Släktforskningssajten Genvägar använder cookies för personlig anpassning, anpassning av vår nätreklam och andra ändamål. Läs mer eller ändra dina cookie-inställningar. Genom att fortsätta använda vår tjänst samtycker du till vår användning av cookies.
G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
GABRIEL Andersson
BRITA Persdotter
Torris PER Gabrielsson (1750-1827)
ERIC Ersson
BRITA Jonsdotter
BRITA Ersdotter (1752-1832)
Torris GABRIEL Persson (1776-1829)
1776-01-09--1829-07-29 (man)

MALUNG SOCKEN

SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE

++++++++++++++++++++

Torris GABRIEL Persson f. 1776-01-09 (Gärdås) Malung sn (ingick i...) Malung-Sälens kommun, Dalarnas län (...) (tidigare Kopparbergs län(...)) Dalarna, d. 1829-07-29 i (Gärdås) Malung sn av halsfluss, halsvärk, 53 år, 6 månader och 20 dygn, levt kristligt och beskedligt med undantag av liten oreda inom hushållet? förledet år.

BOSATT
(Gärdås) Malung sn

ARBETE
Dräng
Skötsloman
Bonde, Malung sn.

++++++

SKATTEBONDE - FRÄLSEBONDE - KRONOBONDE
Före 1900-talet var de flesta invånare i Sverige sysselsatta inom jordbruket.

SKATTEBÖNDERNA - hade ofta störst frihet och bäst ställt. De brukade ett skattehemman, det vill säga mark som de ägde själva och för vilken de betalade en skatt till kronan eller staten. Jorden ärvdes ofta i många generationer och det finns än idag gårdar i landet som gått i arv inom samma släkt under flera hundra år. Går man tillbaka till medeltiden så var det ingen större skillnad på skattebönder och frälset (den tidiga adeln) vilka säkerligen härstammade från samma familjekretsar. Den ursprungliga betydelsen av ordet frälseman var nämligen en fri man, det vill säga den som inte var träl. De skattebönder vars släkt man kan följa längst tillbaka i tiden har inte sällan bekräftade släktförbindelser med frälset. Riksdagsmännen för bondeståndet var ofta skattebönder.

FRÄLSEBÖNDERNA - brukade gårdar som ägdes av adelsmän eller frälsemän. De betalade en avgift till ägaren som längre tillbaka kallades för avrad och senare det mer allmänt bekanta arrende. Det var också vanligt med arrendekontrakt som omfattade såväl natura som dagsverken. Frälseböndernas situation varierade mycket beroende på hemmanets natur och ägarens relation till sina arrendebönder. De frälsebönder som hade det sämst ställt kan i praktiken likställas med livegna som fanns i andra europeiska länder. De rikaste adelsfamiljerna ägde mycket stora jordegendomar och än idag ägs en stor del av den mest attraktiva jordbruksmarken i Skåne av adelsmän. Så sent som 2009 ägde de hundra största markägarna i Skåne en fjärdedel av landskapet. Hälften av dessa var adelsmän från släkter som Wachtmeister, Piper, Bonde och Tham.

SKATTEFRÄLSEBÖNDERNA - Under 1600-talet började en speciell grupp av bönder växa fram som kallades för skattefrälsebönder. Dessa ägde fortfarande själva jorden men staten eller kronan hade överlåtit skatten till en adelsman. Ett frälsehemman kunde från början endast ägas av en adelsman. Speciella typer av frälsegods i juridisk mening var säterier och fideikommiss.

KRONOBÖNDERNA - brukade ett kronohemman, det vill säga mark som ägdes av kronan eller staten och för vilken bonden betalade ett arrende till ägaren i likhet med frälsebönderna. En del av kronobönderna var så kallade rusthållare där skatten utgjordes av skyldighet att hålla en häst och ryttare. Dessa bönder hade det ofta ganska gott ställt jämfört med andra arrendebönder och rätten att bruka jorden gick inte sällan i arv i flera generationer. Under 1700- och 1800-talen var det många rusthållare som erbjöds att friköpa sina gårdar från kronan och de blev därmed så kallade kronoskattebönder.

Under 1900-talets första hälft köpte det statligt ägda Domänverket upp många mindre gårdar, främst i landets skogstrakter. Många av dessa gårdar låg i de gamla bergslagerna och hade snabbt förlorat sitt värde allteftersom gruvdriften tappat lönsamheten och järnbruken lade ner. De flesta sådana gårdar hade endast obetydlig åkermark av dålig kvalitet som dessutom var svårbrukad på grund av kuperad terräng. Idag går Domänverket under namnet Sveaskog och är fortfarande landets största skogsägare.

KYRKOBÖNDER - Det fanns i Sverige också en mindre grupp bönder som kallades kyrkobönder. Dessa brukade så kallade kyrkohemman, det vill säga jord som ägdes av kyrkan till vilken de betalade en avgift. Även biskopar och kloster ägde egen jord och deras landbor kallades ibland för biskopsbönder respektive klosterbönder. Den katolska kyrkan var en mycket stor jordägare i Sverige fram till 1500-talet då Gustav Vasa genomförde sin reduktion då många av dessa hemman helt enkelt konfiskerades av kronan. De före detta danska landskapen kom därför senare att ha betydligt fler kyrkobönder än ”gammal-Sverige”.

Svenska kyrkan är fortfarande en stor markägare i Sverige. I Skåne är de den överlägset största enskilda markägaren med mer än 20000 hektar. Lunds domkyrka äger själv ett hundratal fastigheter i södra Skåne. (blogg.slaktingar.se - 2020)

++++++

GIFTE
Drängen GABRIEL Persson f. 1776-01-09 (Gärdås) Malung sn, d. 1829-07-29 (Gärdås) Malung sn, i (Gärdås) gifter sig 1800-12-26 i Malung sn med pigan ANNA Danielsdotter f. 1781-07-24.

Torris Gabriel Persson d. 1829-07-29
(Nio barn, sex söner och tre döttrar som alla efterlever utom en son som är död)

BARN
1) PEHR (farfars namn) f. 1801-12-26 (Gärdås) Malung sn [Min Ana]
OBS finns ytterligare en Pehr f. 1801-08-26 C:1 bild 187 RA/sid 366 nr 56, HF AI:7a bild 37 RA/sid 33, med för. Gabriel Persson f. 1755 och BRITA Gabrielsdotter, istället för Gabriel Persson och Anna Danielsdotter, alla i Gärdås, fel födelsedatum i husförhörslängderna AI:1a, 2a....

2) Brita (farmors namn) f. 1804-02-28 (Gärdås) Malung sn, gift W. Fors

3) Daniel (morfars namn) f. 1807-01-02 (Gärdås) Malung sn d. 1882-09-09 (Gärdås) Malung sn.

4) Eric f. 1809-01-20 (Gärdås) Malung sn, gift 1843 med Brita Larsdotter f. 1815-07-14, barn: Anna f. 1843

5) Gabriel (pappans namn) f. 1812-03-09 (Gärdås) Malung sn, gift 1839 med Brita Olsdotter f. 1807-09-19, barn: Anna f.1840 d. 1840, Brita f 1841, Anna f. 1843 d. 1843, Anna f. 1844,

6) Anders f. 1815-01-14 (Gärdås) Malung sn

7) Anna (mormor och mammans namn) f. 1818-09-04 (Gärdås) Malung sn d. 1837-01-17 i Westermo/Västermo sn, Lissermo? begravd där, av bröstsjukdom, håll och styng, 18 år 4 mån 13 dgr, uppförande: xristligt, beskedligt, ? Guds ord

8) Marit f. 1824-11-21 gift 1850 avflyttad.

9) son död före 1829

++++++++++++++++++++

MALUNG SOCKEN - DALARNA
Orterna Yttermalung, Malungsfors och Öje samt tätorten och kyrkbyn Malung med sockenkyrkan Malungs kyrka ligger i socknen. Malungs socken ligger kring Västerdalälven och Öjesjön. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och är däromkring en myrrik kuperad skogsbygd med flera fäbodar och höjder som i norr når 668 meter över havet.

GÄRDÅS
Gärdås är en ort vid Västerdalälvens västra strand, i Malungs socken. Västerdalälven är en älv i västra Dalarna som uppstår genom sammanflödet av Görälven och Fuluälven och flyter sedan samman med Österdalälven vid det så kallade Älvmötet i Djurås och bildar sedan Dalälven.

++++++

TIDSPERIODER
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)

++++++

GUSTAVIANSKA TIDEN 1772-1809
Perioden inleddes med att Gustav III, som bestigit tronen 1771, år 1772 genomförde en oblodig statskupp (Gustav III:s statsvälvning) som gav kungen större makt. Den avslutades med att Sverige 1809 förlorade finska kriget och tvingades avträda Finland till Ryssland, samt att Gustav IV Adolf avsattes och att 1772 års regeringsform samt Förenings- och säkerhetsakten från 1789 ersattes med 1809 års regeringsform.

UNION OCH NY KONSTITUTION 1809–1866 Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866. Perioden inleds med att Sverige 1809 har förlorat finska kriget och tvingas avträda östra riksdelen till Ryssland, samt att Sveriges kung Gustav IV Adolf har avsatts och det gustavianska enväldet ersatts med konstitutionell författning, 1809 års regeringsform. Den avslutas med att den gamla ståndsriksdagen avskaffas 1866 och ersätts med en tvåkammarriksdag.

++++++

REGENTER
Gustav III 1771-1792
Gustav IV Adolf 1792-1809
Karl XIII 1809-1818
Karl XIV 1818-1844 Bernadotterska ätten

GUSTAV IV ADOLF
Gustav IV Adolf f. 1778-11-01 d. 1837-02-07, kung av Sverige 1792-1809. Han tog konsekvent ställning mot Napoleon, vilket till slut ledde till finnska krigen som ledde till förlusten av den östra rikshalvan. Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809 och levde under resten av sitt liv på kontinenten under allt fattigare förhållanden.

SVENSKA KRIG
1788–1790 Gustav III:s ryska krig
1788–1789 Teaterkriget
1801–1802 Barbareskkriget
1805–1810 Första Napoleonkriget
1808–1809 Finska kriget
1808–1809 Dansk-svenska kriget
1810–1812 Kriget mot Storbritannien (helt utan stridshandlingar)
1812–1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fälttåget mot Norge

NAPOLEONKRIGEN
En serie krig i Europa från 1803-1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner. En fortsättning av de krig som utlöstes av franska revolutionen 1789, Napoleons armeer erövrade stora delar av Europa, men hans makt kollapsade efter Frankrikes katastrofala invasion av Ryssland 1812 och slaget vid Leipzig 1813. Kejsardömet led slutligen ett fullständigt militärt nederlag vid Waterloo vilket resulterade i restaurationen av bourbonska monarkin i Frankrike. Sverige var stridande 1804-1809 och 1812-1815 mot Napoleon och 1809-1812 för Napoleon.

++++++

LIVSHISTORIA
GIFTE 1800
Torris Gabriel Persson gifter sig med ANNA Danielsdotter

1815-1824 Gärdås
Gabriel Persson med hustrun Anna Danielsdotter född och barnen Per f 1801, Brita f 1804, Daniel f 1807, Eric f 1809 och Gabriel f 1812, mycket mera.

1825-1834 Gärdås
Gabriel Persson med hustrun Anna Danielsdotter som här benämns bräcklig samt barnen Pehr, Brita, Daniel, Eric, Gabriel, Anders, Anna och Marit . Fadern/Socknemannen Gabriel Persson dör 1829-07-29.

DÖD 1829
Torris Gabriel Persson

++++++

KÄLLOR
FÖ Malung C:1 1775-1809
--Bild 12 RA/sid 16 höger sida nr 4 (Gabriel 1776-01-09, Gärdås, Far Per Gabrielsson, Mor/Hu Brita Ersdotter 20-25 år)

VI Malung EI:1
--Bild 35 RA/sid 62 nr 11 (1800-12-26 Gabriel Persdotter+Anna Danielsdotter)

FÖ Malung 1775-1809 C:1
--Bild 189 RA/sid 370 nr 89 (Per 1801-12-26 Gärdås Far Gabriel Persson Mor Anna Danielsdotter
--Bild 201 RA/sid 394 nr 23 (Brita 1804-02-28 Gärdås Far Gabriel Persson Mor/ Hustru Anna Danielsdotter 20-25 år)
--Bild 212 RA nr 1 (Daniel 1807-01-02 Gärdås Far Gabriel Persson Mor/Hustru Anna Danielsdotter 25-30 år)
--Bild 219 RA nr 5 (Eric 1809-01-20 Gärdås Far Gabriel Persson Mor/Hustru Anna Danielsdotter 25-30 år)

FÖ Malung 1810-1835 C:2
--Bild 20 RA/sid 18 nr 25 (Gabriel 1812-03-09 Gärdås Far Gabriel Persson Mor/Hustru Anna Daniesdotter 30-35 år)
--Bild 44 RA/sid 42 nr 5 (Anders 1815-01-14 Gärdås Far Gabriel Persson Mor/Hustru Anna Daniesdotter 30-35 år)
--Bild 68 RA/sid 66 nr 63 (Anna 1818-09-04 Gärdås Far Gabriel Persson Mor/Hustru Anna Daniesdotter 35-40 år)
--Bild 106 RA/sid 104 nr 124 (Marit 1824-11-21 Gärdås Far Gabriel Persson Mor/Hustru Anna Daniesdotter 40-45 år)

DÖ Malung 1810-1829 F:2
--Bild 186 RA vänster sida nr 45 (Socknemannen Gabriel Persson i Gärdås)

DÖ Malung 1830-1846 F:3a
--Bild 95 RA/sid 92 nr 20 (Pigan Anna Gabrielsdotter i Gärdås f. 1818-09-04, d. 1837-01-17 i Westermo/Västermo sn, begravd där, av bröstsjukdom, håll och styng, 18 år 4 mån 13 dgr, uppförande: xristligt, beskedligt, ? Guds ord

HF Malung 1803-1814 AI:1a, västra sidan
--Bild 36 RA/sid 32 nr 16 (Gärdås) rad 12-
HF Malung 1815-1824 AI:2a, västra sidan
--Bild 63 RA/sid 62 (Gärdås)
HF Malung 1825-1834 AI:3a, västra sidan
--Bild 66 RA (Gärdås)(Torris) (Gabriel Pehrsson+Anna Danielsdotter och Pehr, Brita, Daniel, Eric, Gabriel, Anders, Anna och Marit [Min Ana]. Pehr med sin hustru och barn längre ner på samma sida.

Bouppteckning ej hittat jan 2020

kungahuset.se - Sveriges regenter
Napoleonkrigen Wikipedia (2019)
Torris PER Gabrielsson (1801-1878)
MARIT Persdotter (1829-1903)
Bondjers Anna Persdotter (1862-)
KARIN Gunborg Eriksson/Carlsson/Falkenström (1904-)
Barn
Barn
Barn
Barn

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn filuren60 som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.