G e n v ä g a r

Om Släktforskningssajten Genvägar
Till släktträden
Samarbeta
Stöd
Logga in
Sök
Visning
Index
Personer
Ny person
Importera
Visa släktträd
Redigera person
Redigera relation
Olof Nilsson (1490-1540)
Lägg till moder...
Erik Nilsson (1526-1601)
Lägg till moder...
Evert Eriksson Rhen (1570-1651)
Brita Nilsdotter (1580-)
Samuel Edvardi Rehn (1614-1680)
1614--1680 (man)

F. i Piteå.Död i Råneå. Han blev högst 66 år.Kyrkoherde, Kyrkoherde i Jukkasjärvi.
Också känd som: "Samuel Edvardsson Rehn".
Far: Borgmester, patchwork, birkarlen, Hemmansägare Evert Eriksson Rehn F.1570 i Böle, Piteå, Död 07. september 1651 i Böle, Piteå,
Son till Erik Nilsson Rehn .ca 1530 i Öjebyn 23, Hamnen, Piteå. Död ca 1601 i Böle, Piteå,
Mor:Brita Nilsdotter f. 1580 i Piteå.
Dotter till Nicolaus Andreæ Rhen f.1557 i Öjebyn, Hamnen, Piteå, Död 10. maj 1628 i Öjebyn, Piteå ls.och Margareta Jonsdotter f.ca 1525 Stockholm, Död i Hamnen,Öjebyn 23, Piteå,

About Evert Eriksson Rhen
Borgmästare, lappfogde, birkarl og hemmansægare. (Hemmansägare är en bonde som äger sin egen gård och jordbruksmark, och som sådan räknades han eller hon förr som skattebonde. Gården är ofta av storleken för att bära ett familjejordbruk.)

Far: XIII:6401 Erik Nilsson (1530 - 1601)

Bosatt: Böle 1) Bosatt: 1614 Norrbottens län, Piteå 2) Död: 1651-09-07 Piteå Landsförsamling, Norrbottens län 3) genealogi.aland.net/discus/messages/44/83322.html?1158759201

-------------------------------------------------------------------------------- Familj med XII:3202 Brita Nilsdotter Barn: XI:1601 Samuel Edvardi Rehn (1614 - 1680)

-------------------------------------------------------------------------------- Familj med NN Nilsdotter Rehn

-------------------------------------------------------------------------------- Noteringar enl
Död 1643 i Piteå landsförs (Norrbotten) (18/6 betaldes för hans lägerstad,). Bosatt i Böle, Piteå lfs. Lappfogde, Piteå stads förste borgmästare. Se bl a Almquist, 4 s 55 och Övre Norrlands historia, 2 (1965). Hans änka hette Brita enligt krk 1651 (Piteå lfs LI:1). Om Nils Burmans uppgift att hon var dotter till lappfogden Olof Burman är riktig, måste Evert ha varit gift två gånger. Av ett brev från Per Anundsson till Axel Oxenstierna 1613 16/5 framgår nämligen att Evert då var gift med en dotter till kyrkoherden Nicolaus Andreae i Piteå. (Carl Henrik Carlsson) Köpte hemman av Anders Eriksson i Böle 14, Piteå lfs . Olof Andersson). Skriven 1623-1641 i Staden, Piteå lfs (Olof Andersson 1999). Ägare 1610-1643 i Böle 14, Piteå lfs (Olof Andersson 1999). Ägare 1632-1640 i Öjebyn 31, Piteå lfs (Olof Andersson 1998). enl genealogi.aland.net/discus/messages/44/83322.html?1158759201

Evert Eriksson d.1651-09-07 Piteå sn g. med Nilsdotter Befallningsman, Lappfogde, Bergsman, Nämndeman och Borgmästare Åren 1623-41 var han skriven i Piteå stad. Han var ägare 1610-1643 av gården Böle 14 som var på ½ mantal. [Andersson/Lundgren 1999 s.18, 60] Han har betalat Älvsborgs lösen alla åren 1613-18 och är då gift. Evert hade köpt hemmanet 1610 av Anders Eriksson. Everts son Anders övertog gården 1644. Evert var även ägare åren 1632-1640 av Öjebyn 31 ”Västansundet” med mantalet 61/128. Sonen Johan övertog den gården. Evert var första gången gift med en dotter till kyrkoherden Nicolaus Andrae. Av ett brev från Per Anundsson till Axel Oxenstierna 1613-05-16 framgår att Evert då var gift med en dotter till kyrkoherden Nicolaus Andreae i Piteå. Piteå borgerskaps deltagande i arbetet på Nasafjäll började år 1636. Den malm, som borgarna bröt detta år och sommaren 1637 nedfördes till hyttan påföljande vinter och levererades där i början av 1638. Evert tillhörde denna första grupp av tolv privata bergsmän. Ur Norrbottens Historia: Alf W Axelsson: År 1611 genomförde Karl IX en förvaltningsreform i rationaliseringssyfte. Landsfogden över Västerbottens norra prosteri Evert Eriksson blev ensam fogde för hela landskapet direkt under ståthållaren i Umeå Stellan Mörner, som även residerade över Lappland. Evert Eriksson hade tidigare varit Västerbottens laxfogde och var väl insatt i landskapets ekonomiska problem. Sedan Mörner 1613 utnämnts till riksjägmästare, representerades statsmakten i landskapet suveränt av Evert Eriksson. Redan nästföljande år avskedades han emellertid på direkt initiativ av Gustav II Adolf, som vid sin hastiga resa genom landskapet till det ryska kriget i mars 1614 tagit intryck av allmogens klagomål över förvaltningen. Redan i mars 1614 beordrades Stellan Mörner och kammarskrivaren Zacharias Simonsson att hålla fogderäfst och uppta alla böndernas klagomål till prövning. Allvarliga beskyllningar mot Evert Eriksson hade framförts till Axel Oxenstierna av laxfogden Per Anundsson. Landsfogden skulle ha försökt undergräva Stegers ställning för att tillvälla sig fri handel i lappmarken för egen och släktens räkning, ja eftertraktande allt kronans laxfiske. Med sig hade han svärfadern, Nils Andreae, och lappfogdar. Vid landsting i Skellefteå 1 maj samma år förklarades rannsakningen obehövlig! De fjorton landstingsmännen, för första gången känner vi namnen på socknarnas företrädare, deklarerade nämligen sin tacksamhet över att överheten givit dem så ärliga och dugiga befallningsmän, som gav dem lag och rätt. Landstinget friade dem från alla beskyllningar samt tackade dem för all rättrådighet och förklarade sig vilja alldeles ursäkta dem för allt eftertal. Uttalandet måste tolkas som ett partitagande för Evert Eriksson. De förmögna bönderna, landsköpmän och birkarlar, som helt visst dominerade landstinget, betraktade tydligen denne som en för deras intressen skonsam Steger däremot drogs av dem inför rätta och erhöll upprättelse först efter ett par år. Luleå lappmark hade då tilldelats förre landsfogden Evert Eriksson, Piteås borgmästare från och med samma år. Över detta beslut anförde Luleåborna besvär genom Clementsson och framhöll i en supplik till Axel Oxenstierna de katastrofala följderna för staden att förlora handeln i lappmarken och vid Västersjön. Då vore det omöjligt att bygga en stad, hette det, »ty vi äro allereda alldeles av de andre köpstäder på alla sidor instängde». Beslutet ryggades emellertid icke. Evert Eriksson behöll arrendet. Luleåborna utverkade i sista stund före Gustaf Adolfs avfärd till Livland hans löfte om att framför andra få arrendera lappmarken, när Erikssons arrende löpt ut. Under 1620- och 1630-talen förnyades kontrakten med samma personer. Luleå borgerskap hade dock arrendet på sin lappmark under tre år från 1631 till 1634, då Evert Eriksson ånyo erhöll det. Arrendeväsendet i lappmarken avvecklades så sent som 1641. Från 1627 har vi vittnesbörd om »stor fattigdom och vedermöda i landet». De båda erfarna uppbördsmännen Evert Eriksson och Abraham Staffansson, engagerade i krigsskatternas uppbörd vid denna tid, anmälde hos kammarrådet sina betänkligheter inför det höga skattetrycket. [Olofsson 1965 s.230 ff] Han skrev brev till Axel Oxenstierna 1613 augusti Umeå samt 1614 april Umeå; 1615 februari Piteå; odaterat.. Sorterat under Evert. Oxenstiernska samlingen. Axel Oxenstierna af Södermöre. I en längd från 1623-08-02 i kammarkollegium över vad borgerskapet byggt i den nya staden så framgår följande om Evert: Han har två fullbyggda jordstugor, två nattstugor utan skorsten, fyra fullbyggda under- och överbodar, ett fullbyggt stall samt en tillsatt stuga.Hans änka hette Brita enligt kyrkoräkenskaper 1651.Han köpte hemman av Anders Eriksson i Böle 14, Piteå sn.

Nilsdotter Rhen f. Kyrkbyhemmanet, Piteå sn Hon födde åtminstone 4 barn åt Evert (Johan inspektor och lagläsare i Götaland, Samuel Edvardi kyrkoherde i Råneå, Anders borgare och rådman och en dotter f.1629). [Andersson 1999]


About Nicolaus Andreæ Rhen
Pastor i Piteå

Son till företrädaren på sitt ämbete, Andreas Nicolai.

Född på föräldrahemmanet Hamnen i Öjebyn, Piteå (BD).

Efter föregående studier prästvigd 1581 blev han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade såsom kapellan i Piteå Uppsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentliga uppdrag deltog i gränskommisionens arbeten. Han intygar nämligen 1596, att årets kyrkekornslängd brunnit upp, då han nästförlidne vår miste sitt hus genom vådeld, varför noggrann redovisning ej kunde givas.

I Uppsala domkapitels protokoll för 30 april 1600 heter det:" Begärde d:n Nicolaus sacellanus i Pthe bliwa sui parentis defunci successor (sin avlidne faders efterträdare), han kom vid ministerium anno 1581. Sententia: Efter han varit 19 åhr in ministerio och sochnen begärer honom och han kan Lapmåll och elliest är der kunnig och weet deras säder: deföre blef samtyckt, att han må blifue parentis sui successor" Han tillträdde alltså pastoratet 1600.

I inledningen till Arvidsjaur är omtalat, huru de förberedande åtgärderna för Piteå lappmarks utbrytande till eget gäll kommo att vila på kyrkoherde Nils, men att lapparnas önskan att få behålla honom som själasörjare lämnades utan avseende och särskild pastor tillsattes 1608. Då denne i sitt sätt att sköta tjänsten icke rättades sig efter de givna förordningarna, fann man bäst att återgå till den gamla ordningen, varför herr Nils genom kungligt brev 9 febr 1614 ånyo sig sig anförtrodd själavården i Piteå lappmark, som alltså återföll som annex under moderkyrkan. I den inlaga varmed han 17 jan samma år uppvaktat Kungl. Maj:t för vinnande av detta mål, hade han bl.a förbundit sig att till lappska överflytta några för lapparnas kristendomsundervisning nödvändiga böcker.

Ett av riks- och kommarråden 6 okt 1615 utfärdat brev omförmäler, att herr Nils, som med kollationsbrev av ärkebiskop Petrus Kenicius var återinsatt i sin gamla lappmarkstjänst, lovat att låta komma på thet Lappeska tungomålet Cathechesin Lutheri och de förnämligaste psalmer och evangelia, för vilket omak och arbete han begärt att få njuta något underhåll.

Han tillerkändes 24 t:r spannmål årligen, vilka första gången utkvitterades 1616. Det är om denna restitution han talar i förordet till sin 1619 utgivna lappska sångbok, däri han tackar konungen för sin återvunna befattning...

Samma år som sångboken utkom en lappsk ABC-bok, likaledes utarbetad av herr Nils och dessa böcker ha äran att vara de första tryckta arbetena på lappska språket... Erhöll 24 sept 1617 av Gustaf II Adolf uppdrag inrätta en lappskola där 6 lappynglingar årligen skulle åtnjuta instruktion i bokliga konster. Meningen var att en del av dessa lappgossar sedan skulle fortbildas till präster. Skolan flyttades sedan till Lycksele (AC) under namnet Skytteanska skolan....

I likhet med fadern drev han handel med lapparna och upptages 1613 bland de birkarlar, som erlade tull, ehuru regeringen 1611 förbjudit prästerna sysslande med dylika affärer.

Kyrkoherde Nils Rehn beklädde prostämbetet i norra kontraktet åtminstone från år 1615 till sin död, som inträffade i maj 1628. Eftermälet lyder "att han var nitisk om Guds ära i gemen och i synnerhet om lappskolan i Piteå". Gift med hustrun Margareta, som dog fyra år efter sin man. Till Piteå kyrka gavs annandag påsk 1632 i testamente efter henne 10 daler.(Härnösands stifts herdaminne)

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1) Ätt och bygd nr 24/89, 25/89, 33/91 och 34/91 Pär Nilsson
Efter föregående studier prästvigd år 1581 blef han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade sås. kapellan i Piteå Upsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentligt uppdrag deltog i gränskommissionens arbeten.

There is already a profile for Nicolaus Andreae Rehn at Nicolaus Andreæ Rhen
This one is a placeholder for merging to connect that part of the tree with this one.

From: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nicolaus_Andre%C3%A6

Nicolaus Andreæ (senare Nicolaus Andreæ Rehn), född i Öjebyn, Piteå, död 1628 i Piteå, var pastor i Piteå 1600–1628. Nicolaus Andreæ var son till sin företrädare i ämbetet, Andreas Nicolai, som i sin tur tros ha varit son till den förmögne birkarlen Nils Olofsson i Öjebyn. Nicolaus Andreæ, eller herr Nils som han ofta kallades, prästvigdes år 1581 och arbetade därefter som faderns medhjälpare och ställföreträdare. Efter faderns död tillträdde han pastoratet 1600. I likhet med sin far och farfar drev Nicolaus Andreæ handel med samerna, och trots att prästerna 1611 förbjöds att ägna sig åt sådan verksamhet upptogs han 1613 bland de birkarlar som betalade tull.

Bosatt: Kyrkbyn, Piteå.
Notes for Nicolaus Andreae Rhen: Övertar hela hemmanet efter Olof Nilssons sonsöner 1602 i Kyrkbyn, Piteå lfs (BD) (Olof Andersson). Komminister 1593-1600 i Piteå socken (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne). Kyrkoherde 1600-1628 i Piteå socken (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1925). Akt nr 66 i Grans gårdsarkiv: Relation för kyrkiobyn af Samuel Flock och hans hustru: I Kyrkiobyn först af konung (tomt) utbytt emot ett stenhus i Stockholm af Samuel Klumbs i Sjulnäs fahr fahrs moder hust Agneta ifrån Hortlax men Samuels fahrfahr såldt alla kyrkobyägorna till Hr Nils Rehn pastor här i Pyteå, hans 3 söner döda omyndiga men dotter gifte han bort 4 st nembl till Hr Johan Hossius den eldsta, den andra Efvert Ersson på Böhle, 3die Hindrich Jöransson häradsskrif och den 4de till Anders Larsson Rådman, borgare och tullnär. Så var Kyrkobyn i 6 dehlar dhelt huar uti Rehns ... Ur herdaminnet: Efter föregående studier prästvigd år 1581 blef han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade sås. kapellan i Piteå Upsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentligt uppdrag deltog i gränskommissionens arbeten. G m hustru Margareta, som dog 4 år efter sin man. Till Piteå kyrka gafs annandag påsk 1632 i testamente efter henne 10 daler. Två barn kända: Anders Nilsson, som ägnade sig åt handelsyrket och 1/10 1616 i Sthlms Storkyrka vigdes med Dorothea Valentinsdotter, styfbarn till Philip Tråtz; Margareta, g m faderns efterträdare khde J Hossius. (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1925). Efter Nicolaus död i maj 1628 delades Gamla Kyrkobyn i fyra systerlotter. Det finns tre källor som beskriver hur delningen gick till. Ett dokument är daterat 20/8 1687, samt två olika beskrivningar från Piteå häradsrätt den 17/5 1698, dels originaldomboken, dels den renoverade domboken. (Olof Andersson 1999).

Familj med Catharina Mårtensdotter Ruuth (Roth)F.1624 Porsnäs 5, Piteå landsförsamling, Död 21. november 1663 i Råneå, Luleå,
Dotter till Borgare, Rådman, Bonde Mårten Olofsson f.ca 1600 i Porsnäs 1, Piteå lfs, Död ca 1660 i Piteå, och NN.
Gift 1643

ur herdaminnet;
Samuel Edvardi Rhen. Fadern var birkarlen,lappfogden och Piteå stads första borgmästare Evert Eriksson, hvilken
ägde ett hemman i Böle by; modern Brita Burman skänkte sept. 1651 i testamente efter sin man en svensk bibel till kyrkan. Sonen blef stud. i Upsala i aug. 1633, ägnade sig en tid åt lappmarkshandel, men återupptog studierna. Efter sin prästvigning tjänstgjorde han i födelsesocknen och föreslogs af bergmäst. Lybecker och lappfogden Olof Jonsson
11 okt. 1640 till khde i Arvidsjaurs återupprättade pastorat, hvilket han likväl ej erhöll. Fick i stället uppehålla kapellanstjänsten i Piteå efter Petrus Turdinus och förordnades i enlighet med församlingens önskan till ordin. innehafvare 1641. De vackra loford, som gafs honom vid tillsättningen,blefvo i någon mån skämda genom en anklagelse för lönskaläge,
för hvilken han kort därpå utsattes, men som enligt ärkebiskoppens påyrkande sonades genom giftermål. Khden Hossius sökte senare få honom ersatt med sin måg kapellanen Sam. Petri i N.-Luleå, men detta strandade tydligen på Piteåbornas vägran. Till boställsjord åt sin kapellan inköpte församlingen 1654 af honom ett åkergärde och en äng. Han synes varit en driftig och nitisk man, men gick länge obefordrad. I ett bref af 8 mars 1663 skrifver han till guvernören J. Oxenstierna, att han nu varit 23 år komm. i Piteå, och det faller honom besvärligt att vid kaplanslägenheten längre uthärda: »ehuruväl mig af mine andelige förmän åtskilliga tider är gifvit sperance och promotion till bättre lägenhet, hafver det sig ej göra låtit». Han synes år 1664 blivit försatt ur tjänstgöring,(Hdpr. 20/3) men erhöll sedan predikantbefattningen i Jockmock.Under sin komm. tid i Piteå blef han år 1656 helt oförskyldt hufvudperson i ett celebert rättegångsmål. Herr Samuel anklagades för att under
själfva gudstjänsten på Stora böndagens afton ha stulit af en köpman Per Nilsson från Sthm några klädesstycken. En halfvuxen flicka hade utan något besked utpekat herr Samuel såsom därtill misstänkt. Denne kunde lätt bevisa sig främmande för stölden. Köpman Nilsson fick böta 60 mark och ersätta herr Samuels rättegångskostnader med 16 dlr, flickan dömdes till ris 20 slag.¹ Sist khde i Råneå.

BRUKSPREDIKANTER I KVICKJOCK.

Predikanterna i Jockmock (se under Neder-Luleå) synas, sedan silfverbruket kommit i gång, vissa gånger om året rest upp till grufvan och där hållit predikningar och ämbetsförrättningar samt härför uppburit resersättning för hvarje gång. Så ha
predikanterna Anders Lundius och Samuel Edv. Rehn kvitterat uppburna arvoden för sina bruksresor. Tydligen efter den sistnämndes förflyttning från Jockmock till Råneå 1671 väcktes fråga om anställande af särskild brukspredikant vid hyttan i
Kvickjock. På Bergskollegiets stat uppfördes ett belopp af 150 dlr för ändamålet.

Samuel Edvardi Rhen (1671-80). Efter 23 års tjänst som komm. i Piteå landsförsamling och 6 års tjänstgöring som predikant i Jockmock samt vid Kedkevare silfververk, utnämndes han till khde i Råneå 1671. Då kyrkan invändigt brädfordrades 1674, bestod pastor 10 tolfter bräder och socknens länsman Jöns Dagesson lika mycket. Efter hans, tydligen 1680, inträffade död fick kyrkan 23 maj s. å. i testamente mottaga 36 dlr.


Barn:
Sigrid, d. 4/5 1658; Erik, d. 16/7 1659; Evert, d. 21/12 1661; en son

d. 30/4 1664; Margareta, g. m. rådman Jöns Jönsson Sund i Luleå; d. före 1707;

Birgitta, g. m. komm. i Piteå lfsg Lars Strand n. 12; Sofia, g. m. borgmästaren i

Luleå Jakob Ruuth; d. 1695; Catharina, f. 1653, g. m. khden i Råneå Gulich Blix

n. 5; Samuel, khde i Juckasjärfvi n. 3.

Tr.: Kyrkoherden S. Rhen har författat en af prof. Schefferus i hans Lapponia

ofta citerad skrift, som under titeln: »En kort relation om lapparnes lefwarne» först

1897 utgafs i tryck af prof. K. B. Wiklund i Upsala (i Svenska landsmålen 17:1

Ups. 1897).
Samuel Samuelis Rhen (1644-1690)
Samuel Samuelis Rhen (1674-1712)
Samuel Samuelis Rhen (1674-1712)
Ericus Samuelis (Erik Samuelsson) Rhen (slottspredikant på Drottningholm) (1704-1765)
Ericus Samuelis (Erik Samuelsson) Rhen Bure (slottspredikant på Drottningholm) (1704-1765)
Samuel Rehn Bure (1746-1798)
Abraham Rehn Bure (1748-1808)
Erik Ersson Rhen Bure (1751-1811)
Erik Ersson Rhen Bure (1751-1811)
Elisabet Sofia Rhen (1783-1852)
Abraham Bernhard Rehn (1787-1817)
Abraham Bernhard Rehn (1787-1817)
Erica Elisabeth Patronella Edin f. Rehn Rådström (1814-1875)
Pehr Erik Edin (1836-1881)
Gustav Edvard Edin (1840-1852)
Johan Bernard Edin (1845-1914)
Petrus Bernard Edin (1865-1952)
Petrus Bernhard Edin (1865-1952)
Augusta Sofia Charlotta Eriksson f. Edin (1898-1980)
Hugo Hjalmar Edin (1899-1905)
PetrusHelmer Edin (1900-1969)
Hulda Margareta Edin (1902-1925)
Bror Oskar Edin (1904-1934)
Hugo Hjalmar Edin (1906-1968)
Hildur Viktoria Lidman f. Edin (1908-1986)
Hildur Viktoria Lidman f. Edin (1908-1986)
Barn
Barn
Monica Thorén f. Olovzon (1958-)
Barn
Barn
Barn
Frans Arvid Edin (1910-1980)
Karl Verner Edin (1913-1990)
Johan Erik Edin (1873-1939)
Oskar Edvard Edin (1876-1936)
Maria Charlotta Edin (1879-1940)
Frans Gustaf Edin (1883-1957)
Hilda Charlotta Köhler f. Edin (1849-1915)
Hugo Abraham Edin (1852-1931)
Freja Eva Kristina Sara Maria Patricia Nordenstam f. Rehn (1816-1886)
Eleazar Eriksson Rehn (1805-1877)
Gideon Rhen (1807-1880)
Erika Katarina Bernhardina Rehn (1819-1916)
Anna Christina Rehn Bure.Hennes man var hovpredikant. (1752-1800)
Elisabeth Margareta Rehn Bure (1754-)
Catharina Helena Moritz f,Rehn Bure (1756-1813)
Maria Agata Rehn Bure (1759-1817)
Johan Sam Rehn (1677-)
Samuel Samuelis Rhen (1644-1690)
Birgitta Samuelsdotter Rhen (1645-1675)
Margareta Rehn (1647-1707)
Sofia Samuelsdotter Rhen (1652-1695)
Catharina Samuelsdotter Rhen (1653-1716)
Sigrid Rehn (1658-1658)
Evert Rehn (1661-1661)
Namnlös son Rehn (1664-1664)
Erik Rehn (1959-1659)

Tipsa någon om detta släktträd via e-post!

Har du ytterligare upplysningar om denna släkt eller synpunkter på denna information? Kontakta då släktforskaren med användarnamn mONKAN som gjort släktträdet.

Vill du släktforska själv? Skapa ett eget användarkonto på Släktforskningssajten Genvägar.