Göteborg men när platsen som superintendent i Härnösands stift blev ledig bad Wallin om förflyttning hit, vilket också skedde med bibehållande av biskops titel. I slutet av sin tid som biskop i stiftet uppstod en del spänningar mellan biskopen och ett domkapitel som då leddes av en övervakare av kyrkolagen intill det sista kommatecknet.
1721 härjade ryssarna under ofreden med Finland den ångermanländska kusten och brände gårdar och byar, prästgårdar och skolhus. Biskopsgården i Säbrå brändes också ner och biskopen med sitt husfolk fick ligga i bergen och åse detta. Så mycket svårare som biskopens hustru, Ingrid Gadd, just hade avlidit och låg på lit de parade i huset.
Göran Wallins sista år blev tunga och han avled den 8 juli 1723, 79 år gammal.
Vibyggerå kyrka blev ihågkommen av honom genom penninggåva av 30 riksdaler, 1679 och en tio pipors malmkrona, år 1703, som ännu hänger i den gamla kyrkan som ett kärt minne av en i alla avseenden stor man.
(* Källa: "Vibyggerå Socken", Sigge Hansson) | |
G e n v ä g a r
