Födelse och dödsdatum ungefärliga.
Lidkin och Svinhuvudsläkten härstammar från en keltisk släkt som hamnade i Norge. Släkten kom förmodligen från det område i Frankrike/Tyskland som kallades "Celtic area". Det var under Karl den stores religionskrig i Europa 790 som drev ut stora skaror med invånare, de flydde upp i norden mest till Norge för det fanns mer plats där och där ville egentligen ingen bo. De hamnade på en ö i Fördefjorden som idag heter Svanoya (en biskop på 1770-talet som hette Svan). Vad ön hette på den tiden står inte nämnt någonstans kanske Brutön. På ön hittade man kopparfyndigheter. Släkten ägde delar av ön hela tiden och de kallade sin gård för Kvalstad (betyder "otillgänglig plats"), kanske följde namnet med från tidigare boenden för deras gård hette alltid detta namn (Kvalstad, Qvalstad, Kvallsta etc). Det står beskrivet att de kom från Kvenvågastrand. Kvenvåga är kvarnvägen och kvarn kan betyda gruvschakt dvs gruvschaktsvägen (man använde stora hjul som hissade upp malmen) På ön som är lätt att hitta finns också en hamn där man förmodligen fraktade kopparn ifrån. (En del funnet på Norska Wikipedia). På denna ö bodde det ett också ett antal "hersar" dvs män direkt underställda kungen, i detta fall Harald Hårfager. Dessa familjer har förmodligen fått köpa mark av Svinhuvudsläkten och bosätta sig där. Harald Hårfager som hade många frillor (10 - 20 st) lät en av sina söner: den kommande Erik Blodyx växa upp hos en Tore herse (Skalla-grims saga mfl) på denna ö. Harald Hårfager (850-933) blev vid ett tillfälle utan pengar och började höja skatter runt omkring i det som skulle bli Norge (Norge kallades på den tiden för Norrväga eng. Norway). Det gjorde att väldig många valde att flytta till Island 876 - 900 som då knappt var upptäckt. Bland de som flyttade fanns släkten Svinhuvud (Landnamnaboken) men en del av släkten blev kvar på ön. De som flyttade behöll förmodligen sin deläga i ön eftersom de ibland återvände. Svinhuvudsläkten finns beskriven på ytterligare flera platser i de isländska sagorna och i Landnamnaboken. I Landnamnaboken finns släktingar i tre led beskrivna: Sigurd, Herjolf, Rut (Svinhuvud) med fruar och kusiner. Deras sköldmärke var ett galthuvud med väldigt stora betar. En sköld betecknade inte att man var adlig, ingen i Sverige var adlig förrän Gustav Vasa kopierade detta från Europa men man hade en "finare" tillhörighet. Sköldmärket betecknade en släkttillhörighet - klannamn och som ägde gårdar annars var man en friman. Släkten som flyttade till Island blev islänningar, de som blev kvar var norrmän, och den Svinhuvudsläkten som finns beskriven i Sverige härstammar från den norska linjen.
Lidkin med familj sålde förmodligen sin gård och del i den koppargruveförsedda ön. Kanske man gjorde detta för att man var rädda för pesten? eller så gick lönsamheten ner också pga pesten? eller så blev ön för trång (nära släktingar bodde ofta nära varandra). I alla fall måste man vetat om att det fanns en koppargruva i Falun (man fraktade koppar i hela världen och man måste vetat från uppköpare att det fanns andra gruvor)
Det var väldigt modigt att ge upp sin gamla värld för att bege sig till en ny.
Nedan i den här släktforskningsmodellen som är gjord för visning av 13 nivåer (släkten är i 29 nivåer) får man klicka sig fram på olika linjer. Då öppnar sig flera rader hit och dit. Orsaken är att många kusiner och nästkusiner gifte ihop sig. Då blir det många linjer med nästan samma personer i varje visning och en massa döda spår. | |