Torris PER Gabrielsson (1750-1827)
1750-07-10--1827-06-26 (man)
MALUNG SOCKEN
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
++++++++++++++++++++
Torris PER Gabrielsson f. 1750-07-10 (Öfvra fors) Malung sn, Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, (tidigare Kopparbergs län), Dalarna, d. 1827-06-26 (Gärdås) Malung sn, av bråck, 77 år, levt christligt.
BOSATT
(Öfvra fors) Malung sn
(Gärdås) Malung sn
ARBETE
Bonde (Gärdås) Malung sn.
++++++
SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.
SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.
FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.
SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.
KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.
Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.
KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.
Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se - 2020)
++++++
GIFTE
Drängen PER Gabrielsson f. 1750-07-10 (Öfvra Fors) Malung sn, d. 1827-06-26 (Gärdås) Malung sn, från (Öfvra Fors) gifter sig 1775-04-1? i Malung sn med Pigan BRITA Ersdotter från (Gärdås) Malung sn, f. 1752-12-13 (Gärdås) Malung sn, änka 1827, d. 1832-05-18 (Gärdås) Malung sn, sex par gifter sig samma dag.
Fadern Per Gabrielsson d. 1827-06-26: (9 barn, 6 söner, tre döttrar, 3 söner efterleva de övriga äro döda)
Modern Brita Ersdotter d. 1832-05-18: (9 barn, 6 söner och 3 döttrar av vilka alenast tvenne? söner i sorgen efterleva).
BARN
1) GABRIEL f. 1776-01-09 (Gärdås) Malung sn [Min Ana]
2) Eric f. 1778-09-09 (Gärdås) Malung sn d. 1795 Malung sn, 17 år, av fallsjuka, epilepsi eller Hjärtsprång, konvulsioner, kramper.
3) Pehr f. 1780-04-15 (Gärdås) Malung sn
4) Halfvard Persson f. 1782-12-12, döv? gift 1811 med Brita Eliasdotter f. 1783-09-20, son Per Halfvarsson f. 1812-03-09
5) Brita f. 1787-12-06 (Gärdås) Malung sn d. 1787-12-30
6) Brita f. 1790-04-19 (Gärdås) Malung sn d. 1810-08-22 (Gärdås) Malung sn, av hetsig feber, 20 år.
7) Anna f. 1794-04-29 (Gärdås) Malung sn d. 1810-01-07 (Gärdås) Malung sn, av gikt, kan leda till njursvikt, i Gärdås, 15 år, uppförande: välartat.
8) Eric f. 1797-12-14 (Gärdås) Malung sn, d. 1797-12-23 (Gårdås) Malung sn, Rätteligen undfått nöddop.
9) Eric f. 1800-10-08 d. 1815-11-04 (Gärdås) Malung sn, ofärdig, död av gikt, kan leda till njursvikt, 15 år.
++++++++++++++++++++
MALUNG SOCKEN - DALARNA
Orterna Yttermalung, Malungsfors och Öje samt tätorten och kyrkbyn Malung med sockenkyrkan Malungs kyrka ligger i socknen. Malungs socken ligger kring Västerdalälven och Öjesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med flera fäbodar och höjder som i norr når 668 meter över havet.
MALUNG HEMBYGDSGÅRD - GAMMELGÅRD
Ligger i byn Holarna på så kallade Hundholen. Målet är att visa hur en storbondegård kunde se ut under 1600- och 1700-talen.
FOLKDRÄKTER
Vad är skillnad mellan folkdräkt och hembygdsdräkt? En folkdräkt var en dräkt som hade lokala klädkoder som alla i en socken kände till. Det kunde vara vilken färg på hättan som användes av gifta respektive ogifta kvinnor eller vilken kjol och förkläde man använde vid festligheter eller begravning.
HEMBYGDSDRÄKT
En hembygdsdräkt är en skapad "uniform" för att visa att man tillhör en viss socken eller bygd. I folkdans- och spelmanslag är det mycket vanligt med hembygdsdräkt. Utseendet på dagens Malungsdräkt kom till år 1892. Det året invigdes järnvägen i Malung och välkomstkomittén skulle vara finklädd inför invigningen. Man ville att klädseln skulle vara den gamla Malungsdräkten. Den variant som då togs fram för detta ändamål blev normen för hur Malungsdräkten sedan skulle se ut. Alla andra varianter föll i glömska.
Under sent 1800-tal började de äldre dräkttraditionerna blandas upp med nya moderna kläder och moden. Vid 1870-talet blev det allt mindre vanligt att bruka dräkt. Även i Malung blev Malungsdräkten omodern. Istället för de korta knäbyxorna började männen bära långbyxor och kvinnorna bytte ut textilierna i förkläden och livstycken till moderna tyger. I Malung höll sig dock det äldre modet kvar ända in på 1930-talet. Då kunde man fortfarande se enstaka äldre kvinnor bära de äldre malungskjolarna och gamla malungspälsar.
(Ur: malungshembygdsförening, deras källa: tapplars.se)
Se: malungshembygdsförening.se - Bok: Äldre dräktskick i Malung socken speglat i Bouppteckningsmaterial av Anders Gudru (sid 7-38 kan läsas på deras hemsida, mycket intressant) - Sockendräkten av Torris Anna Halvarsson (ur Bok: Malung, en sockens historia del 2 år 1973 (sid 403-450 kan läsas på deras hemsida)
Se: Wikipedia - Kläde - Vadmal
ÖFVRA FORS
...
GÄRDÅS
Gärdås är en ort vid Västerdalälvens västra strand, i Malungs socken. Västerdalälven är en älv i västra Dalarna som uppstår genom sammanflödet av Görälven och Fuluälven och flyter sedan samman med Österdalälven vid det så kallade Älvmötet i Djurås och bildar sedan Dalälven.
GÄRDÅS - GÅRDEN TORRIS
På gården Torris i Gärdås finns anor till er åtminstone i tre generationer. Äldste sonen tar över gården i flera generationer. Torris Per Gabrielsson f. 1750-07-10, Torris Gabriel Persson f. 1776-01-09, Torris Per Gabrielsson f. 1801-12-26. De är alla anor till er, nästa som tar över gården är Torris Gabriel Persson f. 1833-01-21 som också är den äldste sonen men inte er Ana. Ev kommer gården till Per Gabrielsson genom sitt gifte med Brita Ersdotter i Gärdås. Han är född i Öfvra Fors och det är också där han är bosatt när de gifter sig.
++++++
TIDSPERIODER
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
++++++
FRIHETSTIDEN 1719-1772
Perioden betecknas som frihetstiden för att det kungliga enväldet upphävdes genom lag 1719. Det är alltså frihet från enväldesmonarki som avses. Perioden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredrikshald år 1718 och att det svenska stormaktsväldet därmed gick under. Perioden avslutades med att Gustav III år 1772 genomförde en statskupp som gav regenten mer makt.
GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.
UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866
Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.
++++++
REGENTER
Fredrik I 1720-1751 Hessen
Adolf Fredrik 1751-1771 Holstein-Gottorpska ätten
Gustav III 1771-1792
Gustav IV Adolf 1792-1809
Karl XIII 1809-1818
Karl XIV 1818-1844 Bernadotterska ätten 2)
GUSTAV IV ADOLF
Gustav IV Adolf f. 1778-11-01 d. 1837-02-07 var kung av Sverige 1792-1809. Han tog konsekvent ställning mot Napoleon, vilket till slut ledde till finska krigen som ledde till förlusten av den östra rikshalvan. Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809 och levde under resten av sitt liv på kontinenten under allt fattigare förhållanden.
SVENSKA KRIG
1757–1762 Pommerska kriget
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge
NAPOLEONKRIGEN
En serie krig i Europa från 1803-1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner. En fortsättning av de krig som utlöstes av franska revolutionen 1789, Napoleons armeer erövrade stora delar av Europa, men hans makt kollapsade efter Frankrikes katastrofala invasion av Ryssland 1812 och slaget vid Leipzig 1813. Kejsardömet led slutligen ett fullständigt militärt nederlag vid Waterloo vilket resulterade i restaurationen av bourbonska monarkin i Frankrike. Sverige var stridande 1804-1809 och 1812-1815 mot Napoleon och 1809-1812 för Napoleon.
++++++
LIVSHISTORIA
GIFTE 1775
Drängen Torris Per Gabrielsson.. år från (Öfvra Fors) gifter sig med Pigan Brita Ersdotter.. år i (Gärdås)
1776-1800
De får nio barn, Gabriel [Min Ana] är äldst och är den som övertar gården så småningom. Sedan följer barnen, Eric f. 1778, d. 1795, 17 år, av fallsjuka; epilepsi eller Hjärtsprång; konvulsioner, kramper, Pehr, Halfvard Persson, Brita f. 1787, död samma år, Brita f. 1790 d. 1810, 20 år av hetsig feber, Anna f. 1794, d. 1810, 15 år av gikt, kan leda till njursvikt, Eric f. 1797, död samma år, Eric f. 1800, d. 1815, 15 år, av gikt, kan leda till njursvikt.
Två av barnen dör innan de är ett år. Två av barnen dör som 15-åringar av gikt. En son dör som 17 åring av fallsjuka; epilepsi eller Hjärtsprång; konvulsioner; kramper. En dotter dör som 20 åring av hetsig feber.
1803-1814 (Gärdås) Malung sn
1815-1824 (Gärdås) Malung sn
1825-1834 (Gärdås) Malung sn
DÖD 1827
Torris Per Gabrielsson
++++++
Barnen Gabriel [Min Ana], Pehr och Halvar tycks vara de barn som efterlever Per Gabrielsson d.1827-06-26. Barnen som efterlever Brita Ersdotter d. 1832-05-18 är....
++++++
KÄLLOR
FÖ Malung 1775-1809 C:1
--Bild 12 RA/sid 16 höger sida nr 4 (Gabriel 1776-01-09, Gärdås, Far Per Gabrielsson, Mor/Hu Brita Ersdotter)
--Bild 28 RA/sid 48 nr 76 (Eric 1778-09-09, Gärdås, Far Per Gabrielsson, Mor/Hu Brita Ersdotter 25-30 år)
--Bild 45 RA/sid 82 nr 45 (Pehr 1780-04-15, Gärdås, Far Per Gabrielsson, Mor/Hu Brita Ersdotter 25-30 år)
--Bild 69 RA/sid 130 nr 108 (Halvar 1782-12-12 Gärdås, Far Bonden Torris Pehr Gabrielsson Mor Brita Ersdotter 30-35 år)
--Bild 100 RA/sid 192 nr 96 (Brita 1787-12-06, d. 1787-12-30)
--Bild 118 RA/sid 228 nr 46 (Brita 1790-04-19)
--Bild 143 RA/sid 278 nr 48 (Anna 1794-04-29)
--Bild 165 RA/sid 322 nr 113 (Eric 1797-12-18 d. 1794-12-23 Gärdås, rätteligen undfått nöddop, Far Per Gabrielsson Mor Brita Ersdotter 35-40 år, Faddrar: Bonden Halvar Ersson, Drängen Lian Lielsson, Hustrun Kersti Jon, Pigan Anna Danielsdotter, alla i Gärdås)
--Bild 182 RA/sid 356 nr 73 (Eric 1800-10-08)
VI Malung 1775-1836 EI:1
--Bild 4 RA/sid 1 nr 13 (1775-04-17 Drängen Per Gabrielsson i Östra Fors + Pigan Brita Ersdotter i Gärdås, sex par gifter sig samma dag)
DÖ Malung 1810-1829 F:2
--Bild 164 nr 40 (Per Gabrielsson död 1827-06-26)
DÖ Malung 1775-1809 F:1
--Bild 54 RA/sid 99 nr 1 (Brita Pehrsdotter f. 1787-12-06 d. 1787-12-30 (Gärdås) Malung sn, av håll och sting, 1 mån 3 veckor).
DÖ Malung 1810-1829 F:2
--Bild 8 nr 40 (Brita i Gärdås f. 1790-04-19 i Gärdås, d. 1810-08-22 av hetsig feber i Gärdås, 20 år och 4 månader)
--Bild 4 nr 2 (Unga pigan Anna Persdotter i Gärdås f. 1794-04-29 i Gärdås, d. 1810-01-07 av gikt i Gärdås, 15 och 3/4 år, uppförande: välartat)
DÖ Malung 1775-1809 F:1
--Bild ......(Gossebarnet ERIC Persson från Gärdås f.1797-12-14 d. 1797-12-23 av okänd barnsjuka, 8 dygn)
DÖ Malung 1810-1829 F:2
--Bild 64 nr 36 (Ynglingen ERIC i Gärdås, f. 1800-10-08 d. 1815-11-04 av gikt i Gärdås, 15 år, uppförande svårläst)
DÖ Malung... (Eric d. 1795, 17 år, av fallsjuka, epilepsi eller hjärtsprång, konvulsioner/kramper.
HF Malung 1803-1814 AI:1a
--Bild 35 RA/sid 31 Gärdås nr 13 rad 8
HF Malung 1815-1824 AI:2a
--Bild 61 RA/sid 60 Gärdås nr 15
HF Malung 1825-1834 AI:3a
--Bild 65 Gärdås rad 10
Bouppteckning ej hittat jan 2020
kungahuset.se - regentlängd
Wikipedia | |
|
G e n v ä g a r
