ANDERS Johansson/Jansson (1753-)
1753-12-29-- (man)
BORTKOPPLAD!! SÖK DIREKT PÅ PAPPAN JOHAN DUNDERHAKE 1715-1758
+++
BÖRSTIL SOCKEN - HUSBY SJUHUNDRA SOCKEN-UPPLAND - ESTUNA SOCKEN - KARL KYRKA SOCKEN
SOCKENHANTVERKARE
++++++++++++++++++++
ANDERS Johansson/Jansson f. 1753-12-29 (Nuttö) Börstil sn, lever 1800, d..
BOSATT
Börstil sn
(Rimsjö ägor) Husby-Sjuhundra sn -1796
Karlskyrka sn 1796-
Estuna sn 1798-
(Norr Jersjö rote) Karlskyrka sn
(Södra Jersjö) Karls kyrka sn 1798-??
ARBETE
Sockenskomakare
Skomakare 1794?-1796
++++++
SOCKENHANTVERKARE - SOCKENSKOMAKARE
Hantverk var enligt skråväsendet bundet till städerna. Man fick inte bedriva handel eller hantverk utanför städerna. I staden var man tvungen att ha burskap dvs vara medlem i ett skrå. Men hantverkstjänster fanns det också behov av utanför städerna på landsbygden. För att komma runt kravet på burskap så fick en aspirant på t ex sockenskomakare uppvisa sin skicklighet för sockenstämman som sedan kunde anta eller förkasta honom. I regel var de också utbildade, precis som hantverkare i städerna var de ofta mästare eller gesäll.
Ett exempel är Per Westlund som anhöll hos Bollnäs sockenstämman 1840 om att bli antagen till sockensmed, man voterade i ärendet. 83 öresland och 18 1/2 penningland röstade för honom och 136 öresland och 6 penningland emot, alltså avslogs begäran. Hur många bönder som deltog i voteringen framgår inte av protokollet då det inte var av intresse utan det var mängden skattjord som fällde utslaget.
Socken hantverkaren fick bara bedriva sitt hantverk inom socknen, åt socknen och åt socknens invånare. Kvinnor kunde inte bli något av sin egen kraft eftersom de inte räknades annat än som mannens bihang, först som änka kunde de göra något, men då formellt som företrädare för sin avlidne man. Sockenskomakare var i regel ett ärftligt värv. Sonen och sonsonen blev i regel Sockenskomakare de också så vida inte socknen satte någon annan på uppgiften.
++++++
Dagsverkare
++++++
GIFTE
Sockenskomakaren ANDERS Johansson/Jansson 39 år, från (Rimsjö ägor) Husby-Sjuhundra sn, f. 1753-12-29 Börstil sn gifter sig i Husby-Sjuhundra sn 1792-03-23 med Änkan CATHARINA Johansdotter 32 år, från (Rimsjö) Husby-Sjuhundra sn, f. 1760 Frötuna sn. Hennes 2:a gifte. Gifte (1) med Båtsman Johan Blomdahl f. 1760 d. 1791. Till Estuna sn 1798
STYVBARN
1) Johan/Jan f. 1784 Husby sn, till Estuna sn 1798. (Mystiskt, denna son uppges som död och sedan levande igen???)
2) Eric f. 1789 Husby sn, till (Nybyn) Husby-Sjuhundra sn 1792 till Estuna sn 1798
BARN GIFTE
1) Margareta/Greta f. 1792 (Nybyn) Husby-Sjuhundra sn, till Estuna sn 1798
2) Catharina f. 1795 (Nybyn) Husby-Sjuhundra sn, till Estuna sn 1798
3) ANDERS f. 1798-07-11 Karlskyrka sn [Min Ana]
++++++++++++++++++++
BÖRSTIL SOCKEN - UPPLAND
Börstils socken i Uppland ingick i Frösåkers härad, Uppgick 1957 i Östhammars stad och området ingår sedan 1971 i Östhammars kommun och motsvarar från 2016 Börstils distrikt.
Tätorten Norrskedika samt sockenkyrkan Börstils kyrka ligger i socknen. Börstils socken ligger mellan nedre Olandsån i väster och havet på båda sidor av Östhammarsfjärden söder om Öregrundsgrepen och med betydande skärgård. Socknen är småkuperad skogsbygd med odlad slättbygd vid vattendragen och havsvikarna. Socknen genomkorsas av riksväg 76 (Gävle-Norrtälje). I nordost avgränsas socknen av Gräsösundet och i öster av Ängsfjärden och Kasfjärden. I söder ligger Raggaröfjärden och Raggarön. Slätön, Fälön i Singöfjärden. I socknen ligger även fyrarna tolvöregrundet, lambskärshällan och halvvägen. Västra delen, det egentliga fastlandet, kallas "Uppsocknen" och sammanhänger numera med "Norrön". Söder om Norrön ligger socknens tredje del "Söderön". Större öar är: (1) Söderön (numera halvö) (2) Raggarön (3) Fälön (4) Tvärnö (5) Björkgrundet (6) Lambskär (7) Länsö (8) Medholma (9) Yxeln (10) Långgrundet. Kringliggande fjärdar är: (1) Raggaröfjärden (2) Ängsfjärden (3) Kasfjärden
(4) Östhammarsfjärden (5) Singöfjärden. I socknen ligger naturresarvaten: (1) Havsviks naturreservat (2) Slätön-Medholma naturreservat (3) Hovön-Alnöns naturreservat. Småorter i urval är (från norr): Simundö, Snesslingeberg, Rackan, Stenskär, Valudden, Skinnäsviken, Sund, Söderby, Kavarö, Söderby-Karlsäng, Lindersvik, Ytternuttö, Barkö, Assjö, Björnäs, Långalma, Svartnö, Lösholmen, Länsö, Nolsterby, Lackeviken, Sundsveden, Mälby, Boda, Fälö by, Yttersby, Älvsnäs och Tuskö.
NAMNET BÖRSTIL
Namnet skrevs 1344 Børstil och kommer från kyrkbyn. Namnet kan innehålla borst, 'styvt hår (hos djur)' i betydelsen 'svinryggsliknande terrängformation' och kan ha brukats om den barrklädda rullstensåsen vid kyrkabyn.
+++
HUSBY-SJUHUNDRA SOCKEN - UPPLAND
Husby-Sjuhundra socken i Uppland ingick i Lyhundra härad till 1952 och i Sjuhundra härad därefter, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Husby-Sjuhundra distrikt. Socknens namn var före 1952 Husby-Lyhundra socken.
Godset Sundsta samt sockenkyrkan Husby-Sjuhundra kyrka ligger i socknen. Socknen ligger väster om Norrtälje kring Norrtäljeån och sjön Lommarens västra del. Den är en slättbygd i norr och väster och skogsbygd i öster och söder. I sockenområdet möts riksväg 77 (Uppsala-Norrtälje) och Europaväg 18 (E18) (Oslo-Stockholm-Kapellskär). Socknen avgränsas i norr av Lohärads socken, i öster av Malsta socken och Frötuna socken. I väster ligger Skederids socken och i söder Länna socken.
NAMNET HUSBY-SJUHUNDRA
Namnet skrevs 1303 Husaby innehåller husaby, 'förvaltningsgård med förrådshus'.
RIMSJÖ - HUSBY-SJUHUNDRA
...
NYBYN - HUSBY-SJUHUNDRA
Nybyn, Syninge ägor.
SYNINGE - HUSBY-SJUHUNDRA
...
+++
ESTUNA SOCKEN - UPPLAND
Estuna socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Estuna distrikt.
Tätorten Svanberga samt sockenkyrkan Estuna kyrka ligger i socknen. Estuna socken ligger nordväst om Norrtälje med Erken i nordväst. Socknen är en kuperad slättbygd med inslag av kalkrik moränlera samt skog. Vid kartläggningen av socknen på 1600-talet liksom även i 1500-talets jordeböcker bestod socknen av 28 byar. Några byar i den västra delen av socknen har kontinuitet från äldre järnåldern: Östra Eka, Norra Malma, Stjärnholm (tidigare Tarv), Svinninge och Vämlinge. I den östra delen av socknen ökade den odlingsbara marken genom strandförskjutningen. Söder om Erken utbreder sig det starkt uppodlade slättlandskapet med mindre insprängda skogspartier. Socknens östra del som på grund av strandförskjutningen kunde uppodlas senare har däremot lägre andel öppen mark än den västra. Genom Gillfjärden mot Norrtäljeviken avvattnas flera vattendrag i den östra delen. Estuna socken men även de övriga socknarna i Lyhundra härad avviker från det omgivande landskapet genom den starka uppodlingen, vilken närmast kan jämföras med centrala Upplands slättbygder. Sambandet med den kalkrika moränleran är tydligt. Byar/gårdar i socknen: (1) Vitsjö gård, (2) Norra Malma säteri Huvudbyggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet för landshövding Lars Benzelstierna. Den byggdes om 1950-51, (3) Stjärnholm. Huvudbyggnaden uppfördes vid en vik av Erken i början av 1700-talet. Dess föregångare utgjordes av en by vid namn Tarv (i Thaerff 1409). Byn bestod av 5 hemman på 1540-talet. (4) Vämlinge. En reglerad by som tidigare bestod av 3 gårdar på en geometriskt reglerad bytomt. Ytterligare 2 enheter fanns inom byns ägor enligt en karta från 1707. Huvudbyggnaden vid Vämlinge är sannolikt uppförd i slutet av 1600-talet men har under 1800-talet och senare om- och tillbyggts. Efter en brand 2015, som lade huvudbyggnaden i aska, återuppbyggdes den i ursprunglig stil. Samtidigt revs och återuppbyggdes gårdens båda flygelbyggnader. Huset har fungerat som militär förläggning då det fanns en exercisplats i närheten. Framför huvudbyggnaden växer en rad stora askar och lindar. (5) Karby (i Karby 1409)
(6) Göringe bestod av 4 hemman under 1500-talet.
NAMNET ESTUNA
Namnet skrevs 1289 Äsetunum kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, inhägnad'. Förleden har tolkats som en inbyggarbeteckning äsar, 'åsbor' med syftning på den höjdsträckning kyrkan ligger på. Som alternativ tolkning har framförts plural av as, 'hednisk gud'.
+++
KARLS KYRKA SOCKEN - UPPLAND
Söderby-Karls socken har medeltida ursprung under namnet Söderby socken, och omtalas första gången 1292 ('ecclesie Sudherby'). 20 december 1796 införlivades Karlskyrka församling (socken) och namnet ändrades då till det nuvarande. Karlskyrka jordebokssocken infogades först 1891 i Söderby-Karls socken. (Wikipedia Söderby-Karl sn)
NORR JERSJÖ
...
++++++
TIDSPERIODER
...
REGENTER
...
SVENSKA KRIG
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
OKLART NÄR HAN DÖR!
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1792
Sockenskomakaren ANDERS Johansson/Jansson 39 år, från (Rimsjö ägor) Husby-Sjuhundra sn, f. 1753-12-29 (Nuttö) Börstil sn gifter sig i Husby-Sjuhundra sn 1792-03-23 med Änkan CATHARINA Johansdotter 32 år, från (Rimsjö) Husby-Sjuhundra sn, f. 1760 Frötuna sn. Hennes 2:a gifte. Gifte (1) med Båtsman Johan Blomdahl f. 1760 d. 1791. Till Estuna sn 1798
1787-1793 (Nybyn) Husby-Sjuhundra
Skomakaren Anders Jansson f. 1753 flyttar in från Börstil sn år 1788 och Hustrun Catharina Johansdotter/ Jansdotter f. 1760 kommer efter med sin son Eric f. 1789 från Rimsjö. De flyttar in till Anders Jansson år 1792. Då makarna är nygifta. Deras gemensamma dotter Margaretha föds samma år, 1792. Rimsjö ligger inom Husby-Sjuhundra sn. Hustrun och hennes son flyttar inom socknen.
DÖD
Anders Johansson/Jansson
++++++
KÄLLOR
FÖ Börstil 1746-1789 C:2, år 1753
--bild 32-36, svårläst, hittar tre Anders nr 7 (Far...) nr 42 (Far Anders) nr 77 (Far Johan Dunderhake)
--Bild 36 nr 77 (Anders 1753-12-29 Far Båtsman Johan Dunderhake i Nuttö Mor/Hu Margareta Andersdotter)
VI Husby-Sjuhundra 1772-1816 CI:3
--Bild 90 RA/sid 159 nr 3 (Sockenskomakaren Anders Johansson 39 år, Rimsjö ägor och Änkan Catharina Johansdotter 32 år i Rimsjö 1792-03-23)
HF Husby-Sjuhundra 1787-1793 AI:5 Rimsjö ägor sid 84
--Bild 89 RA/sid 78 (Rimsjö by) Rimsjö rote (Sockenskomakare Anders Jansson f. 1753 till Nybyn 1788)
HF Husby-Sjuhundra 1787-1793 AI:5
--Bild 87 RA/sid 76 (Nybyn) Syninge rote, Syninge ägor (Skomakare Anders Jansson f. 1753 in från Börstil sn år 1788, Hu Catharina Jansdotter f. 1760 in från (Rimsjö) år 1792, son Eric f. 1789, dotter Margaretha f. 1792)
HF Husby-Sjuhundra AI:6
--Bild 102 RA/sid 91 Rimsjö (Drängen/Sockenskomakare Anders Jansson f. 1753, in från Ester a 1784)
HF Husby-Sjuhundra 1794-1800 AI:6
--Bild 87 RA/sid 75 (Nybyn) Syninge ägor (Anders Jansson + Hu Catharina Jansdotter, hennes söner Johan och Erik och deras gemensamma döttrar Margareta/Greta och Catharina f. 1795 som föds under perioden. Fam flyttar år 1796 till Karlskyrka sn.
HF Karlskyrka 1787-1799 AI:4
--Bild 89 RA/s 76 Norr Jersjö rote
lersson.wordpress.com Sockenhantverkare | |
|
G e n v ä g a r
